Idag framställs en musikartist visuellt på sociala medier och musiktjänster där v arumärkesimage, såsom som logotyper, i många fall avgör om målgruppen blir intresserad av en specifik artist. Författarna har kommit i kontakt med artisten Chelsea Muco som är en ny svensk sångerska som är i behov av en visuell identitet i form av en logotyp innan hon ska släppa sin musik för första gången. Rapporten syftar till att undersöka hur en logotyp för en musikartist kan utformas för att skapa rätt associationer och överensstämma med artistens värdeord samt önskade positionering. Utifrån en förstudie med artisten konstaterades artistens önskade positionering samt värdeorden glädje, frihet och kaxighet . För att besvara syftet skapades tre olika logotyper som värderades med en enkätundersökning. För att sammanställa analysen värderades logotypen utifrån kriterierna minnesvärd, meningsfull, älskvärd, originalitet, skalbarhet/mångsidighet/överförbarhet, utförande samt positionering. För att framhäva värdeorden kaxighet, glädje och frihet visar studien hur val av färg och teckensnitt kan skapa positiva associationer och framhäva värdeorden. Färgerna röd och rosa samt ett snedställt teckensnitt kan användas för att lyfta fram värdeordet glädje , en kalligrafisk skrift som teckensnitt kan framhäva värdeordet kaxighet . För att värdeordet frihet ska lyftas fram visar studien att ett snedställt teckensnitt kan användas. För att rätt associationer ska kopplas till ett varumärke, bör positionering och värdeord bestämmas tidigt i designprocessen och sedan ligga till grund för utformningen av logotyp. Vidare visar studien att kriterierna för positionering, utförande, älskbarhet, meddelande och meningsfullhet samt minnesvärd och minnesvärdhet är viktiga för att skapa rätt associationer till ett varumärke.

När vi som lärare och blivande speciallärare ser att den beprövade erfarenheten inte räcker för att alla elever ska nå en snabb och säker ordavkodning behöver vi kunskap baserat på vetenskaplig grund för att kunna ge elever i läs- och skrivsvårigheter rätt stöd och hjälp vilket är en utmaning för lärare och forskare. Då tidigare forskning har visat att ett auditivt vitt brus har en påverkan på koncentrationen för elever med ADHD, skulle det också, med tanke på komorbiditeten mellan läs- och skrivsvårigheter och uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter kunna ha en liknande effekt på läsning för elever med läs- och skrivsvårigheter och/eller dyslexi.    Syftet med studien är att undersöka om ett vitt auditivt brus och ett visuellt pixel-brus har någon påverkan på elevers ordavkodning, läsförståelse och arbetsminne och om det kan användas som ett pedagogiskt redskap/assisterande verktyg i undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4 – 6. I denna studie används tester i ordavkodning och läsförståelse med och utan auditivt vitt brus i hörlurar, samt för arbetsminnet med och utan visuellt pixel-brus på skärm för att få ett mätbart resultat. För att få förståelse av deltagarnas egna upplevelser av brusen och dess eventuella användbarhet har även intervjuer om brusen använts.   Resultatet visar att både det auditivavita bruset och det visuella pixel-bruset har en positiv påverkan på elever i fonologiska svårigheter, både vid ordavkodning och när den fonologiska förmågan prövas. Då studiens resultat bland annat visar att bruset påverkar avkodningen mest skulle det kunna betyda att elever i lässvårigheter kan öka sin läsförmåga genom att tillföra auditivt vitt brus eller visuellt pixel-brus. Den grupp av elever som enligt resultatet verkar bli allra mest hjälpta av de båda brusen är den som uppvisar svårigheter med både ordavkodning, uppmärksamhet och koncentration. Dock får elever med enbart svårigheter med ordavkodningen också positiv effekt vilket tyder på att brusen kan ha en användbarhet, främst inom det specialpedagogiska området.

The constantly evolving use of social media as a marketing tool is commonly known, and the opportunities for companies to get feedback about how successful their marketing is, have grown just as much. Today's companies take great financial risks when choosing marketing material in the traditional marketing way, but as the social network Instagram is free to use, the biggest risk here is to lose followers, and thus potential customers. This study aims to investigate what consumers actually want to see in the direct marketing they themselves have chosen to receive; what the consumers find most appealing and what makes them feel the greatest desire to buy. For this study seven semi-structured interviews were held with seven women all in the age between 16 and 25. They shared their everyday habits on the social media platform Instagram and were shown 15 Instagram pictures from five major fashion companies. The women expressed their spontaneous feelings when the pictures were shown, just as if the images had been found in their own Instagram feed. The images shown consisted of two, by us, defined messages divided into a five-degree scale, where the scale was ranked accordingly: extremely rational, rational, mixed, emotional and extremely emotional messages. The interviewees also commented on their preferences regarding the content of the pictures, if it was up to their own choosing. After analyzing all interviews, we have come to the conclusion that both the rational and the emotional image categories are preferable to the others. These two stand out from the five-degree scale as both more appealing and creating a greater desire to buy. The extreme ends of each category does not suit marketing on Instagram for different reasons. With this information, we hope to help companies with their marketing strategy on Instagram. This thesis is written in Swedish. / Användningen av sociala medier som marknadsföringsverktyg växer ständigt, och så även möjligheterna för företag att få återkoppling angående hur framgångsrik deras marknadsföring är. Dagens företag tar stora ekonomiska risker när de väljer marknadsföringsmaterial på det traditionella sättet, men när det på sociala mediet Instagram är gratis att skapa ett konto blir den största risken att förlora följare och därmed potentiella kunder. Den här studien undersöker vad konsumenter faktiskt önskar att se i den direktreklam de självmant väljer att följa, vad som mest tilltalar dem och vad som får dem att känna mest köplust. Studien består av sju semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 16-25 som berättar om sina vanor på det sociala mediet Instagram. De sju kvinnorna visades 15 Instagrambilder från fem stora modeföretag och fick uttrycka sina spontana känslor inför dessa, likt ifall bilderna hade funnits i intervjupersonernas Instagramflöde. Bilderna bestod av två budskap som var uppdelade på en femgradig skala, där skalan rangordnades efter kategorierna extremt rationellt, rationellt, mixat, emotionellt och extremt emotionellt budskap. Intervjupersonerna kommenterade även vilka preferenser de hade angående bildernas innehåll ifall de själva fick välja. Efter att ha analyserat alla intervjuer menar vi att både de rationella och de emotionella bildkategorierna är att föredra, de står ut på den femgradiga skalan som både mer tilltalande och mer skapande av köplust. De extrema kategorierna av båda budskapen passar inte marknadsföring på Instagram av olika skäl. Med den här informationen hoppas vi kan hjälpa företag med deras marknadsföringsstrategi på Instagram.

Syftet med denna uppsats är att genom att ta del av litteratur undersöka hur minnet fungerar i musiksammanhang och att se vilka memoreringsstrategier och metoder som forskningen föreslår och dessa metoders användningsområden. Vidare att jämföra detta med en pianists egna strategier för och tankar om memorering erhållna genom en intervju. Jag jämför dessutom forskningen och pianistens svar med mina egna erfarenheter, tankar och funderingar. Pianisten som valdes för intervjun valdes utifrån hennes långa erfarenhet som pedagog (ca 50 år), med erfarenhet av undervisning på alla nivåer, av ett brett ålderspann, och stor variation på begåvningar, dessutom på grund av hennes långa erfarenhet som professionell musiker. Vidare undersöks pianistens tankar kring och inställning till utantillspel, och därigenom belyses frågan kring utantillspelets funktion och roll. Uppsatsen ger en översiktlig inblick i hur minnet fungerar, och därigenom även verktyg att förstå sig på processerna som ligger bakom memorering. Den ger även tips och råd om olika strategier en musiker kan använda sig av vid instudering och framförallt memorering, hämtat såväl från forskning som från intervjun med pianisten och mina egna erfarenheter. Vidare väcks med uppsatsen frågan om utantillspelets funktion och roll, och spelet med och utan noter jämförs utifrån synen på detta och dess musikaliska skillnader och funktioner. Uppsatsen utgår mestadels från en pianists synvinkel, men informationen kan vara av intresse även för andra instrumentalister och även ur ett musikpedagogiskt perspektiv.

The aim of this study is to examine students’ experiences of how graphic symbols as a visual support affects their understanding of oral verbal information. Students with a typical language development as well as students with language difficulties regarding the understanding of vocabulary were included in the study, in total 43 students from two different classes in grade 5 participated. The students answered a questionnaire conducted at the end of two lessons without graphic symbols and two lessons with graphic symbols in order to explore how usage of graphic symbols affected their experienced understanding. The results were compared through a paired samples t-test and an independent samples t-test. The results showed that both the linguistic vulnerable students and the students with typical linguistic development experienced an increased understanding of the teachers lecture during the lessons with graphic symbols. However, the results indicated no positive effect for the linguistic vulnerable students regarding the understanding of the teacher’s vocabulary or how clear the teacher’s explanations were. The results also showed that the linguistic vulnerable students, in comparison to the students with typical linguistic development, experienced greater difficulties regarding the understanding of both the vocabulary and the symbols used by the teacher.

Bildstöd är ett pedagogiskt hjälpmedel som i olika grad nyttjas i skolverksamhetens olika delar. En aspekt av bildstöd som det saknas omfattande forskning kring är hur bildstöd används i fritidshemmets kontext, inte minst med utgångspunkt i ett elevperspektiv. Studiens syfte är […] att undersöka vilken betydelse tillgången till bildstöd i fritidshemmet kan ha, samt i vilka situationer dessa används, ur elevers perspektiv. Forskningsfrågorna som studien grundar sig i lyder på vilka sätt används bildstöd i fritidshemmets verksamhet enligt eleverna? och hur uppfattar eleverna bildstöd i fritidshemmets verksamhet?   Studien utgår från en kvalitativ metod där elevintervjuer tillämpas för att undersöka elevers uppfattningar kring bildstöd. Som teoretisk utgångspunkt används den fenomenografiska teorin som inspiration. Intervjuerna har genomförts på två olika fritidshem med 10 informanter på lågstadiet. Studiens resultat visar att informanterna använder bildstöd i olika sammanhang och syften, beroende på hur fritidshemslärarna använder hjälpmedlet. Majoriteten av informanterna uttrycker även att de önskar använda bildstöd i högre grad än det som för tillfället erbjuds. Informanterna ger inblick i hur bildstöd på olika sätt kan vara ett hjälpmedel som främjar elevers utveckling och tillvaro i ett fritidshemssammanhang, både när det kommer till den enskilda individen och andra elever.

Syftet med den här studien har varit att undersöka fem lärares uppfattningar kring hur de skapar en undervisning som bidrar till att utveckla läsförståelsen hos elever i avkodningssvårigheter. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på den sociokulturella teorin enligt vilken elevernas tillägnande av kunskaper sker inom ramen för den närmaste utvecklingszonen. I studien har en kvalitativ metod använts. Materialinsamlingen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. Resultatet visar att de huvudsakliga temana i lärares arbetssätt för att utveckla läsförståelse hos elever i avkodningssvårigheter är visuellt stöd, modellerande av läsförståelsestrategier och samtalet som redskap. / The purpose of this study has been to investigate the perceptions of five teachers regarding their teaching of reading comprehension to students with decoding difficulties. The theoretical starting point of the study is based on the sociocultural theory, where the focus is that the students' acquisition of knowledge takes place within the framework of the zone of proximal development. A qualitative method has been used in the study. Through qualitative semi-structured interviews, material collection was carried out. The material was analysed using a phenomenographic approach. The results show that the main themes in teachers' working methods for developing reading comprehension for students in decoding difficulties are visual support, modelling reading comprehension strategies and to use text-talk to reflect and understand the meaning of a text.

Vi lever i en visuell värld, även kallat bildsamhälle, och trots det visar tidigare forskning att bilder har fortsatt låg prioritet i skolans värld. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och varför bilder används i samband med elevers språkutveckling i svenska i grundskolans tidigare år. De teorier som är relevanta för vårt arbete grundar sig i sociokulturell lärandeteori och teori om multimodalitet. Metoderna vi använt oss av för att få svar på våra frågor är intervjuer och observationer. Vårt resultat och våra slutsatser visar att bilder sällan används i skolans olika läsningar av texter trots att eleverna visar intresse för detta. De yngre eleverna i vår studie använder bilder mer frekvent än de äldre eleverna. Bilder fungerar ofta som en startpunkt för de yngre elevernas språkutveckling i svenska jämfört med de äldre eleverna där bilder fungerar som ett komplement till texten. Lärarnas syfte med att använda bilder i sin undervisning kan vara att förenkla och förtydliga innehållet samt att förstärka texten och förstå innehållet med hjälp av de bilder som texten erhåller. Bilder blir därför främst ett stöd och får en sekundär ställning i förhållande till den skrivna texten. Studien visar även att fokus skiftar från fysiska bilder till inre bilder allt eftersom eleverna blir äldre i grundskolans tidigare år.

Syftet med denna studie är att belysa vilken uppfattning tre logopeder har om hur användning av bildstöd i mellanstadiet kan främja och stötta språkutvecklingen hos elever med språklig problematik. Det är en kvalitativ undersökning där logopederna intervjuades och där studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande på så sätt att begreppen appropriering, scaffolding och mediering blev centrala och användes som analysverktyg i en tematisk analys. Resultat och analys visade att logopederna ansåg att det är viktigt vilken terminologi som används gällande språklig problematik och kompensatoriska verktyg för att få elever att känna sig inkluderade. Informanterna lyfte också betydelsen av kunskap om begreppen språklig sårbarhet och visuellt stöd. Det är viktigt att pedagoger som arbetar med visuellt stöd förstår syfte, till vem och i vilket sammanhang det ska användas. Logopederna lyfte att det som bildstödet stöttade mest gällande språkutveckling var de ämnesövergripande begreppen, som eleverna kan använda i flera ämnen

Sammanfattning Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur eleverna i lågstadiet tillägnar sig begreppskunskaper och förmåga att genomföra systematiska undersökningar när de undervisas genom NTA i ämnet kemi. Studien genomfördes i en årskurs 3 med NTA-uppdraget färgerna i färgen. Vi valde att genomföra en kvalitativ interventionsstudie med strategin designbaserad studie. Vid två lektionstillfällen agerade vi själva lärare och observatör. Lektion A planerades efter NTA’s lärarhandledning. Efter analys av lektion A genomfördes en förändring till lektion B. Förändringarna av lektionen var visuellt stöd och tydligare muntlig stöttning från läraren. Den sociokulturella synen på lärande genomsyrar den aktuella studien och det insamlade resultatet. Resultatet visar att NTA-uppdraget färgerna i färgen bidrar till viss begreppsförståelse för begreppet separera och förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Med de förändringar som gjordes till lektion B visade insamlat resultat på en ökad förståelse för begreppet separera och förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Därmed dras en möjlig slutsats att verksamma och blivande F-3 lärare kan tillägga visuellt stöd och mer muntlig stöttning i sin undervisning när de använder sig av NTA uppdraget färgerna i färgen. / AbstractThe purpose of our study is to contribute knowledge about how primary school students acquire conceptual knowledge and the ability to conduct systematic investigations when taught through NTA in the subject of chemistry. The study was conducted in a grade 3 through the NTA assignment färgerna i färgen.We chose to conduct a qualitative intervention study with the strategy of design-based study. On two occasions we acted as teachers and observers. In lesson A, the assignment was planned straight from the NTA’s pedagogical plan. After analysis of lesson A we made a change for lesson B. The changes we did to lesson B were adding visual support and more oral support from the teacher. The sociocultural view of learning permeates the current study and the collected results. The results show that the NTA assignment färgerna i färgen contributes to some conceptual understanding of the concept of separation and the ability to conduct systematic investigations. With the changes that were made from the collected results the students showed an increased understanding of the concept of separation and the ability to carry out systematic investigations. Thus, it is concluded that active and prospective F-3 teachers should add visual support and more oral support in their teaching when using NTA assignment färgerna i färgen.