Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskollärare i förskola och förskoleklass arbetar medvetet med motorik och rörelse för att främja barns inlärning och utveckling. Det finns forskning som visar att barn idag är mer stillasittande än förut och att det hämmar deras motoriska utveckling och koncentrationsförmåga. Frågeställningen är vilken kunskap förskollärarna har om barns motorik, om kunskapen skiljer sig mellan dem och om de medvetet använder motorisk träning i deras verksamheter. För att ta reda på resultatet gjordes en kvalitativ forskning med åtta förskollärare som intervjuades enskilt där intervjufrågorna var öppna för att ge förskollärarna möjlighet att utveckla sina svar. Resultatet visar att förskollärarna har viss kunskap om barns motoriska utveckling och arbetar aktivt för att främja fortsatt fysisk aktivitet, men det är få som arbetar vidare medvetet med barns specifika svagheter. Forskning visar att det är viktigt att barn har utvecklat de grundläggande motoriska färdigheterna och integrerat vissa reflexer innan skolstart för att kunna tillgodogöra sig nya kunskaper. Det finns mycket observationsmaterial att tillgå men undersökningen visar att det är få förskollärare som använder sig av det. Resultatet visar också att förskollärarnas utbildningar skiljer sig en del men att flera har eget intresse kring motorik och hälsa vilket betyder att deras verksamheter visar en mer tydlig medvetenhet kring vikten av motorisk rörelse.

Att kunna läsa är att vara delaktig i samhället och kunna påverka. Sveriges elever läser sämre enligt PISA resultat. Lässvårigheter beror oftast på svagheter i avkodning.Studien syftade till att undersöka om avkodningshastigheten påverkas av kroppsställningen. Studien omfattade 154 elever i årskurs två och tre som fick avkoda ord under en minut stående och sittande. Studiens syfte var även att se hur avkodningshastigheten tedde sig beroende på kön, ålder och läsförmåga. Studien är kvantitativ med en kvasiexperimentell struktur och cross-over design. Empiriskt material har samlats in från 4 skolor i södra Sverige.Eleverna fick individuellt under en minut läsa en läslista sittande och stående. Hälften av eleverna började sittande och hälften stående. Sedan fick de byta position. Vi hade två olika läslistor med samma svårighetsgrad så att eleverna inte skulle läsa samma blad två gånger. Resultaten visar att 67% av eleverna avkodar snabbare stående än sittande, oberoende av kön. Könet har ingen större betydelse däremot var skillnaden större i årskurs 3 och bland lässvaga. I årskurs 3 läste fler elever snabbare stående än vad elever i årskurs 2 gjorde. Resultatet får oss att fundera över hur klassrummen är utformade, och hur långa lektionspassen är i dagens skola. Finns det höj- och sänkbara bord och ges det tillfälle till varierande arbetsställningar och pauser under skoldagen?

<p> </p><p>Syftet med studien är att göra tydligt vilken kunskap förskollärare behöver om motoriska  reflexer i sitt arbete med barn samt ge en bild av verkligheten ute på fältet, vilken kunskap om reflexer finns hos förskollärare? I studien har fem intervjuer genomförts samt en rikstäckande enkätundersökning riktad till 400 förskollärare. Resultatet visar att förskollärare behöver en grundläggande kunskap om reflexer för att kunna observera, förstå och vidta alt. hänvisa till nödvändiga åtgärder. Det framgår även att kunskap om de kvarvarande primitiva reflexernas alt. de icke etablerade posturala reflexernas inverkan på inlärning och koncentration behövs. Enkätundersökningen visar att en majoritet av de respondenter som svarat har en ytlig kunskap om reflexer vilket innebär att de inte vet innebörden om sju av de mest kända reflexerna. Det framgår att deltagande förskollärare, färdigutbildade mellan 1985 och 1989, har djupast kunskap om reflexer medan de som färdigutbildade sig 2006-2008 har minst kunskap.</p><p> </p>

Syftet med studien är att göra tydligt vilken kunskap förskollärare behöver om motoriska  reflexer i sitt arbete med barn samt ge en bild av verkligheten ute på fältet, vilken kunskap om reflexer finns hos förskollärare? I studien har fem intervjuer genomförts samt en rikstäckande enkätundersökning riktad till 400 förskollärare. Resultatet visar att förskollärare behöver en grundläggande kunskap om reflexer för att kunna observera, förstå och vidta alt. hänvisa till nödvändiga åtgärder. Det framgår även att kunskap om de kvarvarande primitiva reflexernas alt. de icke etablerade posturala reflexernas inverkan på inlärning och koncentration behövs. Enkätundersökningen visar att en majoritet av de respondenter som svarat har en ytlig kunskap om reflexer vilket innebär att de inte vet innebörden om sju av de mest kända reflexerna. Det framgår att deltagande förskollärare, färdigutbildade mellan 1985 och 1989, har djupast kunskap om reflexer medan de som färdigutbildade sig 2006-2008 har minst kunskap.

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken påverkar och är en förutsättning för att barnen ska utvecklas inom dessa områden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna är genom förda på en skola i södra Sverige, i en 1:a klass.

<p>Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken påverkar och är en förutsättning för att barnen ska utvecklas inom dessa områden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna är genom förda på en skola i södra Sverige, i en 1:a klass.</p>

Abstract Visibility is crucial to ensure safety and security for both drivers and pedestrians in everytraffic situation, especially during low-light conditions. While Swedish legislationregulates visibility-enhancing equipment for vehicles, trailers, and wheelchairs, there is anotable absence of similar legislation for strollers. This leads to a variation inimplemented visibility measures by manufacturers, sometimes resulting in the exclusionof reflective components. This lack of standardization leaves the responsibility on usersto improve stroller visibility. Thule, a Swedish company specializing in products for active outdoor lifestyles, offers awide range of products, including roof boxes, roof tents, and strollers. Thule's strollerscome with integrated reflectors and are relatively well-equipped compared tocompetitors. However, there is a general perception among users of the need foradditional visibility measures. To address this need, the Thule Group initiated a project led by two engineering studentsspecializing in product development and design at Jönköping University. The studentsconducted the project during the spring semester of 2024 as part of their mechanicalengineering thesis. The company's project goal was: “To develop a generic accessory that can increase the visibility of all Thule strollers indarkness.” The objective was also to develop a visibility-promoting product that seamlesslyintegrates with Thule's design, serving as a complement to their product range. This report presents the entire process of the project, which is based on the DoubleDiamond method. During the project, field observations were conducted with the ThuleUrban Glide 4-wheel, along with a user survey confirming the need for increasedvisibility in darkness. Several concepts and prototypes were developed, resulting in a finalprototype tailored for most of Thule's stroller models. The final prototype is designed as a two-part accessory intended to be mounted on theupper part of the stroller's frame. It includes two optical fiber cables with whiteillumination on the side of the stroller, as well as two red LED lights that illuminate thepath behind the stroller. The prototype demonstrates improved stroller visibility, therebyenhancing safety in traffic areas.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utveckla en lärarahandledning som stöd i teknik riktat till pedagoger i förskolan. Den skullle ge barnen en möjlighet till att skapa ett intresse för teknik. Lärarhandledningen riktar sig till pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 3-6 och innehåller frågor om tekniken i vardagen som kan ställas av två mjukbjörnar, Nelli och Nalle. Utifrån dessa frågor så framställdes konkreta bygg- och konstruktionsuppdrag till varje enskild fråga. I handledningen så beskrivs det på vilket sätt pedagogerna kan arbeta med frågorna. Handledningen har utvärderats av fyra förskollärare och fick mycket positiv respons. / The aim of this development work was to develop a teacher´s guide to assist in technology aimed at educators in preschool. It would give the kids an opportunity to create an interest in the technology. Teacher´s Guide is aimed at educators that works with children ages 3-6 and includes questions about the technology of every day life that can be aked of two softbears, Nelli and Nalle. From these questions then prepared an constuction and constuction tasks to each individual question. The Guide describes the way in which teahers can work with technology in every day life. The tutorial has been evalueted in four preschool theacher´s and got a very positive respons.

The first purpose of this thesis was to examine whether sensorimotor therapy utilizing the training program ”Retraining for Balance” might be an appropriate technique for sensorimotor proficiency. The second purpose was to gain increased understanding of the effects of sensorimotor therapy on the physical and psychological development of children and youth. A third purpose was to put sensorimotor therapy in a wider perspective through a somewhat novel extension of the theoretical framework. Two naturalistic studies were conducted. Paper I was quantitative and comprised 232 children (181 boys and 51 girls) divided into three groups (1) a younger group (7 years or younger, n=65), (2) a middle group (8 to 10 years old, n=91) and, (3) an older group (11 years old or older, n=76). The participants presented attentional and motor difficulties before starting therapy. The treatment period was in average close to 3 years. Results indicated significant improvements concerning sensorimotor skills in all age groups. Paper II was a qualitative study, which included the records of 8 children (7 boys and 1 girl) randomly selected from the cohort of 232 children. The analysis used the EPP-method and yielded 3 overarching themes, which together formed “the kinesthetic-vestibular developmental model”. The model illustrated how Introductions of sensorimotor exercises pushed the therapy process forward due to periods of Regression and Transformation. The results were generalized to the remaining 224 children in the cohort by comparing each participant’s records with “the kinesthetic-vestibular developmental model”. The tentative conclusion was that sensorimotor therapy according to the method “Retraining for Balance” might constitute a complement to treatment of ADHD, DCD and LD but controlled studies are necessary before more decisive conclusions can be drawn. / Baksidestext   This thesis had three purposes. (1) to examine whether sensorimotor therapy (SMT) using the training program ”Retraining for Balance” might be a proper technique for sensorimotor proficiency. (2) to gain increased understanding of the effects of SMT on physical and psychological development and, (3) to put SMT in a wider perspective by an extension of the theoretical framework. Two naturalistic studies were conducted. Paper I, which was quantitative, comprised 232 children who presented attentional and motor difficulties. The cohort was divided into three groups depending on age and results after therapy indicated improvements in all groups. Paper II, a qualitative study, selected records of 8 children from the cohort. Analysis yielded 3 overarching themes, which together formed “the kinesthetic-vestibular developmental model” illustrating how Introductions of exercises pushed the process forward due to Regressions and Transformations. The results were generalized to the remaining 224 children. The tentative conclusion of this thesis was that SMT might constitute a complement to treatment of ADHD, DCD and LD but controlled studies are necessary before decisive conclusions can be drawn.