No description available.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka relationen mellan några av de engelska texter elever på grundskolan i årskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans engelskundervisning och vad det kan få för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen:•Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?•Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?•Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?•Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? •Vilka kan konsekvenserna tänkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag använde mig av var en enkätundersökning med 22 elever från ”Fast Track-klass” årskurs 8 klass och sedan jämföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English – here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har väldigt mer kontakt med engelska utanför skolan än i skolan. Eleverna ser mycket ofta på engelskspråkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar på enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska är också det dominerande språket på Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en utvecklande undervisning kan utformas och vilka faktorer i undervisningen som bidrar till effektivt lärande för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling i två klasser i årskurs tre på två olika skolor i Sverige. De metoder som används i denna studie är intervjuer och observationer av flerspråkiga elever och lärare.   Resultaten av denna studie visar bland annat att språkbad, kodväxling, flerspråkighet som resurs och samarbete mellan modersmåls- och klasslärare är faktorer som möjliggör effektivt lärande för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Det har även synliggjorts vilken betydelsefull roll modersmålsundervisning har som är förlagd till skolan på ordinarie skoltid. Detta skapar en bättre organisation av modersmålsundervisningen som öppnar upp för samarbete mellan modersmåls- och klasslärarna. Det behövs även ökning av lärarnas kompetens för att kunna möta språklig och kulturell mångfald i klassrummet.

Sammanfattning Syftet med arbetet var att utifrån pedagogers perspektiv undersöka hur elevunderlag påverkar i vilken grad språkutvecklande arbete sker på två, utifrån sett, helt skilda skolor. Men också för att identifiera eventuella skillnader och kritiska aspekter i dessa elevers skolsituation samt under deras fritid och hur detta sedan påverkar de undervisande pedagogerna. Detta utifrån dessa tre frågeställningar: Hur beskriver de tillfrågade pedagogerna sitt språkutvecklande arbete och hur skiljer det sig åt mellan de undersökta skolorna? Hur ser pedagogerna på stödet eleverna har möjlighet att få i och utanför skolorna och hur påverkar det pedagogerna i sin undervisning? Vad är pedagogernas bild av språkbadet i respektive område vad gäller hur språkanvändning sker i sociala miljöer och i interaktion med andra utanför skolan och påverkar det i så fall pedagogerna i sin undervisning? I teorin har arbetet utgått i sociokulturellt perspektiv vilket handlar om att lärande hos alla människor sker hela tiden och i alla sociala sammanhang. Här har ämnen som lärandets möjligheter, språkets betydelse, kommunikationens del i lärande, att läsa med barn och pedagogernas betydelse behandlats. Detta genom att använda empirisk undersökning som metod, vilket innebär insamling, bearbetning och analys av data som i detta fall var intervjuer.I resultatet framkom tydliga och stora skillnader mellan de båda skolorna. Trots att den mångkulturella skolan arbetar och undervisar efter all möjlig tillgänglig och aktuell forskning så är deras resultat generellt låga. Detta medan den homogent svenska skolan, som fortfarande arbetar relativt konservativt, har mycket höga resultat. Det framkom också att det var mycket stora skillnader i hur elevernas fritidssituation såg ut. På homogent svenska skolan var det mer regel än undantag med flertalet sociala och utvecklande aktiviteter på fritiden medan den mångkulturella skolans elever genomgående saknade sådana sociala aktiviteter. Slutsatsen i arbetet blir att skolans språk och inlärningsproblematik även påverkas av yttre faktorer där forskningen inte är lika utbredd som den inom skolans väggar. Skillnader som påverkar utgångspunkten i pedagogernas undervisning.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på i vilken utsträckning det är gynnsamt för elevernas språkinlärning i moderna språk, att läraren använder högläsning som ett instrument för att eleven ska förbättra sin hörförståelse, och eventuellt sin allmänna språkförståelse. Undersökningen grundar sig i Niclas Abrahamssons teori om “språkbad” och följande frågeställningar:   Vilka faktorer verkar ligga bakom svårigheterna med hörförståelse för eleverna i moderna språk som leder till att de ofta upplever den delen som det svåraste momentet inom ämnet?  På vilket sätt kan man uttyda förändringar i hörförståelse efter en intensiv period av högläsning?  Vilka effekter på hörförståelse och språkförståelse kan man se om man under en begränsad period, simulerar ett minispråkbad genom högläsningsträning under språklektionerna för elever som tidigare inte blivit utsatta för denna didaktiska metod?  Vi har använt oss av det språkkoncept som Abrahamssons kallar för “språkbad” i en hermeneutisk analysansats för att tolka elevernas upplevelser i förhållande till vad som händer i högläsning efter en intensiv högläsnings träning. Eleverna fick samma frågor före och efter högläsningsträningen och med hjälp av följdfrågor. Resultatet av träningen och elevernas svar på följdfrågorna analyserade vi sedan med hjälp av ett teoretiskt ramverk centrerat kring Niclas Abrahamssons idéer om det han kallar för språkbad. Det slutliga resultatet av undersökningen visade att eleverna blev bättre på hörförståelse tack vare högläsningsträningen.

I denna studie undersöks hur Bilingual Montessori School of Lund (BMSL):sspråkbadsmetod kan ha en positiv påverkan på begreppsförståelse. Den fokuserar på detkomplexa sambandet mellan flerspråkig pedagogik och dess inverkan på begreppsförvärv.Genom att använda exempel från språkbadsmetoden, testar denna studie hypotesen attspråkbadspedagogik ger en icke försumbar effekt på kreativt tänkande, men viktigast av allt,på konceptualisering av ämnesmässiga innehåll. Genom en noggrann diskussion om vilkenmetod som används har en empirisk analys gjorts ur tre perspektiv: en teoretisk analys avlitteraturen i ämnet, en intervjustudie med fyra semi-strukturerade lärarintervjuer och enenkätstudie där fler än 80 elever mellan årskurs 7 och 9 fick i uppdrag att besvara en enkät för att testa några av de iakttagelser som gjorts av de intervjuade. Syftet med denna forskning är att ta fram en empirisk kvalitativ innehållsanalys baserad på exempel från de intervjuades påståenden och därigenom utveckla en djupare förståelse om begreppsförvärv och hur detta yttrar sig i en stimulerande flerspråkig undervisningsmiljö. Vidare är syftet med denna studie att fastställa om BMSL okonventionella språkbadspedagogiks påverkan på begreppsförvärv kan vara orsaken till skolans höga poäng i de svenska nationella proven i matematik, engelska, svenska, NO och SO i årskurs 9 under de senaste åren. Analysen har lett till slutsatsen att flerspråkiga pedagogiska metoder som BMSL:s språkbadsmetod kan ha en mycket positiv inverkan på elevernas förmåga att tillgodogöra sig begrepp. Analysen hardessutom genererat nya hypoteser som kan utgöra grund för ytterligare fördjupande forskning inom specifika ämnen såsom språkbadsmetodens inverkan på elevens kreativitet,demokratisering av klassrummet, interkulturell medvetenhet och kognitiv utveckling. Denbidrar också till ett nytt kompetensutvecklingsperspektiv och samarbetsperspektiv för enpositiv utveckling av svenska läroplanens pedagogiska lärandemål. / This research focuses on the complex relationship between multilingual immersionpedagogy and its impact on concept acquisition (begrepp). By using the example of BilingualMontessori School of Lund (BMSL)'s språkbad method, this study tests the hypothesis thatmultilingual immersion pedagogy produces a non-negligible impact on creative thinking, butmost importantly, on the conceptualization of topic-specific content. With a careful reflectionon the method used, an empirical analysis has been made from three perspectives: atheoretical analysis of the literature on the subject, an interview study with four semistructured interviews with teachers, and a survey-based study where more than 80 students in grades 7 to 9 were given the task of answering a questionnaire to test some of the observations made by the interviewees. The purpose of this research is to produce an empirical qualitative content analysis based on examples taken from the interviewees’testimonies to develop a deeper understanding about concept acquisition and the way itmanifests itself in a stimulating multilingual immersion teaching environment. Furthermore,the aim of this study is to establish if BMSL’s unconventional multilingual immersionpedagogy’s impact on concept acquisition can be the reason for the school’s outstandinglyhigh scores in the Swedish National Tests in Maths, English, Swedish, NO and SO in grade 9over the past few years. Nevertheless, the analysis led to the conclusion that multilingualimmersion methods like the BMSL språkbad method can have a very positive impact onstudents' ability to assimilate concepts, but also helped generate thesis-seeking rather thanthesis-supporting observations about its impact on the students’ creativity, classroomdemocratization, intercultural-awareness and cognitive development. It also highlights thepedagogical collaboration and competence development perspective promoted by theSwedish National Curriculum for Compulsory School Lgr 11.