Nya tekniska innovationer dyker ständigt upp som kan förändra en hel bransch. För att bolag ska behålla sin marknadsposition måste de vara uppmärksamma och vara öppna för nya tekniska lösningar. Nya tekniska lösningar för patientkontakt och hantering av patienter har börjat anammas av den svenska primärvården i större skala som konsekvens av bland annat avcovid-19 pandemin och den trenden förväntas hålla i sig i lång tid framöver. Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur medarbetarna i primärsjukvården involveras och tas hänsyn till i produktutvecklingsprocessen av digitala stödverktyg, där de får dela med sig av sin kunskap och upplevelse av att arbeta i vården. Arbetet fokuserar på tekniska lösningar för triagering, anamnesupptagning och rådgivning inom icke akut hälso- och sjukvård samt hurdessa påverkar vårdpersonalens vardagliga rutiner och arbetssätt. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med personer som arbetar i vården och på hälsoteknikbolag. Intervjuerna ger en bild av hur man använder tekniska lösningar i vården och hur hälsoteknikbolag arbetar för att skräddarsy en teknisk lösning för att sedan implementera den. Studien försöker besvara tre frågeställningar. Varför medarbetarnas perspektiv och arbetssituation bör tas hänsyn till i produktutvecklingen av digitala stödverktyg inom primärvården, hur medarbetarna upplever att digitala verktygen de använder ändrar deras arbetsprocesser och underlättar arbetet samt vilka svårigheter de upplever att de digitala stödverktygen kommer med i det dagliga arbetet och vad som är viktigt för den framtida digitala omställningen. Studien visar på att en inkludering av medarbetarnas perspektiv och arbetssituation bidrar tillen ökad sannolikhet för produkten att tillgodose kundbehov i primärvården och för att förbli konkurrenskraftig. De organisationer som har genomfört en digital transformation effektiviserar sitt arbete där vårdpersonalen klarar av att hantera fler patienter samt att de blir mer tillgängliga för patienterna som kan kontakta vården dygnet runt och få svar då vårdpersonalen arbetar. Vårdpersonalen upplever även att de får snabb respons på deras feedback till produktutvecklarna och det ger sedan avtryck i tjänsterna med kort varsel. De upplever dock att förändringen av rutiner och arbetssätt efter implementationen kan leda till att sjuksköterskor kan få för mycket att göra men att det med bra ledarskap ska kunna lösas på organisatorisk nivå. Det finns även andra konsekvenser av implementationen, bland annat att tillgängligheten kan leda till att patienter kontaktar vården för småsaker som egentligen bara är ett störningsmoment för vården. Detta kan påverka produktiviteten negativt. / New technological innovations are constantly emerging that have the potential to reform entire industries. For companies to maintain market position they must be attentive to new technological solutions. In recent years development of new technical solutions for patient contact and management of patients have begun to be implemented and adopted by the Swedish primary healthcare organizations due to incentives from the government. This adoption has then become accelerated because of the covid-19 pandemic. This trend of digital transformation is expected to continue well into the future. The purpose of this study is to provide an insight into how healthcare professionals are involved and considered in the product development process of digital support tools in primary healthcare, where they can share their knowledge and experience of working in the industry. The work focuses on technical solutions for triage, anamnesis and counselling in non-acute healthcare and how these affect the healthcare professionals’ working methods and everyday routines. This is a qualitative study based on interviews with people who work within primary healthcare and at health technology companies. The interviews propose how to use the technical solutions in healthcare and how health technology companies work to tailor technical solutions and then implement it. The study makes an attempt to answer three questions. Why healthcare professionals' perspectives and work situation should be considered in the product development of digital services in primary health care? Healthcare professionals' experience of digital tools and how these affect their work processes? And lastly, what difficulties in daily work they experience with the implementation of these digital tools and what is important for the future digital transformation. The study shows that inclusion of the healthcare professionals’ perspective and work situation contributes to an increased probability for the product to meet customer needs and to remain competitive. Furthermore, the study displays that the organizations that have implemented adigital transformation tools have streamlined their work. The healthcare professionals can handle more patients and are more accessible to patients. However, they feel that the change in routines and working methods after the implementation can lead to an unbalance in workload within the health centre, but with good leadership it can be solved at an organizational level. There are also other consequences of the implementation, including that accessibility can lead to patients contacting health centres for non-acute things that are just a disruption to care. This can then adversely affect productivity.

Effektiva lärosätt för algoritmer är inte alltid det enklaste att hitta. Algoritmer somanvänds inom området för artificiell intelligens kan ofta vara svåra att förstå och ta långtid att lära sig. Uppsatsen handlar om hur det kan vara möjligt att effektivisera lärandet av pathfindingalgoritmer genom att använda ett visuellt stödverktyg. Lärometoden som uppsatsen använder sig av är att genom en kombinationen av självimplementation och visualisering av pathfinding-algoritmer kunna öka effekten av dessa algoritmer. Användaren ges möjligheten att implementera fyra grundläggande pathfinding-algoritmer men även möjlighet att konstruera och implementera sina egna algoritmer. Studien som utförts i uppsatsen syftar åt att visa att det kan bli lättare att förstå pathfinding-algoritmer visuellt jämfört med till exempel med penna och papper, där dessa algoritmer ritas ut steg för steg. Studiens resultat visar att ett effektivare lärande kan uppnås om det finns en applikation tillgänglig som ger användaren ett visuellt stöd på hur en pathfinding-algoritm arbetar. / Effective ways of learning algorithms is not always easy to come by, especially withincomputer science. Algorithms used in the field of artificial intelligence can often be verydifficult to understand and may require a lot of effort to learn. This thesis tries to cover the possibility of streamlining the learning process of pathfinding algorithms by supporting the learning process with visual aid. The learning method that this thesis uses is a practical approach of learning pathfinding algorithms followed by visualization of said algorithms. The user is given the opportunity to implement four basic pathfinding algorithms including the possibility to construct and test their own. An application has been developed to facilitate the possibility of visualizing these algorithms. The study carried out in this thesis shows that it may be easier to understand pathfinding algorithms visually than with pen and paper where the user has to write the algorithms search-pattern step by step. The research performed in this thesis demonstrate that it would provide a more effective learning process if the user has access to an application that visually shows how a pathfinding algorithm works.

Syftet med studien är att undersöka integreringen av artificiell intelligens (AI) inom svenskämnet med fokus på verktyget ChatGPT. Genom en kvalitativ metod, som innefattar semistrukturerade intervjuer med nio verksamma lärare, utforskar denna studie både möjligheter och utmaningar med att integrera ChatGPT i undervisningen. För att analysera resultaten och förstå deras pedagogiska möjligheter och risker använder studien TPACK-modellen som sitt teoretiska ramverk. Resultaten av studien visar att lärarna identifierar flera fördelar med användningen av ChatGPT, såsom möjligheten till individanpassad undervisning och realtidsbaserad formativ bedömning. Samtidigt framhåller de också flera potentiella risker, inklusive risken för akademiskt oärligt beteende och minskad personlig handledning i klassrummet. Studien betonar vikten av tydliga riktlinjer och policyer för att reglera användningen av ChatGPT i skolan och förespråkar behovet av pedagogisk utbildning för att främja ett etiskt och effektivt utnyttjande av AI-verktyg i undervisningen. Slutligen visar studien betydelsen av lärarnas deltagande och pedagogiska kunskaper i bedömningsprocessen, även med användning av AI-verktyg. Genom att förstå både de positiva och negativa aspekterna av att integrera ChatGPT i undervisningen kan skolsystemet bättre hantera de utmaningar och möjligheter som följer med AI-teknologins framväxt.

Many older people find it difficult to start using new technology and difficult to get the help when they need it. Society is becoming increasingly digital, therefore there's a risk ending up digitally excluded. Use of digital technology can be difficult due to problematic factors such as insufficient prior knowledge, lacking motivation, insecurity, and the complexity. In order for these factors to be managed, there needs to be support available. Prior research shows that older people have preferences for social support, but when this support is not available appropriate replacement tools need to be available to facilitate the use of digital technology. The purpose of the study was to help reduce digital exclusion among the elderly by studying how different digital support tools can be used to deal with problem factors when using digital technology. A qualitative study was conducted, based on a theory model that highlights four problem factors. Three different digital support tools in an auditory, visual and written format were evaluated. Opinions on the digital support tools as well as the various problem factors were collected from an IT educator and from the elderly at the age of 65 or over through two sub-studies consisting of interviews and thinking aloud tests. The results showed that the factors that were most difficult to counter with the digital support tools were the complexity and insufficient prior knowledge, while the factors lacking motivation and insecurity could be managed with the digital support tools. The results also showed that users of digital support tools should be able to choose whether the support is to be used in an auditory, visual or written format. The written instructions could combat the most problem factors. The visual instructions was the support tool that was most difficult to use because it required some prior digital knowledge. If basic digital knowledge is absent, none of the support tools could be used in an optimal way. Reducing digital exclusion solely with the help of digital support tools is thus difficult because those who are most excluded and have the greatest need for support don't possess the basic knowledge to use the tools. / Många äldre anser att det är svårt att börja använda ny teknik och svårt att få hjälp när de behöver det. I ett samhälle som digitaliseras allt mer riskerar de därför att hamna i ett digitalt utanförskap. Svårigheterna gällande användandet av digital teknik kan bero på olika problemfaktorer som bristande motivation, otrygghet, komplexitet och otillräckliga förkunskaper. För att dessa faktorer ska kunna hanteras behöver de äldre ha tillgång till stöd. Tidigare forskning visar att äldre föredrar sociala stödformer, men om det sociala stödet inte kan erhållas behöver lämpliga ersättande stödverktyg finnas tillgängliga som kan underlätta användandet av digital teknik.  Syftet med denna studie var att bidra till att minska det digitala utanförskapet bland äldre genom att studera hur olika digitala stödverktyg kan användas för att hantera problemfaktorer för digital teknik. En kvalitativ studie, som utgick från en teorimodell baserad på de fyra problemfaktorerna, genomfördes. Tre olika digitala stödverktyg, i form av skriftliga, auditiva och visuella instruktioner, utvärderades. Åsikter kring de digitala stödverktygen samt de olika problemfaktorerna samlades in från en IT-pedagog och från personer som var 65 år eller äldre genom två delstudier bestående av intervjuer och tänka högt-test.  Resultatet visade att faktorerna bristande motivation och otrygghet kunde hanteras med digitala stödverktyg medan faktorerna komplexitet och otillräckliga förkunskaper var svårare att hantera. Resultatet visade också att användaren av digitala stödverktyg bör få välja om stödet ska nyttjas i ett auditivt, visuellt eller skriftligt format. De skriftliga instruktionerna var det stödverktyg som kunde hantera flest problemfaktorer medan de visuella instruktionerna var svårast att använda eftersom verktyget krävde digitala förkunskaper. När förkunskaperna var otillräckliga kunde inget av stödverktygen användas på ett optimalt sätt. Det är därmed svårt att minska det digitala utanförskapet enbart med hjälp av digitala stödverktyg, eftersom de som står längst utanför det digitala samhället och har störst behov av stöd, inte har de grundläggande kunskaperna för att använda verktygen.