Sammanfattning Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur eleverna i lågstadiet tillägnar sig begreppskunskaper och förmåga att genomföra systematiska undersökningar när de undervisas genom NTA i ämnet kemi. Studien genomfördes i en årskurs 3 med NTA-uppdraget färgerna i färgen. Vi valde att genomföra en kvalitativ interventionsstudie med strategin designbaserad studie. Vid två lektionstillfällen agerade vi själva lärare och observatör. Lektion A planerades efter NTA’s lärarhandledning. Efter analys av lektion A genomfördes en förändring till lektion B. Förändringarna av lektionen var visuellt stöd och tydligare muntlig stöttning från läraren. Den sociokulturella synen på lärande genomsyrar den aktuella studien och det insamlade resultatet. Resultatet visar att NTA-uppdraget färgerna i färgen bidrar till viss begreppsförståelse för begreppet separera och förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Med de förändringar som gjordes till lektion B visade insamlat resultat på en ökad förståelse för begreppet separera och förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Därmed dras en möjlig slutsats att verksamma och blivande F-3 lärare kan tillägga visuellt stöd och mer muntlig stöttning i sin undervisning när de använder sig av NTA uppdraget färgerna i färgen. / AbstractThe purpose of our study is to contribute knowledge about how primary school students acquire conceptual knowledge and the ability to conduct systematic investigations when taught through NTA in the subject of chemistry. The study was conducted in a grade 3 through the NTA assignment färgerna i färgen.We chose to conduct a qualitative intervention study with the strategy of design-based study. On two occasions we acted as teachers and observers. In lesson A, the assignment was planned straight from the NTA’s pedagogical plan. After analysis of lesson A we made a change for lesson B. The changes we did to lesson B were adding visual support and more oral support from the teacher. The sociocultural view of learning permeates the current study and the collected results. The results show that the NTA assignment färgerna i färgen contributes to some conceptual understanding of the concept of separation and the ability to conduct systematic investigations. With the changes that were made from the collected results the students showed an increased understanding of the concept of separation and the ability to carry out systematic investigations. Thus, it is concluded that active and prospective F-3 teachers should add visual support and more oral support in their teaching when using NTA assignment färgerna i färgen.

Denna studie fokuserar på att undersöka hur fritidslärarna inom fritidshemmet planerar och genomför sina verksamheter med ett specialpedagogiskt perspektiv, med särskild inriktning på inkludering och anpassning för elever med olika behov. Syftet är att undersöka metoder och som används för att säkerställa att verksamheten fungerar väl och att alla elever inkluderas, oavsett deras individuella behov. För att uppnå detta syfte undersöks tre huvudområden: Vilken syn har fritidsläraren om specialpedagogik, vilka olika metoder och arbetssätt använder fritidsläraren sig av inom specialpedagogik, samt vilka möjligheter och problem de ser i arbetet med specialpedagogik. Studien använder sig av kvalitativa metoder genom semistrukturerade intervjuer för att göra en djupare förståelse av ämnet. För att undersöka fritidslärarnas synval valde vi att intervjua sex erfarna fritidslärare som aktivt arbetar inom 6 olika fritidshem och som har ackumulerat flera års erfarenhet i verksamheten. Ur teoretiska förankring har vi använt oss av kategoriska perspektivet, inkluderingsperspektivet, relationella perspektiv. Resultatet av vår studie indikerar att det specialpedagogiska perspektivet inom fritidsverksamheterna behöver vidareutvecklas. Enligt fritidsläarna i verksamheten skulle detta kunna åstadkommas genom ökade möjligheter till kompetensutveckling, vilket skulle underlätta skapandet av en inkluderande miljö för alla elever, oavsett deras individuella behov eller krav på extra anpassningar. Dessutom är relationella perspektivet avgörande för fritidslärare eftersom de behöver en relationell kompetens för att arbeta inkluderande i verksamheten.

No description available.

No description available.

During our education to become lighting designers at Jönköping University, the artificial lighting has been in focus. Therefore we wanted to learn more about daylight. We chose to do this from a visual approach in open plan offices. Since daylight is part of the architects´ responsibility to master, we wanted to examine what architects think of when they plan daylight environments in open plan offices and how this is expressed in the buildings with focus on the visual factors. Our questions at issue are: What knowledge do architects have concerning daylight planning, and how do they use this knowledge in their practice? How well do the chosen daylight environments meet the end-users need of a good visual environment? The study consists of three case studies, carried out in the same way. Each case study contains an analysis of the daylight environment in a modern building with open plan offices. A responsible architect was interviewed about the intensions for the building, and about his or her general thoughts about daylight. Three end-users were also interviewed about their experiences of their working environment and the daylight conditions in each building. In total three buildings were analysed, three architects and nine end-users were interviewed. The result shows that it is hard to tell what knowledge architects have about daylight, since it is a part of the overall design of the building. It is also very individual whether the architect displays an interest, and work with daylight issues in an active way. We can see differences in this matter between the interviewed architects. The analysed buildings also show varying results in the visual qualities. The results from our environment analyses are at most part confirmed by the end-users in each building. The problems we have found concerning the daylight environment are primarily the solar shadings and the layout of furnishing. Our conclusion is that architects could benefit from collaboration with lighting designers in daylight issues. This is because lighting designers have more knowledge about the visual conditions of the eye, and a more explicit focus on the end-user. To ensure a good collaboration the lighting designers also need to increase their knowledge about daylight in buildings, and about the building construction as a whole. / Under vår utbildning till ljusdesigners på Jönköpings Tekniska Högskola har fokus legat på det elektriska ljuset. Då vi ville lära oss mer om det minst lika viktiga dagsljuset, valde vi att undersöka detta ur ett visuellt perspektiv i kontorslandskap. Dagsljuset är arkitektens ansvar att behärska, varför vi ville undersöka vad arkitekter tänker på när de planerar dagsljusmiljöer i kontorslandskap, och hur detta yttrar sig i den färdiga byggnaden med fokus på de visuella faktorerna. Följande frågeställningar formulerades: Vilken kunskap har arkitekter om dagsljusplanering och hur använder de sig av denna kunskap i praktiken? Hur väl uppfyller utvalda dagsljusmiljöer brukarens behov av en god visuell miljö? Studien bygger på tre fallstudier utförda på samma sätt. Varje fallstudie innefattar en analys av dagsljusmiljön i en modern byggnad innehållande kontorslandskap. En ansvarig arkitekt intervjuades om intentionerna med respektive byggnad, samt om dennes tankar kring dagsljus i allmänhet. I respektive byggnad intervjuades även tre brukare om deras upplevelse av arbetsmiljön och dagsljuset. Totalt analyserades tre byggnader, och tre arkitekter samt nio brukare intervjuades. Resultatet visar att det är svårt att uttala sig om arkitekters kunskap om dagsljus, då det ingår som en del i gestaltningen av hela byggnaden. Det är även väldigt individuellt huruvida arkitekten intresserar sig för och aktivt arbetar med dagsljusfrågor. Vi ser stora skillnader i det avseendet hos de arkitekter vi intervjuade. De analyserade byggnaderna visar även skiftande resultat i dagsljusmiljöns visuella kvaliteter. Resultatet av våra miljöanalyser bekräftas till stor del av brukarna i respektive byggnad. Problemområden för den visuella dagsljusmiljön som vi fann, är i första hand solavskärmningar samt möblering i rummet. Vår slutsats är att arkitekter kan ha nytta av att samarbeta med ljusdesigners i dagsljusfrågor då ljusdesigners har en större kunskap om ögats visuella förutsättningar och ett tydligare brukarperspektiv. För att ett gott samarbete ska kunna upprättas krävs samtidigt att ljusdesigners ökar sin kunskap om dagsljus i byggnader, och om byggnaders konstruktion som helhet.

<p>During our education to become lighting designers at Jönköping University, the artificial lighting has been in focus. Therefore we wanted to learn more about daylight. We chose to do this from a visual approach in open plan offices. Since daylight is part of the architects´ responsibility to master, we wanted to examine what architects think of when they plan daylight environments in open plan offices and how this is expressed in the buildings with focus on the visual factors.</p><p>Our questions at issue are:</p><ol><li>What knowledge do architects have concerning daylight planning, and how do they use this knowledge in their practice?</li><li>How well do the chosen daylight environments meet the end-users need of a good visual environment? </li></ol><p>The study consists of three case studies, carried out in the same way. Each case study contains an analysis of the daylight environment in a modern building with open plan offices. A responsible architect was interviewed about the intensions for the building, and about his or her general thoughts about daylight. Three end-users were also interviewed about their experiences of their working environment and the daylight conditions in each building. In total three buildings were analysed, three architects and nine end-users were interviewed.</p><p>The result shows that it is hard to tell what knowledge architects have about daylight, since it is a part of the overall design of the building. It is also very individual whether the architect displays an interest, and work with daylight issues in an active way. We can see differences in this matter between the interviewed architects.</p><p>The analysed buildings also show varying results in the visual qualities. The results from our environment analyses are at most part confirmed by the end-users in each building. The problems we have found concerning the daylight environment are primarily the solar shadings and the layout of furnishing.</p><p>Our conclusion is that architects could benefit from collaboration with lighting designers in daylight issues. This is because lighting designers have more knowledge about the visual conditions of the eye, and a more explicit focus on the end-user. To ensure a good collaboration the lighting designers also need to increase their knowledge about daylight in buildings, and about the building construction as a whole.</p> / <p>Under vår utbildning till ljusdesigners på Jönköpings Tekniska Högskola har fokus legat på det elektriska ljuset. Då vi ville lära oss mer om det minst lika viktiga dagsljuset, valde vi att undersöka detta ur ett visuellt perspektiv i kontorslandskap. Dagsljuset är arkitektens ansvar att behärska, varför vi ville undersöka vad arkitekter tänker på när de planerar dagsljusmiljöer i kontorslandskap, och hur detta yttrar sig i den färdiga byggnaden med fokus på de visuella faktorerna.</p><p>Följande frågeställningar formulerades:</p><ol><li>Vilken kunskap har arkitekter om dagsljusplanering och hur använder de sig av denna kunskap i praktiken?</li><li>Hur väl uppfyller utvalda dagsljusmiljöer brukarens behov av en god visuell miljö?</li></ol><p>Studien bygger på tre fallstudier utförda på samma sätt. Varje fallstudie innefattar en analys av dagsljusmiljön i en modern byggnad innehållande kontorslandskap. En ansvarig arkitekt intervjuades om intentionerna med respektive byggnad, samt om dennes tankar kring dagsljus i allmänhet. I respektive byggnad intervjuades även tre brukare om deras upplevelse av arbetsmiljön och dagsljuset. Totalt analyserades tre byggnader, och tre arkitekter samt nio brukare intervjuades.</p><p>Resultatet visar att det är svårt att uttala sig om arkitekters kunskap om dagsljus, då det ingår som en del i gestaltningen av hela byggnaden. Det är även väldigt individuellt huruvida arkitekten intresserar sig för och aktivt arbetar med dagsljusfrågor. Vi ser stora skillnader i det avseendet hos de arkitekter vi intervjuade.</p><p>De analyserade byggnaderna visar även skiftande resultat i dagsljusmiljöns visuella kvaliteter. Resultatet av våra miljöanalyser bekräftas till stor del av brukarna i respektive byggnad. Problemområden för den visuella dagsljusmiljön som vi fann, är i första hand solavskärmningar samt möblering i rummet.</p><p>Vår slutsats är att arkitekter kan ha nytta av att samarbeta med ljusdesigners i dagsljusfrågor då ljusdesigners har en större kunskap om ögats visuella förutsättningar och ett tydligare brukarperspektiv. För att ett gott samarbete ska kunna upprättas krävs samtidigt att ljusdesigners ökar sin kunskap om dagsljus i byggnader, och om byggnaders konstruktion som helhet.</p>

This study explores Environmental Storytelling techniques and whether these can beused in combination with each other to lead a player through a game scene in aspecific pattern, affect the player’s narrative and exploratory view and explorewhether Self-paced Exploration can be combined with these techniques.It is a qualitative study conducted by six gaming sessions with accompanyinginterviews in which six people get to play one of three versions of the same gamescene. The only differences between the scenes are the different guidance techniquesused. The informants' movement patterns are identified and interviews recorded byaudio, as well as screen recording. The results shows that Environmental Storytellingtechniques can very well be used to control the player's exploration patterns, bothnarratively and navigation purposes and Self-paced Exploration can be utilized to agreater efficiency in combination with these. / Denna studie behandlar Environmental Storytelling -tekniker och huruvida dessa kananvändas i kombination med varandra för att leda en spelare genom en spelscen i ettvisst mönster, påverka spelarens narrativa och utforskande uppfattning samt utforskahuruvida Self-paced Exploration kan kombineras med detta. Det är en kvalitativstudie utförd genom sex enskilda spelsessioner med tillhörande intervjuer där sexpersoner får spela en av tre versioner av samma spelscen. Spelscenernas endaskillnader är de olika vägledningstekniker som används. Informanternasrörelsemönster kartläggs och intervjuerna spelas in genom ljud, såväl somskärminspelning. Resultatet påvisade att Environmental Storytelling -tekniker mycketväl kan användas till att styra spelares utforskningsmönster, både narrativt ochnavigationsmässigt, samt att Self-paced Exploration kan utnyttjas till en störreeffektivitet i kombination med dessa.

I samband med att konkurrensen inom kommunikationsbranschen blir hårdare blir det viktigare för kommunikationsbyråer att tydligt visa vad som skiljer dem från deras konkurrenter och tydligt positionera på marknaden. När tjänsteerbjudandet blir mer homogent blir marknadsföring och design allt viktigare verktyg för att differentiera sig gentemot sina konkurrenter. Kommunikationsbyråers roll är att agera experter på marknadsföring och hjälpa andra företag med att skapa en sammanhållen kommunikation med design som verktyg. För att inge förtroende hos kunderna är det därför viktigt att kommunikationsbyråer förmedlar sin designkompetens genom sin egen marknadsföring. Genom att tydligt förmedla sin varumärkesidentitet genom design talar teorierna om customer-based brand equity, brand credibility och integrated marketing communications för att byråer kan öka sin upplevda expertis, kundlojalitet och därmed även konkurrenskraft. Denna studie ämnar undersöka hur svenska kommunikationsbyråer arbetar för att förmedla sin egen varumärkesidentitet genom design. Förhoppningen är att bidra med ökad förståelse för hur kommunikationsbyråer ser på sin egen varumärkesidentitet och hur de arbetar för att förmedla den genom sin marknadsföring med design som verktyg. För att besvara frågeställningen har studien utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer genomförts med respondenter från fem utvalda kommunikationsbyråer som alla erbjuder någon form av designtjänst. Dessa intervjuer har kompletterats med semiotiska analyser där de utvalda byråernas hemsidor och interiör i entréer analyserats utifrån ett socialsemiotiskt perspektiv. Studiens resultat visar att svenska kommunikationsbyråers inställning till sin egen varumärkesidentitet varierar. Resultatet visar även att de undersökta kommunikationsbyråerna inte lyckas med att skapa ett sammanhängande budskap i sin design av hemsida och interiör. Istället ses referenser i form av bilder på tidigare arbeten som det viktigaste verktyget för att förmedla byråernas identitet.

Varumärken för band i musikbranschen är varierande där vissa band har nästan kultförklarade logotyper eller andra varumärkeselement medan andra band har nya logotyper till varje albumsläpp. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur grafisk formgivning av bands logotyper ser ut och genom en fallstudie av ett aktivt band hitta ett grafiskt uttryck som överensstämmer med bandets musik, värdeord och målgruppens mentala bild. Värdeorden och målgruppens mentala bild av bandet kommer tas fram genom en intervju med bandmedlemmarna samt i en enkätundersökning av målgruppen. Utifrån den information som kommer fram ska olika logotyper formges och värderas för att på bästa sätt besvara syftet av rapporten. Studien visar att det bästa sättet att reflektera ett bands varumärke är att fastställa värdeord som passar på bandet och dess målgrupps bild av bandet för att sedan utforma en logotyp som överensstämmer med dessa värdeord. Logotypen kan gynnas av att ha en abstrakt utformning eftersom musik uppfattas olika och då kan en logotyp som enbart förmedlar en viss känsla begränsa ett bands möjligheter att reflektera deras varumärke. Symboler och färg är två faktorer som kan ändra uppfattningen kring hur en logotyp kan uppfattas. Det är därför viktigt att använda sig av färger och symboler som överensstämmer med bandets värdeord och musik. När den visuella formgivningen av logotypen överensstämmer med bandets värdeord och musik skapas igenkännlighet och engagemang kring varumärket.

Mitt kandidatarbete går ut på att fastställa om det finns något samband mellan hur vi relaterar till färger i förhållande till platser och hur mycket våra tidigare erfarenheter som påverkar sambandet. Med hjälp av Donna Haraway´s arbeten om begreppet situerad kunskap och begreppet diffraktion av Karen Barad. I detta kandidatarbete används diffraktion som ett verktyg i skapandeprocess. Färg är någonting som vi ser hela tiden i vårt dagliga liv. Därför kopplar vårt minne ihop färg på både ett medvetet och omedvetet sätt, så som till platser, företagslogotyper, mat, hustyper, bilar och blommor. Eftersom mitt arbete handlar mycket om bilder, och färger, har jag använt mig av ett analysverktyg som heter Semiotisk analys, där jag får hjälp att tolka resultatet av färg och form i olika bilder. Slutsatsen kommer att handla om hur mycket tidigare erfarenheter kan påverka visuella arbetsminnet dvs. associationen mellan olika färger och olika platser, mycket, lite eller obetydligt. Resultatet kommer förmodligen att landa i någon form av påverkan. / With this Bachelor thesis, I want to enlighten if there are some connection between how we relate to colours in relations to separate places and how mush our previous experiences interfere with this relation. With the support of Donna Haraway´s works with the concept situated knowledge and with the concept diffraction of Karen Barad. In this Bachelor thesis, I use the concept diffraction as a tool in the design process. Colour is something as we see around us all the time in daily life. Therefor our memory connects colours together in a consciousness way and a unconsciousness way with a lot of different things as Places, Company Logos, food, different kind of Houses, Cars and Flowers among others. Because of my Bachelor thesis is about Pictures and colours, have I used a tool for analyses called Semiotic analyse, with this tool I got some support in the way of interpretation of colours and shapes in different Pictures. The conclusion is about how mush previous experience are going to affect the visual memory that is to say association between colours and separate places, a lot, little or almost nothing. The result is probably going to be some kind of influence.