Denna studie syftar till att synliggöra material som kan främja flerspråkighet i förskolans fysiska miljö. Forskningsfrågorna som besvaras handlar om vad som framställs i miljön för att stödja flerspråkighet, för vem miljön är tillgänglig ur ett flerspråkigt perspektiv samt vilka språk somframträder i miljön och hur ofta dessa förekommer. Studien utgår från den sociokulturella teorin och genomfördes på två förskolor. En kvalitativ metod tillämpades i studien och datainsamlingen baserades på visuella fältanteckningar i form av fotografier samt skriftliga fältanteckningar. Vidbearbetning och tolkning av materialet användes en kvalitativ analys. Resultatet visar att materialsom kan främja flerspråkighet framställs i förskolans fysiska miljö genom alternativa kommunikationssätt som bilder och tecken. Flerspråkighet synliggörs även genom flaggor och textpå olika språk, samt böcker. / The study aims to make visible material that can support multilingualism in the physical environment of the preschool. The research questions that this study aims to answer are what is presented in the environment to support multilingualism, for whom the environment is available from a multilingual perspective and which languages appear in the environment and how often these occur. The study is based on a sociocultural theory and was conducted at two preschools. A qualitative method was used and the collection of data consists of visual fieldnotes in the form of photographs and written fieldnotes. When processing and reading the material, a qualitative analysis was used. The result shows that material that can support multilingualism is represented in the physical environment of the preschool through alternative communication such as pictures and signs. Multilingualism has also been made visible through flags, texts and books. / Tämän tutkimuksen tarkoitus on tuoda esille materiaalia joka voi tukea monikielisyyttä varhaiskasvatuksen fyysisessä ympäristössä. Tutkimuskysymykset koskevat mitä monikielisyyttätukevaa materiaalia ympäristössä esiintyy, kenelle ympäristö on suunnattu monikielisestä näkökulmasta sekä mitkä kielet esiintyvät ympäristössä ja kuinka usein. Tutkimuksen lähtökohtana oli sosiokulttuurinen teoria ja se toteutettiin kahdessa varhaiskasvatuksen yksikössä kvalitatiivisella menetelmällä. Materiaali kerättiin valokuvien ja muistiinpanojen avulla. Työstö jatulkinta toteutettiin käyttäen kvalitatiivista analyysia. Tulokset näyttävät että materiaali joka voi tukea monikielisyyttä esitetään varhaiskasvatuksen fyysisessä ympäristössä vaihtoehtoisten kommunikaatiomenetelmien kuten kuvien ja viittomien avulla. Monikielisyys esiintyy myöslipuissa, teksteissä ja kirjoissa.

In recent years, the interest in Augmented Reality (AR) applications for entertainment and productivity has grown. One company exploring this technology is LAZER WOLF STUDIOS, the developers behind Thrymd: an AR-driven board games platform powered by the Unity engine.  This paper details the development of a visual scripting framework, meant to provide end users with a means of developing their own games for the platform, without significant programming or background knowledge required. A graph-based visual language was implemented in a custom Unity editor window, in order to maintain a familiar and consistent feel for users. The graph consists of a series of branching, interconnected nodes which pass data in-between each other, and execute in succession. The graph is serialized as a Unity asset, and can easily be interacted with through regular C# scripts.  A small number of nodes were implemented, but for the system to be viable, more are needed. For that reason, extensibility was a core ideal; creating new node types must be fast and painless. As with any script layer, performance is generally worse than compiled code. Further work is needed to improve user experience. / Intresset för användandet av Augmenterad Verklighet (AR) för underhållning och produktivitetssyften har ökat på senare tid. LAZER WOLF STUDIOS är utvecklarna bakom Thrymd, en AR-driven brädspelsplattform byggd i spelmotorn Unity.  Denna rapport dokumenterar utvecklingsprocessen av ett visuellt skriptramverk byggt med avsikt att låta slutanvändare utveckla sina egna spel till plattformen utan större förkunskapskrav. Ett graf-baserat visuellt skriptspråk implementerades i en skräddarsydd editormiljö inuti Unity, för att bibehålla en bekant och konsekvent användarupplevelse. Grafen består av en serie förgrenande, sammankopplade noder som skickar data mellan varann och exekveras i sekvens. Grafen sparas som en resurs på hårddisken och är lätt att interagera med genom traditionella C#-skript i Unity.  Ett mindre antal noder implementerades, men fler krävs för att systemet ska vara brukbart. Av detta skäl designades språket med vidareutveckling i åtanke, då det måste vara enkelt att skapa nya noder. Som med de flesta skriptspråk är prestandan överlag sämre än kompilerad kod. Ytterligare arbete krävs för att förbättra användarupplevelsen.

I denna uppsats undersöks och analyseras nio Instagraminlägg på temat välmående utifrån teorin om visuell perception och visuellt berättande. Syftet är att undersöka hur företag, med Instagraminlägg på temat välmående, kan ge personer verktyg att förbättra sitt eget välmående. Frågeställningen som uppsatsen söker svar på är; Hur kan Instagraminlägg på temat välmående användas för att påverka känslor och upplevelser positivt i stunden? En kvalitativ fokusgruppsintervju används för att undersöka fyra individers upplevelser och känslor kring inläggen. Resultatet av undersökningen visar att ansiktsuttryck är ett bra medel för att få deltagarna att reflektera över sitt eget mående. När ansiktsuttrycken inte passar ihop med text och sammanhang upplevs inlägget som förvirrande även om färgerna i sig kändes lugnande eller upplyftande. Till vidare forskning hade det därför varit intressant att undersöka mer kring hur och varför ansiktsuttryck påverkar välmåendet.

Det här är en uppsats som undersöker hur man kan underlätta och anpassa för elever med språkstörning i ämnet slöjd. Skolor har börjat uppmärksamma språkstörning mer, men okunskapen är fortfarande stor. I mina undersökningar har jag tittat på vad slöjdlärare känner att de saknar för att kunna ge eleverna det stöd de behöver, vad föräldrar önskar att deras barn får för hjälp i slöjden, samt vad specialpedagoger och speciallärare rekommenderar att lärare kan göra i undervisningen med elever med språkstörning. Det har resulterat i att lärare har behov av mer kunskap, mer stöd och mer tid i sin interaktion med elever med språkstörning. Eftersom man kan säga att språkstörning ligger på ett brett spektrum eftersom det finns så många olika inriktningar behöver man kunna individanpassa till varje elev för det finns inte ett färdigt koncept som fungerar för alla även om man med visuellt stöd kan gagna de flesta elever. / This is an essay that investigates how to make the sloyd subject more managable for students with a developmental language disorder (communication disorder). Schools have started to observe developmental language disorders more, but the lack of knowledge is still substantial. In my research I have looked at what teachers feel that they lack in order to provide these students with the support they need, what type of assistance parents would like see, and recommendations from special needs teachers. This research concludes that teachers need more knowledge, support and additional time in their interaction with students with developmental language disorders. Because there is a broad spectrum of developmental language disorders, you need to make individual adjustments because there is not a ready made concept that will work for everyone even though visual support will assist all students, not just those with developmental language disorder.

Syftet med denna studie är att undersöka hur visuellt stöd används av lärare i årskurs 1–3 i språkligt heterogena klassrum, med fokus på dess användning, implementering och betydelse för undervisningen. Frågeställningarna är utformade efter de klassiska frågorna inom didaktiken, vad, hur och varför med inriktning på visuellt stöd i det språkligt heterogena klassrummet. Studien utgår från två multimodala teorier, den socialsemiotiska teorin och design för lärande. Dessa teorier är valda utifrån ämnetundervisning med visuellt stöd i det språkligt heterogena klassrummet. Metoden som används i studien är semistrukturerade lärarintervjuer som utgår från en intervjuguide.Det gjordes även observationer för att upptäcka det språkliga landskapet i klassrummet. Analysen är gjord utifrån en tematisk analysmetod. Analysen av resultatet visar att lärarnas användning av visuellt stöd koncentreras till bildstöd. De bildstöd som finns, utifrån studien, är en grund i den språkutvecklande undervisningen. Bristen av förståelse kring konceptet visuellt stöd och dess olika funktioner visar vikten av en fortbildning hos lärarna för att på ett effektivt sätt stötta eleverna. Det är viktigt att inte överösa eleverna med bildstöd då det kan distrahera mer än hjälpa i deras läs- och skrivutveckling.

En mänsklig aktivitet vi utövar dagligen är att använda språket. För att verka i samhället är det nödvändigt att ha språkliga förmågor såsom att kunna läsa och skriva. I lågstadiet finns ett särskilt fokus på att eleverna ska lära sig att läsa och skriva. De flesta elever lär sig det utan större svårigheter, men för elever med språkstörning kan det bli svårt.  Språkstörning är ett brett begrepp och kan innebära många svårigheter för eleven som en lågstadielärare behöver bemöta och stötta. I denna kvalitativa studie undersöks hur lågstadielärare arbetar med att stötta elever med misstänkt eller uttalad språkstörning i klassrummet, och hur samarbetet med speciallärare ser ut. Studien har en teoretisk utgångspunkt i Shulmans (1986) pedagogical content knowledge (PCK) och den sociokulturella teorin. I studien genomfördes tre semistrukturerade observationer och fem semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades utifrån en tematisk analys med en induktiv ansats, vilket resulterade i fyra teman. Resultatet visade vilken betydelse det visuella stödet har där samtliga respondenter iscensatte detta på varierande sätt. Även tydlig kommunikation lyftes fram som avgörande där lärarna med hjälp av kroppsspråk och gester förtydligar det muntliga. Det framkom även vilka utmaningar läraren ställs inför i arbetet med att stötta elever med språkstörning, där konsekvenserna kunde drabba alla elever i klassrummet då prioriteringar måste göras. Vidare visade resultatet på att det samarbete läraren har med speciallärare inte endast hjälper till att stötta eleven med språkstörning, utan även  fungerar som ett stöd för läraren. Resultaten diskuteras avslutningsvis i relation till teori och tidigare forskning. / A human activity that we practice daily is using language. It is necessary to have linguistic abilities to function in society, such as being able to read and write. There is a specific focus for the pupils to learn to read and write in primary school. Most pupils learn it without difficulties, but it can be challenging for those pupils who have developmental language disorder. Developmental language disorder is a broad term and can include many different difficulties for the pupil, which a primary school teacher needs to support. This is a qualitative study that aims to investigate how primary school teachers work with supporting pupils with suspected or diagnosed developmental language disorder, as well as what collaboration the teacher has with special education teachers. This study has a theoretical starting point in Shulmans (1986) pedagogical content knowledge (PCK) and the sociocultural theory. Three semi-structured observations and five semi-structured interviews was carried out. All collected data was analysed based on a thematic analysis with an inductive approach, which resulted in four themes. The result showed the importance of visual support, where all respondents staged this in varying ways. Clear communication was also prominent where the teachers used their body language and gestures to clarify the oral. It also emerged what challenges the teacher faces in the work of supporting pupils with developmental language disorder, where priorities needed to be made. These priorities could have an impact on all pupils in the classroom. Furthermore, the results showed that the collaboration the teacher has with special education teacher not only helps to support the pupil with developmental language disorder but also acts as a support for the teacher. Finally, the results are discussed in relation to theory and previous research.

Denna studie syftar att undersöka huruvida animation som visuellt komplement på Spotify väcker större engagemang emotionellt än ett statiskt skivomslag. Animerade filmer har tagits fram till sex olika låtar på albumet 99.9% av artisten Kaytranada. Detta har gjorts genom en förstudie i form av en enkät, samt research om de befintliga filmer som finns tillgängliga på Spotify i dagsläget. Efter detta har designarbetet utförts genom brainstorming, explorativt skissande och storyboards. För att utvärdera skapades en värderingsmatris med syfte att välja ut de mest engagerande idéerna, för att sedan fortsätta med digitalt skissande och slutligen animering. Efter detta värderades animationerna gentemot det statiska skivomslaget genom en kvalitativ enkät, såväl som två olika fokusgrupper. Resultatet visade att även om animationerna ansågs något repetitiva så ansåg en majoritet att de var mer engagerande emotionellt än ett statiskt skivomslag.

Purpose of this essay is to conduct a style analysis of Swedish silent film posters with visual storytelling and cultural memory as a theoretical basis. Concepts such as design, color and technique are studied to highlight the historical context of Swedish silent film posters.

Ett fåtal tidigare studier har visat att barn med cochleaimplantat (CI) har sämre förmåga till såväl ordflöde som verbalt analogiskt resonerande jämfört med normalhörande barn. Det finns ett förhållande mellan språk och analogiskt resonerande, men förhållandet mellan ordflödesförmåga och förmågan till analogiskt resonerande har inte undersökts tidigare för varken barn med CI eller normalhörande barn, vilket motiverar föreliggande studie. Syftet var att undersöka huruvida det finns skillnader mellan barn med CI och normalhörande barn vad gäller ordflöde och analogiskt resonerande. Studien syftade även till att undersöka förhållandet mellan ordflöde och analogiskt resonerande hos barn med CI respektive normalhörande barn. Nio barn med CI i åldrarna 6;4–8;2 år och en kontrollgrupp av trettio normalhörande barn i åldrarna 6;1–7;1 år medverkade. Ordflödesförmågan undersöktes med det fonologiska ordflödestestet FAS och det semantiska ordflödestestet Djur. Visuellt analogiskt resonerande undersöktes med AnimaLogica och verbalt analogiskt resonerande undersöktes med deltestet Auditiv analogi från Illinois Test of Psycholinguistic Abilities-3 (ITPA-3). I föreliggande studie har barnen med CI sämre ordflödesförmåga och analogiskt resonerande än de normalhörande barnen. Det finns ett samband mellan semantiskt ordflöde och verbalt analogiskt resonerande hos normalhörande barn, med ett liknande mönster hos barn med CI. Förmågan till ordflöde och analogiskt resonerande samt sambandet mellan dessa förmågor har klinisk relevans för logopeden i och med att detta blir ännu en aspekt att ta hänsyn till vid språkliga utredningar och behandlingar hos såväl normalhörande som barn med CI. / Previous studies have shown that children with cochlear implant (CI) have worse word fluency abilities and analogical reasoning abilities compared to normal-hearing children. There is a relationship between language and analogical reasoning. However, a possible relationship between word fluency and analogical reasoning has not been studied before among children with CI or among normal-hearing children. This warrants the present study, which aimed to examine if there are differences between children with CI and normal-hearing children regarding word fluency and analogical reasoning. The study also aimed to examine the relationship between word fluency and analogical reasoning in children with CI and normal-hearing children. The present study involved nine children with CI aged 6;4–8;2 years and thirty normal-hearing children aged 6;1–7;1 years. Word fluency was examined using the phonological word fluency test FAS and the semantic word fluency test Animal. Visual analogical reasoning was examined using AnimaLogica and verbal analogical reasoning using Spoken Analogies from Illinois Test of Psycholinguistic Abilities-3 (ITPA-3). The results of the present study show that the children with CI had poorer word fluency ability and analogical reasoning compared to the normal-hearing children. A relationship between semantic word fluency and verbal analogical reasoning in normal-hearing children was found, with the children with CI showing the same trend. Word fluency ability and analogical reasoning and their relationship has a clinical relevance for speech-language pathologists since this must be considered when investigating and treating language difficulties in children with CI as well as normal-hearing children.

Digital technology is used today to help consumers in everyday life for example, webpage design and appearance for different devices such as computers, smartphones and tablets. Homepages for all devices can be based on a specific coding called "Responsive Web Design" (RWD).From a social and literary point of view, it appears that RWD in its current form has some problems while transitioning from computer displays to tablets and smartphones. Using the common base that RWD allows for equivalent design expression to different screen sizes should be created by all devices. Although this possibility exists today, there are often differences in navigation that can confuse the user. A consistent design expression facilitates the recognition of the navigation. Additionally, the user experience (UX) through the visual expression can enhance the experience of a webpage or medium used and thus create a whole.This study describes how users look at how the implementation of RWD affects two webpages main menu for computer and smartphone devices. The focus has been on studying the user experience in relation to visual expression. The problem is that RWD in different contexts means that visual expression may be less important and thus changing the user experience. With qualitative interviews, four informants have studied two webpages on both computer and smartphone and expressed their own thoughts. The result of the study shows that the differences between webpages on the computer and smartphone devices do not cause difficulties in the use, but if the similarities between the devices are the same, it creates a more positive user experience. / Digital teknik används idag för att hjälpa konsumenter i vardagen t.ex. hemsidors utformning och utseende för olika enheter så som dator, smartphone och läsplattor. Hemsidor för olika typer av enheter kan göras utifrån en specifik kodning som benämns “responsiv webbdesign” (RWD). Utifrån ett samhälls- och litteraturperspektiv framgår det att RWD i sin nuvarande utformning har en del problematik i övergången från dator till läsplattor och smartphones. Med hjälp av den gemensamma basen som RWD möjliggör för anpassning av samma designuttryck till olika skärmstorlekar ska ett konsekvent uttryck skapas genom alla enheter. Även om denna möjlighet finns idag är det ofta skillnader i navigeringen som kan förvirra användaren. Ett konsekvent designuttryck underlättar igenkänningen av navigationen. Till detta kan användarupplevelsen (UX) genom det visuella uttrycket förbättra upplevelsen av en hemsida eller det mediet som används och därmed skapa en helhet. Denna studie beskriver hur användare ser på hur implementeringen av RWD påverkar två hemsidors huvudmenyer för enheterna dator och smartphone. Fokuset har varit att studera användarupplevelsen i förhållande till det visuella uttrycket. Problemet är att RWD i olika kontext, medför att det visuella uttrycket kan få mindre betydelse, och då ändra användarupplevelsen. Med kvalitativa intervjuer har fyra informanter med sina egna tankar studerat två hemsidor på dator och smartphone. Resultatet i studien visar på att olikheter av hemsidor på enheterna dator och smartphone inte skapar svårigheter i användningen, men om likheten mellan enheterna är densamma skapar det en desto mer positiv användarupplevelse.