This master thesis aims to enhance the understanding of innovation processes at the early stages of development and grant praxeological perspective on exploratory projects. Firstly, it provides a bibliographic overview of the previously conducted research within the Innovation Studies field. It discusses innovation systems, institutions and networks, examines the linkage between innovation and knowledge and defines the specificities of the Natural Resource-Based Industries, which constitutes the context of the present study. Then, an analysis on the most popular, within academia and industry, innovation tracking methodologies, their strengths and weaknesses is carried out. The output seeks to contribute with knowledge and assess the available systems. The thesis is anchored in an embedded case study at an Original Equipment Manufacturer (OEM) of heavy machinery for NRBIs and aims to identify the company’s challenges and activities in relation to innovation, as well as possible correlation between them. For this purpose, the research bridges theoretical models on exploratory projects, ambidexterity, Design Thinking (DT) and conceptualization of entrepreneurial management. Findings show that (i) Stevenson’s model of conceptualization of Entrepreneurial Management can be adapted and applied effectively to Innovation Management, (ii) the relationship between exploratory and New Product Development (NPD) projects is more of a parallel, interdependent and overlapping nature rather than linear and sequential and (iii) there is a linkage between the identified challenges and activities. The latter shall (a) serve as a starting point for scholars to carry out further research in the field of Innovation Studies and (b) navigate practitioners through tracking and accelerating innovation at the early stages of development. / Denna masteruppsats syftar till att förbättra för innovationsprocesser i de tidiga utvecklingsstadierna och ge en praxeologisk synvinkel på utforskande projekt. Först ges en bibliografisk översikt över tidigare forskning inom innovationsstudier. Den diskuterar innovationsystem, institutioner och nätverk, undersöker kopplingen mellan innovation och kunskap och definierar särdragen för naturresursbaserade industrier, vilket utgör kontexten för den aktuella studien. Därefter genomförs en analys av de mest populära innovationsuppföljningsmetoderna inom både akademi och industri, deras styrkor och svagheter. Resultatet syftar till att bidra med kunskap och utvärdera tillgängliga system. Uppsatsen är förankrad i en ingående fallstudie hos en originalutrustningstillverkare (OEM) av tunga maskiner för naturresursbaserade industrier och syftar till att identifiera företagets utmaningar och aktiviteter i relation till innovation, samt eventuella samband mellan dem. För detta ändamål kopplar forskningen samman teoretiska modeller om utforskande projekt, ambidextri, Design Thinking (DT) och konceptualisering av entreprenöriellt ledarskap. Resultaten visar att (i) Stevensons modell för konceptualisering av entreprenöriellt ledarskap kan anpassas och tillämpas effektivt på innovationsledning, (ii) relationen mellan utforskande projekt och utveckling av nya produkter (NPD) är mer av en parallell, ömsesidigt beroende och överlappande karaktär snarare än linjär och sekventiell, och (iii) det finns ett samband mellan de identifierade utmaningarna och aktiviteterna. Det senare ska (a) utgöra en utgångspunkt för forskare att genomföra ytterligare forskning inom innovationsstudier och (b) hjälpa praktiker att följa och påskynda innovation i de tidiga utvecklingsstadierna.

I denna uppsats avhandlas alternativ till det sociokulturella perspektivet inom lärande och språkutveckling om hur förståelse konstitueras. Denna syn på språket grundar sig i Ludwig Wittgensteins teorier om till exempel språkspel som utvecklat en språktradition som kallas fenomenografi. Det fenomenografiska perspektivet ta i beaktande den föregående lärandeprocessen i medvetandet om hur konceptualisering av förståelse konstitueras. Detta är vad som inom filosofin kallas intentionalitet. Språket kan inte förstås utifrån en förutbestämd vokabuläranvändning eller logiska ideal. Inlärning borde istället förstås utav hur språket används i en kontext i en konkret användning. Förståelse blir därför något som inte går att utforska utifrån sociala relationer eller ideala lösningar.

This study is about increasing engagement in understanding complex energy related information. The purpose of the study is to provide insights on how to create a  concept for increasing engagement in understanding complex energy related information, primarily for young adults, and to provide concept how storytelling  and other techniques be used to engage users in complex energy related information and how design principles be applied with the aim of conveying complex energy related information  in an understandable way. The goal is to increase the understanding on how to engage young adults and to enable a design concept with the collaboration partner Energy Evolution Center. The methods used in the thesis are AEIOU method, user workshop, questionnaire, user observation, storyboard, prototyping, focus groups, cognitive walkthrough and design principles. The design process builds upon a human centered design approach. The design concept was tested, iterated and produced with close collaboration with the target audience and experts within the field. The results show signs that the target group's engagement could be increased through interactive activities that are similar to games and contain experiments, if placed within an educational context and be able to participate during school hours. Thus, the target group raised the issue of engaging voluntarily in activities with subjects in which they have no existing interest in. However, the target group expressed a greater commitment by participating in the activities that the design concept suggested, and to creating engagement to topics such as energy by participating in educational contexts. The conclusion is that the design concept allows room for failure, playfulness, exploration and teamwork, that is conceptualized through interaction of multiple senses. This study would also benefit from larger research and create space for more research especially in the societal aspects of inclusion, such as gender for example. / Denna studie handlar om att öka engagemanget i att förstå komplex energirelaterad information. Syftet med studien är att ge insikter om hur man skapar ett koncept för att öka engagemanget i att förstå komplex energirelaterad information, främst för unga vuxna, och att ge ett koncept för hur berättande och andra tekniker används för att engagera användare i komplex energirelaterad information, samt hur designprinciper tillämpas i syfte att förmedla komplex energirelaterad information på ett begripligt sätt. Målet är att öka förståelsen för hur man engagerar unga vuxna i energi relaterade ämnen och att möjliggöra ett designkoncept med samarbetspartnern Energy Evolution Center för detta ändamål. Metoderna som används i uppsatsen är AEIOU-metod, workshops, frågeformulär, användarobservation, prototypande, fokusgrupper, cognitive walkthrough, storyboard och designprinciper. Designprocessen bygger på ett mänskligt centrerat designtänkande. Designkonceptet testades, itererades och producerades i nära samarbete med målgruppen och experter inom området. Resultatet visar tecken på att målgruppens engagemang skulle kunna ökas genom interaktiva aktiviteter som är likt spel och innehåller experiment om det är placerat inom skolsammanhang och att delta under skoltid. Målgruppen tog upp problem med att engagera sig frivilligt i aktiviteter med ämnen som de inte har något befintligt intresse för. Men målgruppen uttryckte ett större engagemang genom att delta och skapa engagemang för ämnen som energi genom att delta i utbildningssammanhang. Designkoncept som prototypes fram bygger på ett energi-äventyr som interagerar, utforskar och interagerar med samarbetspartnern Energy Evolution Centers energidata och goda exempel. Slutsatsen är att designkonceptet ger möjligheter och utrymme för misslyckande, lekfullhet, utforskande och samarbete, som konceptualiseras genom interaktion mellan flera av människans sinnen. Denna studie skulle behöva större forskning och skapa utrymme för mer forskning om särskilt de samhälleliga aspekterna av inkludering, som till exempel genus.