I denna studie undersöker jag hur förskolepedagoger arbetar med kommunikation inom förskolan med hjälp av bland annat bildstöd. Bilden och andra alternativa metoder kan vara ett stort komplement till det talade ordet, inte minst för barn med problematik, även om det gynnar alla barn i verksamheten. Vikten av kommunikation och hur den kan underlättas redogörs för i detta arbete. Samtal med pedagoger och observationer i en förskoleverksamhet har gett mig en inblick i det dagliga arbetet där visuell tydlighet och struktur står i centrum. Studien visar på de fördelar som finns att vinna med att ge barnen en förutsägbar och tydlig miljö att vistas i, men granskar även de kritiska aspekter som kan finnas runt detta.

Tidigare forskning har visat att individer uppväxta i Japan presterar bättre än individer uppväxta i USA på test avsedda att mäta spatial förmåga. En hypotes till varför har varit att en intensiv exponering för och kunskap om bildmässigt komplicerade skrifttecken (Kanji), skapar gynnsamma förutsättningar för prestationer på test av spatial förmåga. Föreliggande studie undersökte om det fanns ytterligare kognitiva domäner där Kanjikunskap kunde vara av fördel. Universitetsstudenter från Japan (n=14) med Kanjikunskap (KK) och universitetsstudenter från Sverige (n=14) utan Kanjikunskap (UKK) testades med Symbolletning från WAIS-IV för att jämföra gruppernas prestationer. Studenterna från Japan (KK) presterade signifikant högre på Symbolletning än studenterna från Sverige (UKK). Eventuell påverkan av KK samt andra faktorer som kan ha bidragit till skillnad i prestationer mellan studentgrupperna diskuteras.

Syftet med denna studie är att undersöka hur väl Libresse kommunicerar sitt budskap i förhållande till hur det uppfattas av konsumenten, detta ur förpackningsdesignens perspektiv.   Genom att vi gjorde en semiotisk innehållsanalys på fyra av Libresses förpackningar undersökte vi Libresses visuella uttryck och fick en grund att luta oss mot i vår studie. Fokusgruppsintervjuer med två urvalsgrupper av kvinnor i åldrarna 27-48 år gav oss material angående hur Libresses förpackningar upplevs ur konsumentens perspektiv. Detta tillsammans gav information om budskapet som förpackningarna förmedlade samt hur budskapet uppfattades utifrån.   Vi fick in material från en semiotisk innehållsanalys samt två fokusgruppsintervjuer. Det huvudsakliga resultatet vi kom fram till från detta material är att Libresses förpackningar inte visuellt kommunicerar de budskap de vill nå ut med till sina konsumenter. I den här studien undersökte vi Libresses budskap, vad de vill förmedla kontra vad som faktiskt når ut till konsumenten genom förpackningskommunikationen. Vad i budskapet som faktiskt uppfattas av konsumenten blev att ur det förpackningskommunikativa perspektivet når inte Libresse budskap fram till konsumenten, utan dessvärre motsatsen.

By owning our language and being confident in how we communicate we create our identity. But are all forms of communication equal? My degree project examines and exposes the feeling of being limited by your verbal ability. By using visual storytelling I want to share my experiences on what it can be like to be perceived as quiet and how obstructive it can be. Society expects introverted people to practice being more assertive, but my work just creates a place for them to be. Not wanting to talk does not mean that one has nothing to say.

<p>Gemensamt för oss tre studerande och verksamma pedagoger är att vi anser att barnlitteratur är ett intressant hjälpmedel i vår yrkesutövning. Efter att vi tagit del av en studie som docent Ann-Katrin Svensson genomfört där det framkom att läsning inte är så prioriterad i verksamheten som pedagogerna själva trodde, väcktes vår nyfikenhet över att försöka ta reda på vilken funktion barnlitteratur har i förskolan. I vilken omfattning och på vilket sätt har läsning och barnlitteraturens olika former betydelse i verksamheterna? För att få ett så brett underlag som möjligt valde vi därefter att göra en kvantitativ enkät undersökning på några förskolor i Växjö.</p><p>Genom litteraturstudier har vi fått kunskap om att när barn tidigt får möjlighet att umgås med böcker tillsammans med vuxna, läsa, samtala och i andra former, medverkar detta till att både barnets språk, ordförråd, begrepp och sociala träning utvecklas. Vilket alla barn, och speciellt barn med svenska som andraspråk och språksvaga barn har stor glädje och nytta av. Detta stämmer väl överens med vad vi kommit fram till i undersökningen. Pedagogerna anser och påtalar att barnlitteratur har en viktig funktion för barns språkutveckling. Dessutom är pedagogernas syfte med användning av barnlitteratur i verksamheten att den ska vara underhållande, kunskapsförmedlande samt har den en avkopplande funktion.</p>

Inom området för naturvetenskap, och inte minst inom biologi, används visualiseringar som ett hjälpmedel för att förklara olika fenomen. Syftet med den här litteraturstudien har därför varit att undersöka hur vi som blivande biologilärare kan använda oss av visuella representationer i undervisning om cellen. För att ta reda på detta har vi genom en litteraturstudie undersökt elevers preferenser av cellbiologiska bilder, hur olika typer av visuella representationer av cellen påverkar elevers lärande, hur animationer påverkar elevers lärande om cellen och hur visuella hjälpmedel bör användas i biologiundervisning. Urvalet av studierna gjordes på ett systematiskt sätt, men med något hårdare urvalskriterier än vad som brukar användas vid en systematisk litteraturstudie. Resultatet av vår litteraturstudie indikerar att visualiseringar är kraftfulla verktyg, som i fel sammanhang kan skapa problem för elevers lärande. Elevers visuella förmåga bör inte tas förgivet då det direkt påverkar det visuella lärandet. Det finns därför anledning att träna elever i att tolka bilder. Biologilärare bör därför ha en bred repertoar av visualiseringar som representerar cellen för att kunna bemöta olika elevers visuella förmågor och förkunskaper.

Baz Luhrmanns kontroversialla musikal Moulin Rouge! är på grund av dess blanding mellan Hollywood och Bollywood fylld av visuell attraktion. Denna visuella attraktion i samband med termen visuellt narrativ, som fått ett ökat intresse inom filmbranschen, skapar ett intresse att undersöka hur denna film använder visuellt narrativ för att berätta en berättelse och genom detta skapa en större förståelse kring visuellt narrativ. Uppsatsen har undersökt hur tangosekvensen i Moulin Rouge! har använt visuellt narrativ genom att genomföra en semiotisk analys av sekvensens bilder. Uppsatsen har sett närmre på semiotiska tecken och undersökt hur tecken påverkar det visuella narrativet. Den semiotiska analysen delade in sekvensen i olika avsnitt så den kunde fördjupa sig i alla tecken i en bild. Bildens avsnitt var: färg &amp; ljus, form &amp; objekt, bildkomposition &amp; karaktärer och koreografi &amp; blickar. Till sist analyserades dessa avsnitt tillsammans i avsnittet komponenternas samverkan. Slutsatsen blev att sekvensen använder semiotiska tecken i alla bildkomponenter som undersöktes för att bidra till berättelsen genom att använda visuell information för att förmedla känsla och narrativ.

I vårt arbete som speciallärare i grundsärskolan har vi märkt att matematiska uppgifter ofta är svåra för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) att förstå. Internationell forskning visar att visuellt stöd kan vara gynnsamt för elever med IF men i svensk kontext har vi inte kunnat hitta studier om detta. Därför valde vi att genomföra denna studie som undersöker betydelsen av visuellt stöd i matematikundervisningen i grundsärskolan för elever som läser ämnen. Vilken effekt har det på elevernas matematiska förståelse och engagemang och hur upplever eleverna själva stödet? Urvalet i studien utgjordes av sex elever i årskurs 2–7 på två grundsärskolor i Mellansverige. Studien är en kombination av metoder, där de kvantitativa metoderna utgjordes av ett kvasiexperiment (singel-subjekt ABA – design) och strukturerade observationer. De kvalitativa datainsamlingsmetoderna bestod av semistrukturerade intervjuer med eleverna och semistrukturerade observationer dokumenterade med hjälp av fältanteckningar. Resultatet visade att flera elever förbättrade sina resultat gällande matematikuppgifterna under interventionen. Samtidigt visade variation i elevers utvecklingslinjer på både möjligheter och utmaningar vid användning av visuellt stöd i grundsärskola.

Syftet med uppsatsen är att undersöka betydelsen av mobilkameraalbumet som visuellt medium. Med relevans för mitt framtida yrke väljer jag att rikta in mig på gymnasieungdomar. Lärare behöver bli bättre på att använda vardagsbilder i undervisningen och inhämta mer kunskap om elevernas visuella kultur och hur man kan diskutera och problematisera den i undervisningen. I egenskap av bildlärare vill jag vidga utrymmet för ungdomars visuella kultur i skolan. Jag har ett intresse för hur mina blivande elever ser på bilder och bildkommunikation, visuella identiteter och visuella kommunikationsredskap, det är detta intresse som ligger till grund för uppsatsen. Jag tror att det är i kombinationen av elevernas tekniska skicklighet och visuella kunskap, och lärarens bildpedagogiska och metaskickliga kompetens som ny kunskap kan utvecklas. Utifrån mina frågeställningar, hur gymnasieungdomar använder mobilkameran samt kameraalbumet, vilket innehåll som finns i kameraalbumet och vilken innebörd ungdomarna ger mobilkameraalbumet och dess bilder, har jag valt kvalitativa samtalsintervjuer för insamling av empirin och valt att arbeta utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Eftersom jag inte har ett direkt kontaktnät till gymnasieskolor vände jag mig till familj, vänner och kollegor, för att på så sätt komma i kontakt med gymnasieelever. Respondenterna uppgår till totalt nio, sex tjejer och tre killar. Samtliga intervjuer har genomförts via Skype, en internetbaserad kommunikationstjänst som möjliggör videosamtal över avstånd. Gymnasieungdomarna i min studie visar bland annat att sociala medier blir en naturlig knutpunkt där man delar med sig av sina bilder. De visar även att bilder från kameraalbumet introduceras vid interaktion ansikte till ansikte och att det sker i större utsträckning. Gymnasieleverna använder kameraalbumets innehåll till att inkludera och exkludera artefakter som de förknippar med sig själva. Minnesbilden blir skev när ungdomarna beskriver hur de undermedvetet filtrerar sin vardag. Gymnasieungdomarna i min studie beskriver även hur bilderna används för att skapa gemenskap, både online och offline, samt för att minnas och förstå sig själva.

Syftet med denna studie var att få svar på frågeställningen gällande hur lärare använder bildstöd och film i sin geografiundervisning. Vi genomförde en intervjustudie där vi intervjuade 5 grundskollärare som har geografi som undervisningsämne. Vi ville ta reda på hur bildstöd och film används i geografiämnet men även om hur det påverkar elevers resultat, därför blev det våra grundläggande frågor i intervjuerna. Våra resultat visar att samtliga lärare använder bildstöd och film i geografiundervisningen på olika sätt. Bildstöd är något som varje lärare använder i olika former anpassat för sin klass och användningen av film såg olika ut för varje lärare. Multimodalitet kom även på tal som ett bildstöd, där olika program i datorn används som ett hjälpmedel till eleverna. Slutsatsen för vår studie blev att bildstöd och film är två redskap som används för visuellt stöd där dessa går hand i hand, men bildstöd tar betydligt mer plats i undervisningen än vad film gör. Dessa två visuella stöd används för att skapa motivation, fokus och intresse för ett ämne, därför är det viktigt att läraren planerar in det visuella stöden väl för att skapa en god struktur i klassrummet både på gruppnivå och individnivå. Bildstöd och film är ett viktigt komplement för läraren att ha med i sin planering för att kunna nå ut till alla elever oavsett svårigheter. Resultatet visar även att bildstöd och film tar mer plats i geografiämnet, då det krävs mer av visuella demonstrationer för att kunna förstå hur natur, människor och geografiska förhållanden fungerar.