En massa människor vet vad sociala medier kan göra, det är nu dags att börja arbeta. - Rick Mans, Social Media Lead CapgeminiSyftet med uppsatsen är att klargöra hur sociala media kan bidra till att effektivisera företags internkommunikation, genom att undersöka vilka problem som upplevs finnas i dagsläget, vilka möjligheter sociala media erbjuder och om dessa möjligheter kan appliceras på problemen för att förbättra internkommunikationen. Studien är baserad på kvalitativ insamling av data genom sju djupintervjuer med experter inom området. Under studien har problematik med internkommunikation tagits fram och ställts mot experters syn på sociala medias egenskaper. Resultatet är att sociala media erbjuder både positiv och negativ påverkan på internkommunikationen. De positiva effekterna inkluderar bland annat en informell tvåvägskommunikation, relationsbyggande, informationsspridning, sökbarhet, möjligheter att prioritera information och möjligheter att efterfråga information direkt från kunskapskällan. De negativa aspekterna beror främst på att sociala media som område är ungt vilket ger en omogen syn på ämnet samt en tydlig problematik kring säkerhet. Studien är främst riktad till de som är intresserade av att studera och utveckla internkommunikation genom att använda sig av sociala media. Sammanställningen av slutsatserna kan förslagsvis ligga till underlag för en större kvantitativ studie inom området. / Program: Systemvetarutbildningen

Det har börjat bli allt vanligare att organisationer ser över sina traditionella intranät och börjar titta på möjligheterna med sociala intranät (Ward, 2012). I den här uppsatsen presenteras en definition av ett socialt intranät och hur det främjar informationsdeltagande och socialt nätverkande. Genom att utföra en fallstudie på Medarbetarportalen på Uppsala universitet har det framkommit att det finns ett antal hinder som har en negativ effekt på införandet. Vi anser att en utförlig behovsanalys, där man inte haft överseende med någon organisatorisk eller informell grupp där samtliga intressenter är medvetna om vilka fördelar som finns med sociala intranät, är nödvändigt för lyckat ett projektet. / It has become more and more frequent lately that organisations are reviewing their traditional intranets and started looking into social intranets (Ward, 2012). Sadly it is always not so clear what a social intranet is and what it hopes to solve. In this essay a definition of a social intranet is presented but also how it promotes information sharing and social networking. By conducting a case study of Medarbetarportalen (the co-worker portal) in Uppsala University we have been able to come to the conclusion that there are a number of obstacles that have a negative effect on introducing the system. We believe a detailed requirements analysis where you do not evade any organizational or informal group and where the respondents are aware of the benefits that exist with a social intranet are important for a successful outcome of the project.

Introduktion: Det finns en obalans mellan könen i entreprenöriellt deltagande, vilket är ett område som anses vara en nyckelfaktor för den ekonomiska tillväxten. Vi ser indikationer i befintlig litteratur på att kvinnliga entreprenörer är i ett ofördelaktigt läge gällande att uppnå god nätverkskvalitet, och att de verkar uppleva särskilda utmaningar vid nätverkande. Det finns tecken på att dessa omständigheter kan vara mer påtagliga för nya verksamheter. Vidare kan kvinnors ogynnsamma nätverksposition vara särskilt intressant att utforska i techbranschen med hänsyn till dess relativt nya existens samt mansdominans. Tidigare forskning har studerat ämnet dels ur ett dynamiskt perspektiv, dels i andra kontexter. Däremot finns begränsat med studier som gjorts under en fas av verksamhetens livscykel i en specifik bransch. Utifrån denna problembakgrund besvarar vi problemformuleringen: Hur hanteras och utvecklas nätverk av kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter i Sverige, samt vilka är deras utmaningar i samband med nätverkande? Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur nätverk hanteras och utvecklas av kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter inom techbranschen i Sverige, samt synliggöra vilka deras utmaningar i samband med nätverkande är. Med denna kunskap kan vår uppsats förhoppningsvis hjälpa beslutsfattare och företagare att förstå kvinnliga entreprenörers nätverk, och i förlängningen bidra till att öka det kvinnliga entreprenöriella deltagandet. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är byggd på tidigare forskning om entreprenörskap och nätverk; beskrivet både specifikt för kvinnliga entreprenörer och generellt. Därutöver inkluderas nätverksteorier om styrkan i svaga band och strukturella hål samt begreppet inbäddning.   Metod: Studien utförs med en kvalitativ forskningsmetod och ett deduktiv angreppssätt. Urvalet är ett bekvämlighets- och målinriktat urval med fokus på kvinnliga entreprenörer som startar nya verksamheter i den svenska techbranschen. Med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod samlas data in från åtta kvinnliga entreprenörer. Data som transkriberas, kodas och kategoriseras i en tematisk analys. Slutsats: Studien resulterar i slutsatsen att kvinnliga entreprenörer använder en balanserad variation av relationer i sina entreprenöriella nätverk, och således hanterar effektiva nätverksstrukturer. Därutöver har de ett strategiskt nätverksbeteende då entreprenörerna ägnar tid och energi åt att skapa nya värdefulla relationer, samtidigt som de även fokuserar på att underhålla existerande kontakter. Kombinationen av dessa nätverksprocesser skapar en balans i deras nätverksbeteende, vilket ger förutsättningar för att kunna nyttja olika kontakter i de situationer som deras resurser efterfrågas. Några av de utmaningar som de kvinnliga entreprenörerna upplever i samband med nätverkande är tillgång till relevanta nätverk, maskulin kultur, kvinnonätverk och föräldraskap. I vår slutsats konstaterar vi även att kvinnornas olikartade bakgrunder och erfarenheter också kan påverka deras initiala tillgång till betydelsefulla nätverk.

Companies and organizations are predominantly divided into several departments. The departments are generally isolated from each other since the members often work with different projects internally and are constrained from socializing with others outside their department. Therefore, as a result, lack of social engagement within the departments and organizations is induced[1]. The focus of this study is to develop a web application and implement it at a company to encourage staff to socialize more within the company. The web application, whose primary function is to register a user’s interest of lunch, is eventually expected to match a colleague who also has applied for a similar interest. The work follows a design-implement-test methodology with a quantitative interpretation of the test results. Conclusively, the results indicate that the developed web application can be interpreted as a potential tool and aid for utilization of larger companies and organizations. The results also show tendencies for the users to reutilize the application, hence possibly encouraging the social networking within the company. / Större företag och organisationer delas ofta upp i flera enheter med spetskompetens inom olika områden. Dessa enheter blir ofta isolerade från varandra, där anställda ofta arbetar med olika projekt internt och förhindras att socialisera med andra utanför sin enhet. Som resultat leder detta till social segregation inom organisationer[1]. Fokuset på studien är därmed att utveckla en webbapplikation och implementera webbapplikationen på ett företag för att uppmuntra anställda att socialisera och nätverka mer inom företaget. Webbapplikationens främsta tillämpning utgörs av att en användare anmäler sitt intresse för lunch för att sedan slumpas ihop med någon annan kollega som också har anmält intresse. Studien följer en design-implement-testmetod med en kvantitativ tolkning av resultaten. Resultaten av studien indikerar på att den framställda webbapplikationen är ett potentiellt verktyg och hjälpmedel för bruk av större företag och organisationer. Undersökningen visar även en benägenhet att användarna skulle kunna använda applikationen igen.

Målet att förbättra socialt nätverkande mellan deltagare på fysiska evenemang kan uppnås genom informationsutbyten med stöd av digitala matchningssystem. Evenemangsdeltagare har ett behov av att under sin planeringsfas få tillgång till information kring andra besökare och evenemangets innehåll då dessa är viktiga faktorer vid beslutet att besöka ett evenemang. Tidigare forskning efterfrågar IT-stöd som kan effektivisera potentiella evenemangsbesökares planeringsfas med syfte att stötta socialt nätverkande under evenemanget. Den här studien har därmed genomförts för att undersöka hur IT-stöd kan designas för att stötta socialt nätverkande mellan evenemangsdeltagare. Med hjälp av en designorienterad ansats formulerades fyra designförslag som kan användas för att bemöta de behov som evenemangsdeltagare har under planeringsfasen av ett evenemang. Dessa designförslag implementerades i en prototyp som utvärderades i en specifik användningskontext med fokus på socialt nätverkande. Studiens resultat har bidragit med en utökad kunskap kring hur IT-stöd i planeringsfasen av ett fysiskt evenemang kan designas för att stötta socialt nätverkande vilket besvarar studiens frågeställning. Denna kunskap har även bidragit med att ge förslag på hur framtida forskning inom området kan riktas. / The goal of improving social networking between participants at physical events can be achieved through information exchanges with the help of digital matching systems. Event participants have a need to access information about other participants and the content of the event during the planning phase as these are important factors in the decision to visit an event. Previous research requests tools that can support potential event participants' planning process with the purpose of supporting social networking during the event. This study has thus been conducted to investigate how IT support can be designed to support social networking between event participants. Using a design-oriented approach, four design guidelines were formulated that can be used to respond to the needs of event participants during the planning phase of an event. These design guidelines were implemented in a prototype and evaluated in a specific context focusing on social networking. The results of the study have contributed to an increased knowledge of how IT support in the planning phase of a physical event can be designed to support social networking, which answers the research question. This knowledge has also helped to provide suggestions on how future research in the area can be addressed.