Uppsatsens syfte är att se hur nyanlända elever i två olika undervisningsformer upplever att modersmålet påverkar andraspråksinlärningen. Det visade sig i resultatet att de nyanlända eleverna använder sina första- och andraspråk till ändamål som att prata med kompisar, syskon och släktingar. Samtliga informanter som bidragit till resultatet i uppsatsen har varit i Sverige mellan ett och fyra år och benämns nyanlända. Materialet är inhämtat genom en enkätundersökning som är gjord på 28 informanter, dels på Språkintroduktion och dels i Internationell klass, båda i en större stad i Sverige. Resultaten visar att det finns en viss medvetenhet hos informanterna om modersmålets påverkan på andraspråksinlärningen. Denna medvetenhet som informanterna visar handlar om översättning mellan förstaspråket och det nya språket

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande målen för svenska som andraspråks- och svenskundervisningen på svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andraspråk 1 och Svenska 1 samt frågor ur ett läromedel för respektive kurs. De läromedel som har analyserats är Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andraspråk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andraspråkselevernas språk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara på frågan ”Går det att samordna undervisning som uppfyller mål och kunskapskrav för ämnena svenska som andraspråk och svenska enligt Gy11?”. Genom att kategorisera in analysobjekten i modellen fick jag fram fyra diagram som jag sedan jämförde. Resultatet visar att svenska som andraspråk och svenska går att samordna sett till grad av kognitiv nivå och situationsberoende med måluppfyllelse som resultat. De båda ämnenas styrdokument visar likvärdiga krav på kognitiv förmåga och behov av situationsoberoende,likaså gör läromedlen. Däremot finns det en större skillnad mellan vad styrdokument och läromedel prioriterar, oavsett ämne.

Denna studie beskriver hur hela familjen med dess olika familjemedlemmar, påverkas på olika sätt när en förälder drabbas av en cancersjukdom. Föräldrarnas erfarenheter omfattar både deras syn på hur föräldrarollen och parrelationen påverkas samt hur de uppfattar att barnen, tonåringarna och/ eller de unga vuxna påverkas när den ena föräldern är sjuk samt vilken betydelse eventuellt erbjudna samtal har haft.  Även barnen, tonåringarna och de unga vuxna som anhöriga i åldrarna 10-25 år, har givit sin syn på hur de upplever att de själva och föräldrarna påverkats av att den ena föräldern har/har haft en cancersjukdom och vilken betydelse eventuellt erbjudna samtal har haft. Denna studie visar bland annat att partnern skattar högre påverkan för sig själv och sina barn än föräldern som är patient, och att de unga vuxna är mera påverkade av förälderns cancersjukdom än vad föräldrarna tror. / This study describes how the whole family with its various family members are affected in different ways when a parent suffers a cancer disease. Parents ' experience includes both their vision of how parenting and relationship are affected and how they see that the children, teenagers and young adults is affected when one parent is ill, and the significance of any talks had offered.  Even the children, teenagers and young adults as dependents between the ages of 10-25 years, have given their views on how they perceive themselves and parents affected by that one parent has/had a cancerous disease and the significance of any talks had offered. This study shows, among other things, that partner describes a much higher impact for themselves and their children than parents who are patient, and that young adults are more affected by the parent's cancer than what parents think.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det är som påverkar svenska som andraspråkselevers motivation att lära sig svenska som andraspråk på gymnasiet. Forskningsfrågorna är: 1. Hur motiverade är eleverna i undersökningsgruppen att lära sig svenska? 2. Finns det någon som helst giltighet i de förklaringar till motivationen som forskningen redan har fört fram? 3. Finns det nya förklaringar till motivationen som forskningen inte har berört tidigare? Uppsatsen visar att flera befintliga förklaringar verkar ha giltighet, exempelvis hälsan och attityder till svenskarna. Den visar också på tre förklaringar som kan vara nya: A. Om utbildningen i hemlandet har varit förbjuden och förenad med stora kostnader, så verkar det öka elevens motivation att lära sig svenska. B. Invandrarpojkars eventuella preferenser för svenska flickvänner – som betalar för sig själva – skulle kunna ge dem ett gratis språkbad och verka motiverande. På samma sätt kan invandrarflickors eventuella preferenser för invandrarpojkar – som betalar åt dem – motverka språkinlärningen. C. Om en förlorad barndom med barnarbete och ansvar för familjens försörjning tidigt i livet ökar eller minskar motivationen kan dock inte fastställas i uppsatsen som endast är teorigrundande.

Syftet med denna studie är att undersöka andraspråksinlärares förståelse av språkliga skämt som ordvitsar och ordlekar i svenskan samt vilka bakgrundsfaktorer som påverkar inlärningen. Metoden har varit att spela upp ett monolog innehållande vitsar för grupper av elever som studerar svenska som andraspråk och som på ett frågeformulär uppger om de hör humor i vitsarna eller ej samt om de, vid nejsvar, förstår – eller inte förstår -  ord och meningar men inte något som är roligt i dem samt att sammanställa data från dessa insamlingar och göra jämförelser mellan startålder, studietid samt vistelsetid i Sverige och de erhållna svaren. Resultatet bekräftar rön från tidigare forskning, nämligen att förståelse av ord och ordkombinationer som är  idiomatiska, flertydiga eller liknande, vilket oftast är fallet med ordvitsar, är lägre för L2-studerande än för L1-studerande, särskilt för dem som  påbörjat sina studier i andraspråk i högre ålder, då förmågan till inlärning av ord och ordkombinationer, är som störst fram till tonårsåldern, men även för dem som vistats kort tid i målspråkslandet samt studerat målspråket kortare tid. En slutsats blir att humor och ordvitsar borde presenteras och förklaras för andraspråkselever så tidigt som möjligt, dels för att möjligheten till lexikoninlärning är större ju yngre man är, dels för att inlärning av ordvitsar ger de studerande ett större ordförråd samt möjlighet att uppfatta den humor som sköljer över oss i olika media.

Denna studie fokuserar på kopplingen mellan svenska som andraspråk och matematik. Studien hade som syfte att identifiera språkliga faktorer i matematikuppgifter som kan hindra elever med svenska som andraspråk att få förståelse för matematiken. Studien omfattade sex elever i årskurserna sju till nio. Eleverna räknade fem matematikuppgifter med varierande mängd text och fick under tiden förklara hur de tänkte när de räknade. Intervjuer gjordes med eleverna om vad de upplever som svårigheter med matematikundervisningen och vad de tror kunde hjälpa dem att få förståelse i matematik. Resultatet visade på att det framförallt är språket i matematiken som utgör hinder för elevernas framgångar. Engagerade lärare, små grupper och muntlig kommunikation ser eleverna som framgångsfaktorer.

Till förskolan kommer allt flera barn med olika livsöden och bakgrunder i bagaget. Flera av dessa är barn som oroar förskollärarna och är mer eller mindre i behov av särskilt stöd. Betydelsen och innebörden av barn i behov av särskilt stöd är väldigt varierande. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring behovet av diagnoser av förskolebarn som oroar och utmanar. Genom intervjuer med ett flertal förskollärare har vi närmat oss vårt syfte med studien. Förståelse för barn som oroar har ökat genomrespondenternas svar, tankar och funderingar. Vår studie vill bidra till en ökad kunskap för alla pedagoger i förskolan. För att ytterligare öka och stärka kunskapen har en litteraturanalys genomförts.Studiens resultat visar att respondenterna arbetar medvetet med de grupper som är oavsett om det finns barn med diagnos eller inte. De anser att varje barn i förskolan är unikt och ska ses som en del av gruppen. En enighet finns hos respondenterna att ett barn som ofta oroar kan behöva diagnostiseras för att få de ekonomiska förutsättningarna för extra resurser. Förskollärarna upplever att de saknar rätt kompetens för att fullt ut kunna stödja och utveckla barn som oroar, däremot uttrycks att det de beskriver som ett gemensamt förhållningssätt är av stor betydelse för ett fungerande samarbete kring barnen. Studien visar även att barn i dag har längre vistelsetid på förskolan än tidigare och att barngrupperna ökat över tid. De utökade antalet barn i barngrupperna påverkar barnen negativt och andelen barn som oroar ökar därmed. Förskollärarna uttalar en vision om mindre barngrupper samt mer fortbildning till förskollärarna.

Syftet med den här studien är att beskriva hur en skola har tagit fram en egen formulerad språkpolicy och hur skolan arbetar med policyn i praktiken. Studien består av tre huvudsakliga delar. Den första delen beskriver hur språkpolicyn har skapats, den andra vilka tankar lärarna har kring policyn och den tredje visar hur policyn kommer till uttryck i undervisningen. Data har samlats in med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentanalys. Resultatet visar på att språkpolicyn har skapats av lärarkollegiet genom gemensamma diskussioner och gruppvis framtagna förslag på formuleringar av policyn. Att det är viktigt att en språkpolicy skapas av de som ska arbeta med den bekräftas av tidigare forskning och teorier inom området. I resultatet framkommer att lärarna ser policyn som ett sätt att skapa ett gemensamt förhållningssätt hos personalen och de lyfter fram policyns helhetsperspektiv på språkutveckling som dess stora fördel. Helhetsperspektivet som ryms i en språkpolicy lyfts också fram av andra forskare. Vidare visar resultatet på att trots att lärarna har olika tankar om centrala begrepp i policyn, exempelvis stöttning, är policyn i högsta grad närvarande hos lärarna i undervisningen. Studiens resultat kan fungera som inspiration för och ge idéer åt skolor som önskar tillämpa ett helhetsgrepp på elevers språkutveckling och ser nyttan i en språkpolicy för att nå dit.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera vilka yttre förutsättningar elever med annat modersmål än svenska får för att tillgodogöra sig det svenska språket på grundsärskolans högstadium. Det är en kvalitativ studie och det har genomförts tio halvstrukturerade intervjuer med klasslärare på grundsärskolans högstdium, lärare i svenska som andraspråk och specialpedagog som arbetade i en studieverkstad, lärare i en förberedelseklass, modersmålslärare samt en rektor för en kommuns centrum för invandrare. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att inga elever på grundsärskolans högstadium som var med i denna studie läste ämnet svenska som andraspråk. Undersökningen visade att i de båda kommunerna erbjöds elever på grundsärskolans högstadium att läsa sitt modersmål om det fanns lärare att tillgå i modersmålet. Däremot läste inte alla elever modersmål. Studiehandledning på elevens modersmål hade eleverna i en kommun möjlighet att få medan man i den andra kommunen inte hade tillgång till studiehandledning.

Syftet med denna studie är att undersöka rutiner och perspektiv på anmälningsprocessen i samband med barn som far illa i förskola och skola. Studien ger en djupare förståelse för anmälningsprocessen samt kunskaper om intervjupersonernas uppfattningar om detta.    Samtalsintervjuer användes som metod och utfördes på en förskola samt en skola inom samma kommun. I förskolan intervjuades två förskollärare, en specialpedagog samt en förskolechef. På skolan intervjuades två lärare, en kurator samt ett rektorstöd.      I resultatet framgår det att de intervjuade förskollärarna, lärarna samt specialpedagogen anser att det är otydliga rutiner vid en misstanke om att ett barn far illa, till skillnad från förskolechef och rektor som anser att detta är tydligt. Ett ytterligare resultat var att samtliga intervjupersoner ansåg att en stor del av lärarens roll innebär att vara ett stöd för barnet samt skapa en trygg och stabil miljö. Det framgick även av de intervjuade pedagogerna att återkoppling från socialtjänsten saknades för att kunna hjälpa barnet på bästa möjliga vis. Resultatdelen har utvecklats i analysdelen med det organisationsteoretiska perspektivet samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska förklaringsmodell som utgångspunkt. Som analysverktyg användes en av Killéns överlevnadsstrategi för att djupare kunna förstå resultaten.  En slutsats vi kan dra utifrån studien är att samtliga efterfrågar mer kunskap kring detta område. Efter att ha slutfört denna studie vill vi dela med oss av en viktig lärdom genom ett citat från en av intervjupersonerna: ”En anmälan görs för barnet, inte mot familjen”