Problem discussion: That empowerment and autonomy can lead to desirable effects on employees is clear. Previous research has found correlations between empowerment and e.g. motivation, job satisfaction, productivity, loyalty and commitment. However, a control problem arises when employees have more freedom in decision-making which could potentially lead to undesirable outcomes. It thus becomes a type of dilemma for management and managers where you have to try to balance a restrictive use of the control system (to maintain control) and an enabling use (to promote empowerment). Purpose: The purpose of this study is therefore to identify how a company can use its control system in order to achieve empowerment while maintaining acceptable levels of control. It also examines the effects that management uses have on the staff and the factors that contribute to their reactions towards the manner of use. Method: In order to collect the necessary and current empirical data adapted to the purpose of the study a qualitative approach has been taken including semi-structured interviews, observation and document review as collection methods. The data collection was carried out in the store that is the research site of this case study. Conclusions: Since the use of control systems is an elusive concept there are inevitably some disagreements in previous research relating to conceptualizing a framework for the mechanisms that can be included in a management control system. The study clarifies doubts about cultural controls, which can be used both constraining and enabling and also how the incentive system includes both rewards and punishments where you can also reward compliance of constraining mechanisms (e.g. rules and guidelines). When it comes to why the staff mostly experienced management’s use of the control system as a positive a closer examination of potential factors is made where interactivity appears to have a crucial role and can influence other parts of the system that might otherwise be perceived negatively. / Problemdiskussion: Att empowerment och autonomi kan leda till önskvärda effekter på personalen är tydligt. Tidigare forskning har funnit korrelation mellan empowerment och t.ex. motivation, arbetstillfredsställelse, produktivitet, lojalitet och engagemang. Emellertid uppstår ett kontrollproblem när anställda får större frihet i beslutsfattande vilket potentiellt kan leda till negativa konsekvenser. Det blir således en typ av dilemma för ledning och chefer där man måste försöka balansera ett begränsande användningssätt av styrsystemet (för att behålla kontroll) och ett möjliggörande användningssätt (för att främja empowerment). Syfte: Avsikten med den här studien är därför att kartlägga hur ett företag kan använda sitt styrsystem i syfte att uppnå empowerment men samtidigt behålla acceptabel kontroll. Dessutom undersöks de effekter som ledningens användningssätt har på personalen och vilka faktorer som bidrar till att de reagerar som de gör på användningssättet. Metod: För att samla in nödvändig och aktuell empirisk data som anpassats till studiens syfte har en kvalitativ utgångspunkt tagits med semistrukturerade intervjuer, observationer och dokumentgenomgång som insamlingsmetoder. Datainsamlingen genomfördes i butiken som är undersökningsplatsen för den här fallstudien. Slutsatser: Eftersom användning av styrsystem är ett svårfångat begrepp finns oundvikligen en del oenighet i tidigare forskning avseende att konceptualisera ett ramverk för vilka styrmekanismer ett system kan innefatta. Studien tydliggör tveksamheter kring kulturstyrningen, som kan användas både begränsande och möjliggörande, samt hur incitamentsystemet innehåller både belöningar och bestraffningar där man också kan belöna efterlevnad av begränsande mekanismer (t.ex. regler och riktlinjer). När det kommer till varför personalen mestadels upplever ledningens användning av styrsystemet som positiv undersöks potentiella faktorer närmare där interaktivitet ser ut att ha en avgörande roll och kan influera andra delar av systemet som annars kan uppfattas negativt.

Undersökningsgruppen består av fem patienter som behandlas för bipolära tillstånd. Syftet med studien är att kartlägga konceptualiseringens betydelse för att förhindra återfall i depressiva och maniska episoder utifrån följande begrepp: tidiga symtom, olika sårbarhets- och stressfaktorer, tanke- och beteendemönster samt copingstrategier. Undersökningen har skett vid två tillfällen med två till tre veckors mellanrum. Som stöd vid den första intervjun användes semistrukturerat frågebatteri med avsikt att kartlägga patientens livshistoria, symtombild, stressfyllda livshändelser och om det finns särskilda sådana som har haft en direkt betydelse för försämring, antingen åt det depressiva eller maniska hållet, och om återkommande händelser inverkar negativt på patientens sätt att hantera sin sjukdom. Vid den andra intervjun har individuella frågor ställts för att be om förtydliganden och kompletterande uppgifter.   Av resultatet framgår att avsaknad av konceptualisering ökar risken för återfall vid bipolär sjukdom. Det finns ett positivt samband mellan en individualiserad kartläggning av symtom, utlösande händelser inklusive stress och övertygelser och möjligheten att som patient själv kunna kontrollera och hantera sin sjukdom. Det finns också ett positivt samband mellan god insikt om hur symtom och utlösande händelser samverkar med de tanke- och beteendemönster som patienten har utvecklat och användande av bra strategier i syfte att lindra, hämma eller skjuta upp depressiva och maniska perioder. Ett negativt samband redovisas mellan begränsad insikt om hur symtom och utlösande händelser samverkar med tanke- och beteendemönster som hon utvecklat och användande av dåliga strategier.   Vidare framgår att patienterna genom erfarenhet har lärt sig att identifiera tidiga tecken på depression och mani. De har också god insikt om hur negativa livshändelser och inte sällan samtidigt förekommande stress på arbetet och privat är utlösande faktorer vid episoderna. Däremot saknas en motsvarande insikt om hur även positiva händelser med eller utan avbrott i den dagliga rytmen och personliga ageranden också kan vara den utlösande orsaken till insjuknanden. Av den modell för konceptualisering som redovisas i denna studie framkommer att för att kunna förebygga återfall bör den innefatta en förklaring av vilken form av stress som patienten är särskild sårbar för genom att klargöra sambandet mellan a) tidiga symtom särskiljt från senare depressiva och maniska symtom, b) livshändelser och olika former av stress som är utlösande orsaker till de affektiva episoderna, c) dysfunktionella tanke- och beteendemönster vars teman är ständigt närvarande i de stressfyllda livshändelserna och vid olika former av stress samt d) strategier med vilka man kan förebygga återfall.   Nyckelbegrepp: bipolära tillstånd, depressiva och maniska perioder, kognitiv konceptualisering, tidiga symtom, sårbarhets- och stressfaktorer, dysfunktionella tanke- och beteendemönster samt copingstrategier.

No description available.

Abstract Visibility is crucial to ensure safety and security for both drivers and pedestrians in everytraffic situation, especially during low-light conditions. While Swedish legislationregulates visibility-enhancing equipment for vehicles, trailers, and wheelchairs, there is anotable absence of similar legislation for strollers. This leads to a variation inimplemented visibility measures by manufacturers, sometimes resulting in the exclusionof reflective components. This lack of standardization leaves the responsibility on usersto improve stroller visibility. Thule, a Swedish company specializing in products for active outdoor lifestyles, offers awide range of products, including roof boxes, roof tents, and strollers. Thule's strollerscome with integrated reflectors and are relatively well-equipped compared tocompetitors. However, there is a general perception among users of the need foradditional visibility measures. To address this need, the Thule Group initiated a project led by two engineering studentsspecializing in product development and design at Jönköping University. The studentsconducted the project during the spring semester of 2024 as part of their mechanicalengineering thesis. The company's project goal was: “To develop a generic accessory that can increase the visibility of all Thule strollers indarkness.” The objective was also to develop a visibility-promoting product that seamlesslyintegrates with Thule's design, serving as a complement to their product range. This report presents the entire process of the project, which is based on the DoubleDiamond method. During the project, field observations were conducted with the ThuleUrban Glide 4-wheel, along with a user survey confirming the need for increasedvisibility in darkness. Several concepts and prototypes were developed, resulting in a finalprototype tailored for most of Thule's stroller models. The final prototype is designed as a two-part accessory intended to be mounted on theupper part of the stroller's frame. It includes two optical fiber cables with whiteillumination on the side of the stroller, as well as two red LED lights that illuminate thepath behind the stroller. The prototype demonstrates improved stroller visibility, therebyenhancing safety in traffic areas.

No description available.

This study explores the musical practice of designing a soundscape with the theoretical and methodological starting points of world building and soundscape ecology. Artistically, this exploration consists of the creation of three recordings each one portraying different narratives within the imagined and designed environment with theme of Human impact on the Swedish forest’s biodiversity. Methods and theories of world building elements are used to conceptualize the environment, while the approaches of soundscape ecology are used to portray this conceptualization during the recording process and when analyzing the results. The music was co-created in the studio through improvisation and the use of what I call multi- sensory material. The improvisational and material practice stemmed from my focus on the interrelationship between the conceptualized environment and the physical studio environment. A collaborative effort was made to portray and explore the sonic possibilities of the environment by evoking associations and reflections on the ecological interaction, meaning that between organisms and their environment. The purpose of this study is to examine the experience and value of designing a soundscape with world building and soundscape ecology as theoretical and methodological starting points. I believe many music creators hear their music as soundscapes and I want to contribute with knowledge to this phenomenon by theorizing the elements that compose a dynamic soundscape. The name of the thesis “Hearing the Forest for the Trees” is a reference to the idiomatic expression “seeing the forest for the trees”, meaning missing the greater picture by focusing too much on details. The expression relates to the knowledge gained in this project regarding the importance of conceptualizing the soundscape’s environment in order to create sound interaction with intention, and getting a wider perspective on how to design a rich sounding soundscape. / Denna uppsats utforskar den musikaliska praktiken i att designa ett ljudlandskap med teoretiska och metodologiska utgångspunkter från världsbyggande och ljudlandskapsekologi. Konstnärligt består detta utforskande av skapandet av tre inspelningar som var och en porträtterar olika berättelser inom den tänkta och designade miljön med temat: mänsklig påverkan på den svenska skogens biologiska mångfald. Metoder och teorier för världsbyggande används för att konceptualisera miljön, medan ljudlandskapsekologi används för att skildra denna konceptualisering under inspelning och senare analys. Musiken skapades tillsammans med musikerna genom improvisation och användandet av multisensoriskt material i studion. Improvisations- och materialpraktiken grundades ur mitt fokus på förhållandet mellan den konceptualiserade miljön och den fysiska studiomiljön. Genom samarbete skildrades och utforskades miljöns ljudmöjligheter genom att väcka associationer och reflektioner kring den ekologiska interaktionen, dvs den mellan organismer och deras miljö. Mitt huvudsakliga syfte i detta projekt är att utforska upplevelsen av och värdet i att designa ett ljudlandskap med världsbyggande och ljudlandskapsekologiska teorier och metoder som utgångspunkter. Jag tror att många musiker och producenter ser på sin musik som ljudlandskap och jag vill bidra med kunskap till detta fenomen genom att teoretisera de element som utgör ett ljudlandskap. Namnet på uppsatsen "Höra skogen för alla träd" är en referens till det idiomatiska uttrycket ”inte se skogen för alla träd”, vilket betyder att missa helhetsbilden genom att fokusera för mycket på detaljer. Uttrycket relaterar till den kunskap som erhållits i detta projekt om vikten av att konceptualisera ett ljudlandskaps miljö för att skapa ljudinteraktion med intention, och få ett bredare perspektiv på att designa ett rikt ljudlandskap.

Abstract The theme of this doctoral thesis is the relationship between gender, language, and cognition. The research object are Swedish suffix derived feminine nouns (feminine derivations) and their Finnish and German equivalents. The focus lies on their semantic and conceptual structures. The main material source constitutes of unilingual Swedish, Finnish, and German dictionaries. I this study the meaning descriptions of the feminine derivations are regarded as semantic structures which are called omskrivnings. An omskrivning expresses the meaning of a word by “re-writing” it with other words. The theoretical frame of reference is cognitive linguistics that is combined with gender studies. Linguistic structures reflect conceptual structures and symbolize a certain perspective to the phenomenon they refer to (here: gender). This is called conceptualization. The starting point of this study is that meanings (semantic structures) and concepts behind them (conceptual structures) constitute of components that stand in certain relationships to each other. The components in the conceptual structure are called schemes. Four different patterns of omskrivning can be found in unilingual dictionaries. These patterns represent four types of semantic and conceptual structures and thus four ways to conceptualize gender: as a primary, secondary, overlapping, or relational scheme. In this study the conceptualizations are also related to the external reality. The relationship between the conceptualizations and the external reality is studied in terms of how and if Swedish, Finnish and German feminine derivations are used in communication. The use of feminine derivation varies in different languages. Every one of the four semantic and conceptual types has its own characteristic conceptualization that implies whether feminine suffixation is facultative or obligatory – i.e. if it’s possible to choose between a feminine derivation and a corresponding masculine or gender neutral word. Alongside conceptualization the facultativity and obligation are also influenced by the external reality. The external reality constitutes of three factors concerning each language: language typology, strategy for equal language, and gender culture. They can possibly explain why there are differences and similarities in the use of feminine derivations between Swedish, Finnish, and German. / Tiivistelmä Tämän väitöskirjan aiheena on sukupuolen, kielen ja kognition välinen suhde. Tutkimuskohteena ovat ruotsalaiset suffiksijohdetut feminiiniset henkilönimikkeet (feminiinijohdokset) ja niiden suomalaiset ja saksalaiset ekvivalentit. Tarkoitus on tutkia sanojen semanttisia ja käsitteellisiä rakenteita. Tärkeimpänä lähdeaineistona ovat yksikieliset ruotsalaiset, suomalaiset ja saksalaiset sanakirjat. Tutkimuksessa feminiinijohdosten sanakirjamääritelmät katsotaan semanttisiksi rakenteiksi, joista käytetään nimitystä omskrivning. Omskrivning ilmaisee sanan merkityssisällön ”uudelleenkirjoittamalla” sen toisia sanoja käyttäen. Teoreettisena viitekehyksenä on kognitiivinen kielitiede yhdistettynä sukupuolentutkimuksen näkökulmaan. Kielen rakenteet heijastavat käsitteellisiä rakenteita ja symboloivat tiettyä näkökulmaa siihen ilmiöön, johon ne viittaavat (tässä: sukupuoli). Tätä kutsutaan käsitteistykseksi. Tutkimuksen lähtökohtana on se, että sekä merkitykset (semanttiset rakenteet) että käsitteet niiden takana (käsitteelliset rakenteet) koostuvat komponenteista, joiden välillä on erilaisia suhteita. Käsitteellisen rakenteen komponentteja kutsutaan skeemoiksi. Yksikielisissä sanakirjoissa esiintyy neljä omskrivning-mallia. Omskrivning-mallit edustavat neljää semanttisen ja käsitteellisen rakenteen tyyppiä ja siten neljää erilaista tapaa käsitteistää sukupuoli: primäärinä, sekundäärisenä, limittäisenä tai suhteellisena skeemana. Tutkimuksessa käsitteistykset liitetään myös ulkoiseen todellisuuteen. Suhdetta käsitteistysten ja ulkoisen todellisuuden välillä tarkastellaan sen avulla, miten ruotsalaisia, suomalaisia ja saksalaisia feminiinijohdoksia käytetään kommunikaatiossa. Feminiinijohdosten käyttö vaihtelee eri kielissä. Jokaisella neljällä semanttisella ja käsitteellisellä tyypillä on oma tunnusomainen käsitteistyksensä, joka implikoi, onko feminiinisuffiksaatio valinnainen vai pakollinen, ts. onko mahdollista valita feminiinijohdoksen ja vastaavan maskuliinisen tai sukupuolineutraalin sanan välillä. Käsitteistyksen ohella valinnaisuuteen ja pakollisuuteen vaikuttaa myös ulkoinen todellisuus. Ulkoinen todellisuus koostuu kolmesta tekijästä jokaisen kielen kohdalla: kielityyppi, tasa-arvoisen kielenkäytön strategiat ja sukupuolikulttuuri. Näiden avulla voidaan selittää miksi feminiinijohdosten käytössä on eroja ja yhtäläisyyksiä ruotsin, suomen ja saksan välillä. / Abstrakt Temat i denna doktorsavhandling är förhållandet mellan kön, språk och kognition. Undersökningsobjektet är svenska suffixavledda feminina personbeteckningar (femininavledningar) och deras finska och tyska ekvivalenter. Syftet är att studera beteckningarnas semantiska och begreppsliga strukturer. De viktigaste materialkällorna utgörs av svenska, finska och tyska enspråkiga ordböcker. I denna undersökning tolkas femininavledningarnas betydelsebeskrivningar som semantiska strukturer vilka kallas omskrivningar. En omskrivning uttrycker ordets betydelseinnehåll genom att ”skriva om” det med andra ord. Den teoretiska referensramen utgörs av kognitiv lingvistik som kombineras med en genusvetenskaplig synvinkel. Språkets strukturer avspeglar begreppsliga strukturer och symboliserar ett visst perspektiv på den företeelse som de syftar på (här: kön). Detta kallas konceptualisering. Undersökningen utgår från att både betydelser (semantiska strukturer) och begrepp bakom dem (begreppsliga strukturer) består av komponenter och att komponenterna står i vissa förhållanden till varandra. Komponenterna i den begreppsliga strukturen kallas scheman. I enspråkiga ordböcker förekommer fyra olika omskrivningsmönster. Omskrivningsmönstren representerar fyra semantiska och begreppsliga strukturer och därmed fyra sätt att konceptualisera könet: som primärt, sekundärt, överlappande eller relationellt schema. I denna undersökning relateras konceptualiseringarna även till den utomstående verkligheten. Förhållandet mellan konceptualiseringarna och den utomstående verkligheten beaktas inom ramen för hur och om svenska, finska och tyska femininavledningar används i språkbruket. Användningen av femininavledningar varierar i olika språk. Var och en av de fyra semantiska och begreppsliga typerna har sin kännetecknande konceptualisering som implicerar huruvida femininsuffixeringen är fakultativ eller obligatorisk, d.v.s. huruvida man kan välja mellan en femininavledning och en motsvarande maskulin eller könsneutral beteckning. Vid sidan av konceptualiseringen påverkas fakultativiteten och obligatoriet också av den utomstående verkligheten som utgörs av tre faktorer för varje språks del: språktyp, strategi för jämställt språk och könskultur. Med hjälp av dem är det möjligt att förklara varför det finns skillnader och likheter i användningen av femininavledningar mellan svenska, finska och tyska.

I denna studie undersöks hur Bilingual Montessori School of Lund (BMSL):sspråkbadsmetod kan ha en positiv påverkan på begreppsförståelse. Den fokuserar på detkomplexa sambandet mellan flerspråkig pedagogik och dess inverkan på begreppsförvärv.Genom att använda exempel från språkbadsmetoden, testar denna studie hypotesen attspråkbadspedagogik ger en icke försumbar effekt på kreativt tänkande, men viktigast av allt,på konceptualisering av ämnesmässiga innehåll. Genom en noggrann diskussion om vilkenmetod som används har en empirisk analys gjorts ur tre perspektiv: en teoretisk analys avlitteraturen i ämnet, en intervjustudie med fyra semi-strukturerade lärarintervjuer och enenkätstudie där fler än 80 elever mellan årskurs 7 och 9 fick i uppdrag att besvara en enkät för att testa några av de iakttagelser som gjorts av de intervjuade. Syftet med denna forskning är att ta fram en empirisk kvalitativ innehållsanalys baserad på exempel från de intervjuades påståenden och därigenom utveckla en djupare förståelse om begreppsförvärv och hur detta yttrar sig i en stimulerande flerspråkig undervisningsmiljö. Vidare är syftet med denna studie att fastställa om BMSL okonventionella språkbadspedagogiks påverkan på begreppsförvärv kan vara orsaken till skolans höga poäng i de svenska nationella proven i matematik, engelska, svenska, NO och SO i årskurs 9 under de senaste åren. Analysen har lett till slutsatsen att flerspråkiga pedagogiska metoder som BMSL:s språkbadsmetod kan ha en mycket positiv inverkan på elevernas förmåga att tillgodogöra sig begrepp. Analysen hardessutom genererat nya hypoteser som kan utgöra grund för ytterligare fördjupande forskning inom specifika ämnen såsom språkbadsmetodens inverkan på elevens kreativitet,demokratisering av klassrummet, interkulturell medvetenhet och kognitiv utveckling. Denbidrar också till ett nytt kompetensutvecklingsperspektiv och samarbetsperspektiv för enpositiv utveckling av svenska läroplanens pedagogiska lärandemål. / This research focuses on the complex relationship between multilingual immersionpedagogy and its impact on concept acquisition (begrepp). By using the example of BilingualMontessori School of Lund (BMSL)'s språkbad method, this study tests the hypothesis thatmultilingual immersion pedagogy produces a non-negligible impact on creative thinking, butmost importantly, on the conceptualization of topic-specific content. With a careful reflectionon the method used, an empirical analysis has been made from three perspectives: atheoretical analysis of the literature on the subject, an interview study with four semistructured interviews with teachers, and a survey-based study where more than 80 students in grades 7 to 9 were given the task of answering a questionnaire to test some of the observations made by the interviewees. The purpose of this research is to produce an empirical qualitative content analysis based on examples taken from the interviewees’testimonies to develop a deeper understanding about concept acquisition and the way itmanifests itself in a stimulating multilingual immersion teaching environment. Furthermore,the aim of this study is to establish if BMSL’s unconventional multilingual immersionpedagogy’s impact on concept acquisition can be the reason for the school’s outstandinglyhigh scores in the Swedish National Tests in Maths, English, Swedish, NO and SO in grade 9over the past few years. Nevertheless, the analysis led to the conclusion that multilingualimmersion methods like the BMSL språkbad method can have a very positive impact onstudents' ability to assimilate concepts, but also helped generate thesis-seeking rather thanthesis-supporting observations about its impact on the students’ creativity, classroomdemocratization, intercultural-awareness and cognitive development. It also highlights thepedagogical collaboration and competence development perspective promoted by theSwedish National Curriculum for Compulsory School Lgr 11.

This dissertation uses philosophical tools to examine the child’s right to freedom of religion within the context of the United Nations Convention on the Rights of the Child (CRC) and other international human rights instruments. Article 14 of the CRC establishes the right of the child to freedom of thought, conscience and religion. It also establishes the right of the child's parents to guide and support the child in its exercise of the right to freedom of religion, while adjusting this support according to the child's evolving capacities. The emphasis of the study is on how to understand the child as, on the one hand, agent and subject in the exercise of this right and, on the other, dependent on parental support and guidance. For this purpose, the theoretical underpinnings of the child’s right to freedom of religion are examined with a particular focus on the conceptualization of this right in relation to children. With the text of the CRC as a starting point, different theories on rights, autonomy and religion are analyzed in order to find those compatible with both aspects of Article 14: the child as agent and the child as dependent. Theories that demand fully developed cognitive abilities in order to be a moral agent and a rights holder are rejected, as are theories in which the parents are the sole decision-makers on the basis of their own view of what is in the child's interests. In the same way, conceptions of religion in purely cognitive terms, or not taking into account dimensions of practice and observance accessible to children, are rejected. The conclusion drawn from the analysis is that relational conceptualizations of rights and autonomy and multi-dimensional conceptualizations of religion are best served to include both aspects of the child's right to freedom of religion. In viewing all humans, adults and children alike, as both active agents and vulnerably dependent on others, these conceptualizations challenge traditional views on rights and autonomy, and modern views of religion. In the final chapter, aspects of these relational conceptions are put together into a relational, mutuality-oriented model of the child's right to freedom of religion.

Mängden dejtingapplikationer för mobila enheter ökar stadigt och i Sverige dominerar Tinder som den mest populära mobila dejtingapplikationen. Matchningsprocessen på Tinder har dock fått motstå en del kritik då gränssnittet gör det väldigt enkelt att göra misstag. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka matchningsprocessen på den mobila dejtingapplikation Tinder för att skapa ett nytt koncept med hjälp av metoden Konceptdriven designforskning. Med hjälp av Konceptdriven designforskning blir det nya konceptet utarbetat enligt en metodologisk guide där författaren jobbar med att granska kritik och teoretiskt förankra det mot en forskningsbakgrund för att hitta lösningar som förbättrar användbarheten. Arbetet leds av frågeställningen ”Hur kan matchningsprocessen på Tinder teoretiskt förankras och konceptualiseras i syfte att främja användarupplevelsen?” Författaren skapar en design för att visa det nya konceptet i sin helhet och testar det nya konceptet mot etablerade Tinderanvändare för att utvärdera användarupplevelsen. Resultatet visar att deltagarna ansåg att det nya konceptet är lättförståeligt, att det minskar antalet misstag vid matchningsprocessen och att det nya konceptet är mer användbart än Tinder. Det nya konceptet behåller stommen av Tinder men justerar applikationen utifrån kritik för att erbjuda en bättre användbarhet genom att luta alla ändringar mot en forskningsbakgrund med designprinciper och designriktlinjer för god användbarhet. I slutsatsen presenteras ett nytt koncept som är teoretiskt förankrat i tidigare forskning och som främjar användarupplevelsen genom att erbjuda ett gränssnitt som är mer användbart än det gränssnitt som Tinder idag erbjuder. / The amount of mobile dating applications are steadily rising and Tinder dominates as the most popular mobile dating application in Sweden. However, the matching process of Tinder has been criticized as the interface makes it very easy for the users to make mistakes. The purpose of this thesis is to investigate the matching process of the mobile dating application Tinder and create a new concept using the method Concept-driven design research. With the help of Concept-driven design research the new concept is being developed according to a methodological guide where the author is working to review criticism and set it against a research background to find solutions that improve usability. The author creates a design to show the concept in its entirety and test the concept against established Tinder users to evaluate the user experience of the new concept. As a result, the participants felt that the new concept was easy to understand, that it reduced the number of mistakes during the matching process and that the new concept was more useful than Tinder. The new concept keeps the backbone of Tinder but adjusts the application based on criticism to provide a better usability by basing all the changes on a scientific background with design principles and design guidelines for good usability. The conclusion presents a new concept based on a research background that promotes the user experience by offering an interface that is more useable than the interface offered by Tinder today.