Syftet med studien är att belysa skrivundervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Samhället idag ställer krav på människors skrivkunnighet och konsekvensen blir följaktligen att undervisningen i skolan bör hålla en god kvalité. Vi har i vår studie tittat på den generella undervisningen och på specialundervisningen  i skrivande. Vi har valt att undersöka vad lärare och speciallärare anser vara viktigt att skrivundervisningen innehåller samt vilket arbetssätt de använder och vilka åtgärder som sätts in för elever i behov av särskilt stöd. Genom enkäter och intervjuer har vi fått en inblick i hur skrivundervisningen ser ut. Vi har haft läroplanens kunskapsmål som utgångspunkt. Olika kategorier av lärare, klasslärare och ämneslärare samt speciallärare och specialpedagoger, har fått värdera och beskriva hur undervisningen läggs upp utifrån detta. Vårt resultat visade att den generella undervisningen och specialundervisningen i skrivande både har likheter och skillnader. Båda undervisningsformerna innehåller undervisning i att skapa och bearbeta olika texttyper vilket även läroplanen fokuserar på. Lärarna i den generella undervisningen anser att stavning är ett viktigt moment. I motsats till speciallärare som menar att stavning bör ha en mindre framskjuten roll i undervisningen. Specialundervisningen visade sig innehålla fler och mer varierade arbetssätt och åtgärder än den generella undervisningen.

Finnish student have for several years proved to be successful in reading in international studies. This interview based study aims to describe how teachers in Finnish schools for Swedish speaking children are relating to reading and reading education during the first two years of schooling. The result shows that reading, reading training and reading comprehension are natural elements in all teaching during the first two years in school and that teaching is based on students’ ability and interest. The teachers claim that they provide the students with varying opportunities to practice different kinds of reading. Homework is used almost daily. The teachers in special education are working closely with the class teachers and extra assistance is quickly provided to students in need. The teachers in special education are working both in the classroom, in small groups and one to one with the students in need of special education. The teachers use tests but also rely on their own ability to find these students. All teachers claim that they use direct feedback to make the students aware of their ability and need of development.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2004.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hinder, möjligheter och framgångsrika pedagogiska strategier som, enligt lärare, kan finnas i lärandesituationen då elever med autismspektrumtillstånd, AST möter naturorienterat ämnesinnehåll, NO. Sex intervjuer gjordes med lärare med erfarenhet av att undervisa elever med AST i NO. Intervjuerna analyserades tematiskt, där fem teman blev resultatet: ”upplevelse av meningsfullhet”, ”omgivning som stödjer upplevelse av kontroll”, ”hantera teori”, ”hantera laborationer” och ”hantera social kommunikation”. Dessa teman analyserades utifrån kognitiva teorier i förhållande till AST och Vygotskys lärandeteorier.  Resultatet bidrar till kunskapen om pedagogiska strategier som kan minska hinder och utnyttja möjligheter då elever med AST möter NO i skolan. Det pekar på värdet av att använda elevernas intresse och erfarenheter för att nå meningsfullhet i lärandet. Sammanhangsförklarande, överenskommelser och delmål kan vara till hjälp då eleverna inte ser meningen. En omgivning som stödjer upplevelse av kontroll är en annan viktig förutsättning för lärande, vilket kan skapas med hjälp av visuell struktur, avstämningar och begränsning av sinnesintryck. Faktakaraktären på NO- ämnena kan passa elever med AST, men de abstrakta begreppen kan upplevas hindrande. Artefakter som konkretiserar och sammanhangsförklarar kan då vara användbara. Laborationsmomenten kan vara intresseväckande och lämpligt strukturerade, men också kognitivt och praktiskt svårhanterliga. Genom att göra situationen mindre komplex och tydliggöra kan eleven stödjas och lärande i den proximala utvecklingszonen bli möjligt. Den sociala kommunikationen kan utgöra en utmaning som kan kräva särskilda åtgärder för att fungera, som att pedagogen tar ansvar för att bygga trygga relationer och bemöter eleven med respektfull tydlighet.

2008 återinfördes speciallärare som yrkeskategori, fast denna gång i en ny skepnad. Då det finns begränsat med forskning kring de nya speciallärarna ville jag fördjupa mig i hur dagens speciallärare arbetar och hur de ser på sin yrkesroll och sitt arbete med elever i matematik. Fyra verksamma speciallärare intervjuades där de fick ge sin syn på arbetet och om de önskar några förändringar i utformningen av sitt uppdrag kopplat till det kategoriska och relationella perspektivet. Studien har visat att det är skolans utformning, skolans elevantal och vilken specialpedagogisk kompetens som finns på skolan, samt speciallärarens egen drivkraft som avgör hur arbetsuppgifterna utformas. Gemensamt för de intervjuade är att de är med i elevhälsoteam, bedriver undervisning, olika former av handledning samt pedagogiska kartläggningar, screeningar och utformning av extraanpassningar. Dock saknar alla de intervjuade en konkret arbetsbeskrivning. Önskade förändringar som har kunnat urskiljas är viljan att renodla undervisningen till ett ämne så som endast matematik, finnas till för fler elever än bara dem som har svårigheter samt att få en tydligare uppdelning mellan speciallärarens och specialpedagogens uppdrag.

Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om hur speciallärares uppdrag ser ut i det dagliga arbetet och hur arbetet organiseras ute på skolorna. Det är en kvalitativ studie och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer. Urvalet är ett målinriktat bekvämlighetsurval bestående av tolv yrkesverksamma speciallärare med speciallärarexamen eller en magister i specialpedagogik. Intervjuerna har spelats in, transkriberats, tematiserats och analyserats. Datamaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultatet blev fyra teman med tre eller fyra underteman. De teoretiska perspektiv som behandlas i examensarbetet är det relationella perspektivet, det kategoriska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet av vår studie är att speciallärares arbete till huvudsak består av undervisning. Undervisningen sker utifrån de åtgärdsprogram som finns och innebär ett kategoriskt perspektiv då undervisningen blir åtgärdande. Speciallärares arbete sker vanligtvis med enskilda elever eller med en mindre grupp elever utanför klassrummet. Speciallärarna anser att de har en stor frihet att styra över sitt arbete men att det upplevs som svårt att hinna med alla elever som de önskar. Tiden är ett hinder. Speciallärarna menar att de har för lite tid till att arbeta med de elever som behöver stöd men också att tid försvinner till annat som till exempel att närvara på möten, vara rastvakt och vikariera. Speciallärarna anser att de har ett stort stöd och förtroende från rektor då det gäller det specialpedagogiska arbetet. En möjlighet i arbetet men också ett hinder är kollegor. Kollegor är en möjlighet då samarbetet fungerar och det genomförs diskussioner om lärande och lärmiljöer. Samtalen kan bidra till ett relationellt perspektiv på elevers lärande. Samarbete kan dock vara ett hinder i arbetet då det inte råder en gemensam syn på lärande och elever. Speciallärarna hamnar i ett kategoriskt perspektiv då det behöver ordnas snabba lösningar för stunden. Ett ord som de flesta av våra informanter använder då de beskriver sitt arbete är flexibelt. Huvudresultatet av studien är att speciallärares arbete ser väldigt olika ut beroende på vilken skola de är verksamma på men att de alla i huvudsak arbetar med undervisning. Speciallärarna styr över sin tid själva men rektor, skolans elevhälsa och åtgärdsprogram påverkar också vad som blir deras arbetsuppgifter. Speciallärarnas arbete sker utifrån ett kategoriskt perspektiv men med en önskan om ett perspektiv som är mer relationellt.