Syftet med uppsatsen var att använda yogafilosofi som perspektiv för att kunna förstå elevers berättelser om skola och stress. Sammanfattningsvis visar resultatet att elevers koncentrationsförmåga skulle kunna förbättras avsevärt med hjälp av yoga kombinerat med ett gott förhållningssätt mellan lärare och elever. / The aim with the study was to use yoga philosophy as a perspective on pupils stories about school and stress. My conclusion was that pupils´ability to concentrate could improve considerably with yogapractice combined with a healthy relationship between pupil an teacher.

Följande studie undersöker speciallärare och specialpedagogers arbete med och kring elever vid komorbiditet; dyslexi och ADHD. Studien utgår från tre frågeställningar. Syftet är att frågeställningarna ska belysa vilken betydelse diagnoser har för speciallärare och specialpedagoger i arbetet för och med elever vid komorbiditet. Studien undersöker dessutom vilka insatser som underlättar skolsituationen för elever vid komorbiditet samt vilka arbetssätt som främjar lärandet vid komorbiditet. Studien utgår från en kvalitativ metodansats och baseras på semistrukturerade intervjuer med tre speciallärare och trespecialpedagoger från grundskolan årskurs-f6. Resultaten från studien visar att samtliga informanter menar att en diagnos aldrig får avgöra om elever har rätt till stöd och anpassningar i skolan. Diagnoser, menar informanterna, kan vara användbart som ett verktyg för åtgärder. Informanterna menar samtidigt att ett alltförstort fokus på diagnoser kan leda till ett kategoriskt perspektiv på skolsvårigheter. Speciallärare och specialpedagoger, som deltagit i studien, menar att de har en central och avgörande roll att, med sin kompetens, handleda personal och stötta skolelever vid komorbiditet. Det kan ske i form av utveckling av lärmiljön, extraanpassningar, kompensation och färdighetsträning. Resultaten i denna studie synliggör att det specialpedagogiska uppdraget, enligt informanterna, består i att ta hänsyn till olika perspektiv och behov som finns i skolan.

<p>De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekräftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie är att belysa lärares syn på de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer även att beröra lärarnas syn på sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i ämnet. För att uppnå syftet med studien så genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare på två olika skolor. I intervjuerna ställdes öppna frågor för att ge respondenterna möjligheten att utveckla sina svar. Resultatet pekar mot att de medverkande pedagogerna upplever en tidsbrist i sitt arbete, att det är svårt att hinna med dessa elever i den utsträckning som önskas. Respondenterna var överens om att diskussionen om de högpresterande eleverna i skolan är viktig. Resultatet visar även att de specialpedagogiska resurserna som finns i skolan enbart går till elever i olika svårigheter och att frustrationen hos pedagogerna ligger i att skapa nya stimulerade och utmanade uppgifter till dessa elever.</p>

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekräftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie är att belysa lärares syn på de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer även att beröra lärarnas syn på sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i ämnet. För att uppnå syftet med studien så genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare på två olika skolor. I intervjuerna ställdes öppna frågor för att ge respondenterna möjligheten att utveckla sina svar. Resultatet pekar mot att de medverkande pedagogerna upplever en tidsbrist i sitt arbete, att det är svårt att hinna med dessa elever i den utsträckning som önskas. Respondenterna var överens om att diskussionen om de högpresterande eleverna i skolan är viktig. Resultatet visar även att de specialpedagogiska resurserna som finns i skolan enbart går till elever i olika svårigheter och att frustrationen hos pedagogerna ligger i att skapa nya stimulerade och utmanade uppgifter till dessa elever.