No description available.

The purpose of this study is to find out how teachers work with fairytales in preschools raising several questions; How would the teachers describe the literary environment at the preschools? What does theory say about the literary environment? What type of fairytales do the teachers perceive that they work with? How does theory describe these fairytales? What is the underlying purpose for teachers working with fairytales? What purposes are described in theory? My study is based on qualitative interviews conducted with three teachers working in preschool in a small town. The study is based on hermeneutic theory.  I have also used other theory to complete the study.          The teachers all see the possibility of using storytelling as a means to developing the children´ s vocabulary. Some of the teachers also use books and stories as a way of indirectly addressing ongoing personal problems.                                                                                                       The results of my study show that fairytales can be a valuable tool for personal development for children. Working with fairytales could be crucial to how children develop their curiosity and desire to learn and manage ongoing traumas in their lives. My study also raises questions that might be interesting to discuss in a future not so far from now; should teachers be more aware of their important therapeutic role when choosing fairytales?

SAMMANFATTNING Uppsatsens syfte är att övergripande göra en kartläggning över hur kommunikationen ser ut i ett gymnasieklassrum med döva elever. På så sätt önskar vi få en uppfattning om hur kommunikationen ter sig i ett sådant klassrum och vad som försvårar respektive underlättar kommunikationen. Genom litteratur som vi funnit relevant för vi ett resonemang kring det komplexa begreppet kommunikation samt dess olika uttryckssätt. För att som läsare kunna följa tankegången med metodvalet i C-uppsatsen beskrivs etnografisk ansats och utifrån den även deltagande observation. Genom analys av fältstudien har följande teman utvecklats: Klassrummets miljö och lektionernas gång och Parallella kommunikationsprocesser. I vår analys försöker vi visa på de hinder samt möjligheter för kommunikation som studerats i klassrummet för att vidare knyta ihop påsen med en diskussion där de erhållna resultaten knyts an till den tidigare forskning som presenterats, i förhållande till det identifierade problemet. I studien framkommer vid ett flertal tillfällen att parallella konversationer såsom videomobilsamtal förekommer och tillåts, att sen ankomst sker i stor utsträckning, att personer utestängs ur kommunikationer till följd av talspråksanvändande, att grupparbeten inte existerar, att kulturkompetens är betydelsefullt och att en visuellt orienterad praktik har unika kommunikationsmöjligheter. Resultatet av vår forskning visar således att en visuellt orienterad kommunikativ praktik såsom ett klassrum på Riksgymnasiet för Döva har unika kommunikationsmöjligheter som kanske inte alltid utnyttjas. Nyckelord: Kommunikation, Kommunikativa praktiker, Visuellt orienterad, Samspel, Döv och Svenskt teckenspråk.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie som omfattar intervjuer med fyra förskollärare samt fyra specialpedagoger. Vi har även genomfört en kvantitativ studie i form av en enkät som har besvarats av förskollärare i Uppsala Kommun. Syftet med studien är att få en förståelse för hur förskollärare och specialpedagoger använder sig av visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial i dagens förskoleverksamhet i Uppsala kommun. Vi vill även få en ökad förståelse för hur samarbetet mellan professionsgränserna fungerar. Studiens resultat visar på att både förskollärare och specialpedagoger anser att arbetet med visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial har en stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. Många förskollärare idag använder sig av Ipad och olika bildmaterial i verksamheten och ser det som ett positivt stödmaterial. Specialpedagogerna instämmer med förskollärarna men anser att det ska finnas ett pedagogiskt syfte i arbetet med Ipads. Förskollärarna och specialpedagogerna anser att samarbete är en viktig del, för att barnet ska få det stöd som det behöver.

Följande uppsats omfattar en komparativ studie av SVT och TV4 gällande deras politiska nyhetsjournalistik kring valet 2014. Fokus för uppsatsen är det visuella med tre valda områden: bildkälla, grafik och intervjuobjekt. Studien består huvudsakligen av en kvantitativ innehållsanalys som kompletteras med en segmentering utifrån ett filmanalytiskt perspektiv. Analysobjekten är kanalernas respektive kvällssändningar, Aktuellt 21:00 / Rapport 19:30 och Nyheterna 22:00, under en period på fyra veckor. Det teoretiska ramverket består av teorier om kommersialisering, medialisering, politisk nyhetsjournalistik, nyhetsvärdering samt nyhetsurval. Det är främst det teoretiska ramverket gällande kommersialisering som används som grund för analysen. En stor vikt har lagts på tidigare forskning inom ämnena kommersialisering och journalistens närvaro i journalistiken. Däremot finns det inte mycket tidigare forskning eller teoretiska ramverk som omfattar grafik och bildkälla. Förhoppningen är att denna uppsats ska tillföra resultat inför kommande forskning. Resultatet pekar på många likheter mellan kanalerna. En likhet är bildkälla där båda kanalerna i majoritet använder eget bildmaterial. Det finns även likheter gällande i vilken utsträckning SVT och TV4 använder grafik. Däremot skiljer de sig i vad grafiken föreställer och vilken ton grafiken förmedlar. En annan skillnad återfinns i journalistens roll och journalistikens rum där TV4 har en högre visuell närvaro av en politisk kommentator än SVT. Sist följs resultaten av en slutdiskussion som omfattar frågan om kommersialiseringens effekt behöver vara något dåligt.

Detta kandidatarbetet handlar om visuella stilar och utseende i spelmiljö och hur detta kan påverka narrativet i ett spel. För att undersöka vår frågeställning har vi tittat på hur narrativ förmedlas i text, film och reklam, och hur samma metoder kan tillämpas i för att berätta med hjälp av spelmiljö. Vi har sedan testat dessa tillvägagångssätt genom att skapa ett digitalt fantasyspel som är fokuserat på just narrativ. Metoder som vi har använt oss av är Kanban för dess struktur i en produktionsmiljö, Matter Matters och Agentiell Realism för den vikten som de lägger på materialen och objekten som finns spelet och Moodboard för att till en början visualisera en projektide i sin helhet och senare att ta inspiration från. Vår designprocess var ett långt prövande på vår idé och konceptet på hur spelet skulle se ut. Vi utförde vår idè tillsammans med två andra grupper med egna undersökningar och idèer och sammanställde projektet  på ett sätt som var tillfredsställande för oss alla. I diskussionsdelen tar vi upp frågeställningens utveckling och projektets potentiella framtid. / This Bachelor thesis is about visual styles and the appearance of the game environment and how this can affect the narrative of a game. To investigate our issue, we have examined how narrative is communicated in text, film and advertising, and how the same methods can be applied in order to tell using game environment. We then tested these approaches by creating a digital fantasy game focused on narrative. Methods that we have used are Kanban for its structure in a production environment, Matter Matters and Agent Realism for the importance they attach to the materials and objects within the game and Moodboard to initially visualize a project in its entirety and later to inspire the projekt further. Our design process was a trial of our idea and our concept of how the game should look. We conducted our idea together with two other groups with their own investigations and ideas and compiled the project in a way that was satisfactory to all of us. In the discussion section we discuss the development of the research question and the potential future of the project.

Syftet med denna konsumtionsuppsats var att genom en systematisk litteraturstudie, undersöka vad forskningen har att säga om problematik och lösningar med avseende på undervisning inom astronomi i skolan, med inriktning på årskurs 4–6. Vi använde oss av såväl databassökningar som manuella sökningar. Vi utgick från två frågeställningar:  1) Vilka problem kan uppstå när man undervisar inom astronomi?  2) Hur löser man dessa problem? Resultaten visade att ett stort hinder vid undervisningen inom astronomi beror på missuppfattningar och bristande kunskaper, både hos elever och lärare. Därför är det viktigt att kunna synliggöra och hantera missuppfattningar, genom olika metoder och strategier till exempel genom att gå från mindre delar till helhet. Detta är enligt forskningen något vi som lärare bör ha i åtanke när vi planerar vår undervisning i astronomi.

Den här uppsatsen har utforskat och skapat ett visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. Uppsatsen ingår i ett pågående forskningsprojekt som heter Datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd, som pågått sedan år 2010. Det är ett forskningsprojekt som National Center for Outdoor Education (NCU) i Vimmerby har tillsammans med Linköpings universitet. Den här uppsatsens roll i forskningsprojekt är att ta fram ett visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. För att kunna göra detta behövde designern i den här uppsatsen ta reda på vilka kriterier denna applikation ska ha, vilken som är den tänkta målgrupp och slutligen även möta uppdragsgivarens krav.   För skapandet av ett designspråk så valdes ett antal metoder som bodystorming, storyboard och persona. Teorierna som användes i uppsatsen var till stöd för skapandet av designspråket och tog upp alla delar som behövdes för att ta fram slutresultatet. Uppsatsen har resulterat i ett designspråk som syns i den grafiska profil som har utformats och ska fungera som underlag till det fortsatta utvecklandet av applikationen i forskningsprojektet.       Den här studien har visat att det är viktigt att har en öppen dialog med uppdragsgivaren för att i så stor utsträckning som möjligt kunna möta dennes önskemål och krav. Det är också av stor vikt att återkoppla visuellt för att alla ska kunna skapa sig samma bild. En persona är en bra metod som designern har utgått ifrån för att möta den tänkta målgruppens behov. Det visade sig vara bra att själv kunna intervjua målgruppen för att komplettera den information som uppdragsgivaren gett. / This thesis has explored and created a visual design language in computer augmented landscape in Astrid Lindgren's childhood home. The thesis is part of an ongoing research project called Datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd which started in year 2010. It´s a research project and a collaboration between Linköping Universty and the National Center for Outdoor Education (NCU) in Vimmerby. The role for this thesis in the research project has been to develop a visual design language for computer augmented landscape in Astrid Lindgren's childhood home. To accomplish this the designer need to find out what criteria this application should have, which target group it should have and finally also meet the client's requirements. To create the design language the designer has used different methods during the whole design process like bodystorming, storyboards and persona and also different theories which had the purpose of supporting the creation of the design language and concerned all the parts needed to produce the final result. The thesis has resulted in a design language that appears in the visual identity that has been created and is working as the basis for further development of the application of the research project.     This study has shown that it is important to have an open dialogue with the client and as far as possible to meet their wishes and demands. It is also important to re-connect visually so everyone get the same picture. A persona is a good method that the designer has built upon to meet the target group´s needs. It's a good idea to be able to interview the target group to complete the information the client provided.

Gemensamt för oss tre studerande och verksamma pedagoger är att vi anser att barnlitteratur är ett intressant hjälpmedel i vår yrkesutövning. Efter att vi tagit del av en studie som docent Ann-Katrin Svensson genomfört där det framkom att läsning inte är så prioriterad i verksamheten som pedagogerna själva trodde, väcktes vår nyfikenhet över att försöka ta reda på vilken funktion barnlitteratur har i förskolan. I vilken omfattning och på vilket sätt har läsning och barnlitteraturens olika former betydelse i verksamheterna? För att få ett så brett underlag som möjligt valde vi därefter att göra en kvantitativ enkät undersökning på några förskolor i Växjö. Genom litteraturstudier har vi fått kunskap om att när barn tidigt får möjlighet att umgås med böcker tillsammans med vuxna, läsa, samtala och i andra former, medverkar detta till att både barnets språk, ordförråd, begrepp och sociala träning utvecklas. Vilket alla barn, och speciellt barn med svenska som andraspråk och språksvaga barn har stor glädje och nytta av. Detta stämmer väl överens med vad vi kommit fram till i undersökningen. Pedagogerna anser och påtalar att barnlitteratur har en viktig funktion för barns språkutveckling. Dessutom är pedagogernas syfte med användning av barnlitteratur i verksamheten att den ska vara underhållande, kunskapsförmedlande samt har den en avkopplande funktion.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om blockmodellen som matematiskstrategi, hur den kan fungera som stöd för barns och elevers lärande och matematikutveckling iarbetet med textuppgifter i flera led. Studien tar avstamp i det specialpedagogiska uppdraget attförebygga och stödja det pedagogiska arbetet med målet att nå en inkluderandematematikundervisning. Studien utgår från en mixad metodansats som bygger påsemistrukturerade intervjuer med både elever och lärare samt dokumentinsamling avtextuppgifter genomförda av elever i grundskolans årskurs 3. Insamlade kvalitativa dataanalyserades genom kvalitativ innehållsanalys utifrån en riktad metod; kvantitativa dataanalyserades med deskriptiv statistisk analys. Den sammanfogade datan analyserades utifrån detinkluderande perspektivet med delaktighet och tillgänglig lärmiljö som riktmärke. Resultatenvisade att ritandet av korrekta schematiska bilder kan innebära svårigheter för vissa elever samtatt strategin också kan upplevas lång och tidskrävande. Studiens resultat visade också attblockmodellen är en strategi som kan ge stöd vid arbete med textuppgifter i flera led. Det är delstydligheten i strategins struktur och dels den schematiska bilden som visade sig ge stöd. Bådeelever och lärare i denna studie uttryckte att blockmodellen gav stöd för minnet i arbetet medtextuppgifter. Lärare menade också att blockmodellen stödjer elever oavsett hur långt dekommit i sin matematikutveckling. Den kvantitativa datan visade att blockmodellen ger visuelltstöd. Sammanfattningsvis visade resultaten att blockmodellen kan ses som ett inkluderandeverktyg då elevers olikheter kan bemötas och tillvaratas.