Sammanfattning Enligt rapporter från Skolinspektionen finns det en stor andel elever med ogiltig skolfrånvaro. Dessa rapporter uttrycker att samhället har ett stort ansvar att skapa förutsättningar för att alla elever ska känna sig trygga och motiverade att närvara i skolan. Syftet i denna studie var att undersöka om hundar kan användas som verktyg, alltså stödinsats i skolan. Metoden i studien var kvalitativ med en innehållsanalys gjord utifrån data från semistrukturerade intervjuer med 14 hundförare som arbetar med elever i grundskolan. Studiens teoretiska ram är sociokulturell teori och en motivationsteori, Maslows behovsteori. Några av de viktigaste resultaten utifrån de olika teman som framkom vid läsning av de transkriberade intervjuerna blev vikten av planering och prioritering vid arbete med hund och hur man kan genom arbete med hund stödja elevers motivation inom områden som utveckling och lärande, kommunikation och närvaro i skolan. Studiens resultat tar upp erfarna utmaningar som finns inom verksamhet med hund och sådant som möjliggör arbetet med hund i skolan. Både tidigare forskning och denna studie lyfter positiva resultat med hund i skolan och arbete med elever i behov av särskilt stöd. Studiens resultat visar att hundar kan användas som specialpedagogiskt verktyg i skolan för att öka socialt samspel mellan elever, stärka elevers utveckling och lärande samt för att motivera skolnärvaro.

Att bidra med kunskap om hur och varför verksamma pedagoger väljer att använda AKK/TAKK som en språkutvecklande metod för alla barn i svensk förskola. Studiens fokus är att analysera arbetet med AKK/TAKK utifrån de didaktiska frågorna. Syftet konkretiseras i en forskningsfråga som besvaras i studien; “Hur beskriver verksamma pedagoger sina val att använda AKK/TAKK i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv?”. Webbaserad enkät har använts för att samla in data, där verksamma pedagoger fått besvara frågor kring hur och i vilket syfte de använder AKK/TAKK. Datan har analyserats utifrån de didaktiska frågorna Vad, hur, varför, med vem/vilka, när och i vilket sammanhang och ställts i relation till den designorienterade didaktiska triangeln. Enkäten skickades ut till 75 rektorer som tillsammans ansvarade för 136 förskolor i ett län i Sverige. 91 verksamma pedagoger har besvarat enkäten. I resultatet framkommer beskrivningar från 88 respondenter att de använder sig av AKK/TAKK i samtliga undervisningssituationer i förskolan. AKK/TAKK används för att utveckla möjligheten till kommunikation. Metoden används både med ett språkutvecklande- och specialpedagogiskt syfte men även för en ökad inkludering. För att sträva mot en ökad inkludering används AKK/TAKK både med enskilda barn och hela barngruppen samt att samtliga i arbetslaget använder metoden. Arbetssättet varieras och anpassas efter barngrupp, samt varierar det i hur vårdnadshavare involveras. AKK/TAKK ger förutsättningar för alla barn att kommunicera genom att metoden används i samtliga situationer i verksamheten och kontinuerligt i den pedagogiska miljön. Studien ger ett resultat där verksamma pedagoger beskriver att AKK/TAKK gynnar språkutvecklingen för den enskilda individen/individer. Förhoppningen är att studien ska bidra till reflektion kring syftet med att införa AKK/TAKK för hela barngruppen. Att begrunda de konsekvenserna som arbetet med AKK/TAKK kan medföra för det enskilda barnet genom att alla barn ska inkluderas.