SAMMANFATTNINGDatum:  2023-05-30Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens                  UniversitetFörfattare: Sofia Svedberg 97-01-06 Anna Mellberg 96-05-29                           Titel: Tiktok: en plattform för marknadsföring – en kvalitativ studie om hur företag kan använda sociala medieplattformen Tiktok som marknadsföringsstrategi.             Handledare: Rana MostaghelNyckelord: Sociala medier, Tiktok, Innehållsmarknadsföring, Generation Z, Influencer marknadsföring,  Visuellt innehåll.Forskningsfrågor: -Hur kan företag använda Tiktok som plattform för marknadsföring?    -Vilka strategier används för att skapa effektiv marknadsföring med användningen av Tiktok?-På vilket sätt skiljer sig företags marknadsföring strategier på Tiktok från deras strategier på andra sociala medieplattformar?Syfte: Syftet med studien är att utforska hur företag använder Tiktok som en plattform för marknadsföring. Målet är att bidra till en ökad förståelse för hur företag kan dra nytta av Tiktok som ett marknadsföringsverktyg och marknadsföringsstrategi. Metod: KvalitativSlutsats: Företag kan använda Tiktok för marknadsföring genom att skapa engagerande och anpassat innehåll till målgruppen, särskilt generation Z. Effektiv marknadsföring på Tiktok kräver strategier som uppdaterar och anpassar innehållet efter populära trender, med fokus på autentiskt, personligt och humoristiskt material som kommunicerar snabbt och nära med kunderna. Marknadsföringsstrategier på Tiktok skiljer sig från andra sociala medieplattformar genom behovet av trendigt och snabbt innehåll, ständig uppdatering och  anpassning efter målgruppens behov. / ABSTRACT Date: 2023-05-30Level:Bachelor thesis in Business Administration, 15 crInstitution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen UniversityAuthors: Sofia Svedberg  97-01-06 Anna Mellberg 96-05-29 Title: Tiktok: a platform for marketing – a qualitative study about how companies can use the social media platform Tiktok as a marketing strategy.Supervisor: Rana MostaghelKeywords: Social media, Tiktok, Content Marketing, Generation Z, Influencer marketing, Visual ContentResearch questions: -How can companies use Tiktok as a platform for marketing? - What strategies are used to create effective marketing with the use of Tiktok?                  -How do companies' marketing strategies on Tiktok differ from their strategies on other social media platforms?Purpose:The purpose of this study is to explore how companies use Tiktok as a platform for marketing. The goal is to contribute to an increased understanding of how companies can benefit from Tiktok as a marketing tool and create new marketing strategies.Method: QualitativeConclusion: Businesses can use Tiktok for marketing by creating engaging and customized content, including influencers especially Generation Z. Effective marketing on Tiktok           requires strategies that update and adapt content to popular  trends, focusing on authentic, personal and humorous material that communicates quickly and closely with       customers. Marketing strategies differ from other social media platforms by the need for trendy and fast content, constant updating and adaptation according to the needs of the target audience.

Syftet med studien är att undersöka hur textförståelsen och minnet hos elever i årskurs 3 påverkas beroende på tillvägagångssätt, auditivt och visuellt, om man utgår från en och samma text. Studiens ansats är kvantitativ då det genomfördes ett experiment som redovisades på ett kvantitativt sätt i form av tabeller och figurer. Resultatet visade marginella poängskillnader, men desto större skillnader mellan kommunerna och i tidsåtgången att besvara textförståelsefrågorna. Slutsatserna är att eleverna i Eskilstuna generellt fick högre poäng jämfört med eleverna i Västerås. Tidsåtgången var generellt kortare hos eleverna i Västerås jämfört med eleverna i Eskilstuna. Det auditiva tillvägagångssättet genererade högre poäng i Eskilstuna, medan det visuella tillvägagångssättet genererade högre poäng i Västerås. Det sammanlagda resultatet blev jämnt. Det skiljde endast 0,5 poäng mellan tillvägagångssätten till fördel för den auditiva metoden. Att poängresultatet var jämnt stärks av chitvå-testet, som inte kunde påvisa ett samband mellan tillvägagångssätt och resultat. Däremot påverkades tidsåtgången, för att besvara frågorna, betydligt mer beroende på tillvägagångssätt. Eleverna som genomförde testet med den auditiva metoden tog i genomsnitt 2 minuter och 59 sekunder på sig att svara. Eleverna som genomförde testet med den visuella metoden tog i genomsnitt 4 minuter och 28 sekunder på sig att svara. Eleverna föredrar att läsa en text, detta då resultatet visade att 19 av 24 elever föredrar att läsa, vilket motsvarar 79 %.

AbstractSyftet med denna studie var att ge röst åt de medverkande barnens tankar, genom att synliggöra deras perspektiv på och uppfattningar av fenomenet visuellt berättande och högläsning i förskolan. Studien är gjord ur barns perspektiv och inspirerad av en fenomenografisk ansats, vilket innebar att det var centralt för oss att söka efter barnens uppfattningar. Vi anser att det finns en kunskapslucka då tidigare forskning kring visuellt berättande och högläsning ur barns perspektiv är bristfällig, eftersom den forskningen mestadels är utförd ur vuxenperspektiv. Våra frågeställningar var: Vilka uppfattningar har barnen av stunden och av karaktärerna i berättelserna? Vad uppfattar barnen att de kan lära sig av visuellt berättande och högläsning? Hur uppfattar barnen sitt inflytande över det som berättas och läses för dem? För att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar intervjuade vi barnen och använde även metoden fotoelicitering, vilken innebar att barnens berättande lockades fram med hjälp av deras egentagna fotografier. Därefter har en fenomenografiskt inspirerad analys genomförts, i vilken barnens utsagor sammanställdes i beskrivningskategorier. Dessa analyserades sedan med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter barns perspektiv och begreppet uppfattning. Vi kom då fram till följande tre beskrivningskategorier: Barnens uppfattningar av stunden och karaktärerna, barnens uppfattningar av att lära sig och barnens uppfattningar av inflytande, vilka utgör studiens resultat. Vår slutsats utifrån syftet, är att vi gett röst åt de medverkande barnens tankar genom att vi synliggjort deras uppfattningar av fenomenet visuellt berättande och högläsning.

Uppsatsen syftar till att ta reda på om undervisningen i historia och bild blir bättre med ämnesintegration / The essay aims to find out if the education will be better if the subjects of history and arts were to be integrated

Abstrakt Denna uppsats handlar om bild och visuellt lärande i matematiken på förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers föreställningar om hur pedagoger kan konkretisera matematik för förskolebarn med hjälp av visuellt lärande och bildskapande aktiviteter samt hur barnen uppfattar dessa aktiviteter. Genom observationer av bildskapande aktiviteter och kvalitativa intervjuer undersöker jag hur pedagogerna och barnen förhåller sig till bild och visuellt lärande i matematiken. I min litteraturgenomgång redogör jag för tidigare forskning som är relevant för min undersökning. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med bild och visuellt lärande i matematiken på olika sätt och att de har olika uppfattning om begreppet bild. Resultatet visar vikten av bild och visuellt lärande i matematikundervisningen när det gäller barns utveckling och lärande. Utifrån resultatet anser jag att pedagogerna har kunskap om visuellt lärande och använder sig av det i matematiken inlärningen medvetet. Resultatet av intervju med barnen visar också föreställningar och uppfattningar om bild och visuellt lärande i matematiken. Genom leken tar barnen till sig matematiken genom olika övningar i form av mönster (färger), räkna vardagsföremål. / AbstractThis paper deals with image and visual learning in mathematics at the preschool. The purpose of this study is to investigate teachers' beliefs about how teachers can concretize mathematics for preschool children using visual learning and image-building activities and how children perceive these activities. Through observation of image building activities and qualitative interviews, I investigate how teachers and children relate to image and visual learning in mathematics. In my literature review, I describe previous research that is relevant to my investigation. The survey shows that the educators working with images and visual learning in mathematics in different ways and have different ideas about the concept of image. The results show the importance of image and visual learning in mathematics education in child development and learning. Based on the results, I believe that educators have knowledge of visual learning and use it in mathematics learning consciously. The results of the interviews with the children also show beliefs and perceptions of image and visual learning in mathematics. Through play, children take to the mathematics through various exercises in the form of patterns (colors), count everyday objects.

Att publiken upplever olika känslor är betydelsefullt för filmers framgång, därför är det viktigt hur de olika filmiska uttrycksmedlen används och samarbetar med varandra för att väcka en viss känsla hos publiken. Syftet med den här studien är att undersöka hur scener kan gestaltas för att stimulera åskådarnas känsloupplevelser. Genom att analysera två olika scensekvenser ur filmen One Day utifrån ett multimodalitetsperspektiv och samspelet mellan olika semiotiska resurser kommer en bredare förståelse ges för filmiska uttrycksmedels användning, samverkan och mening. Resultatet av analysen visar hur Emmas död framställs i båda scener genom känslor, bland annat sorg och hopp som de olika filmiska uttrycksmedlen skapar och även hur det går att använda dem i andra filmgenrer för att väcka en specifik känsla genom att ändra på semiotiska resurser, till exempel ljus eller bildkomposition etcetera.

Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys av nio lärares beskrivningar av Singaporematematik, har som syfte att redogöra för lärares erfarenheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv och vad Singaporematematiken kan tillföra den specialpedagogiska verksamheten. Metoden har varit semistrukturerade intervjuer och urvalet har skett genom redan tidigare kända kontakter med kriteriet att lärarna ska ha erfarenhet av att arbeta med Singaporematematik och elever i matematiksvårigheter. Urvalsmetoden kan benämnas som snöbollsurval. Analysen av resultatet visar att lärarna i huvudsak beskriver sin undervisning ur ett relationellt perspektiv med kategoriska inslag. Lärarnas engagemang och intresse för undervisning, matematik och elevers lärande är det som i grunden är viktigt. När lärarna beskriver synen på elevernas lärande visar resultatet att Singaporematematik enligt analysen kan leda till djupare förståelse, ökad motivation och engagemang hos eleverna. Blockmodellen förklaras som ett visuellt verktyg som lärarna beskriver kan fungera som en hjälp för eleverna i bryggan mellan det konkreta och det abstrakta. Vår slutsats är att Singaporematematik kan tillföra den specialpedagogiska verksamheten en tydlig struktur, ökad kommunikation i klassrummet, gemensamt lärande, differentierad undervisning och stöd för eleverna att vandra mellan olika representationsformer. Dock behöver inte denna undervisning benämnas Singaporematematik och undervisningen behöver inte vara kopplat till något speciellt läromedel.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur bildstöd används både i förskolan inne- och utemiljö. Utifrån två frågeställningar vill vi ta reda på hur bildstöd används i de olika miljöerna, samt hur det skiljer sig åt. Vi har genomfört en studie med både kvantitativ- och kvalitativ metod, genom observationer och intervjuer, för att kunna ge ett bredare perspektiv på vår studie. Genom observationerna fick vi ett sammanställt resultat med antal för bildstödets användande, medan intervjuerna gav oss en mer djupgående bild för hur verksamheterna arbetar med bildstöd. Utifrån våra frågeställningar samt vårt insamlade material skapade vi sex stycken teman för att kunna genomföra en grundlig analys. Resultatet genom observationerna visar att det finns tydliga skillnader mellan inne- och utemiljöer, vilket också intervjuerna bekräftade. Genom citat från intervjuerna har analys och tolkning gjorts för att kunna få ökad förståelse för varför bildstöd inte finns i lika stor mängd utomhus. Slutligen diskuterar vi resultatet för att sammanställa studiens slutsatser och genom dessa besvara frågeställningarna.

Syftet med den här studien var att mäta effekten av en intervention i ramsräkning för elever i förskoleklass. Studien utgick från Response to Intervention - modellen (RTI) för att synliggöra vilka elever som är i behov av en extra insats. Ett förtest gjordes med samtliga elever i förskoleklasserna. Elever som kunde ramsräkna till max 29 som högst utsågs till att delta i interventionen. Kunskapsnivån i Skolverkets bedömningsstöd (Skolverket, 2019) förhöstterminen i årskurs 1 ligger åldersadekvat att kunna räkna upp till 50. Utifrån den åldersadekvata nivån placerades de elever som räknade till max 29 i RTI nivå 2. Urvalet av gruppen möjliggjorde anpassningar i den här interventionen då eleverna ligger på sammakunskapsnivå. En experimentell metod användes för att mäta effekten av interventionen.Effekten mättes med ett för- och eftertest där elevernas kunskapsnivåer påvisas. Interventionen utgick från en explicit undervisning med ett tydligt syfte, genomförande och mål. Syftet medstudien var att synliggöra talsystemets struktur och mönster för att eleverna ska kunna komma längre i ramsräkning och delmålet var att eleverna kan räkna till 50, för att kunna möta kunskapsnivå för årskurs 1. Planeringen av interventionens lektioner utgick ifrån de kritiska faktorerna, progression, visuellt stöd och en variation i övningar. I undervisningen användes konkret material, representativt och abstrakt. Det upplevdes att det var motiverande lektionerför eleverna, de tog till sig strukturen och mönster i tallinjen samt stärkte deras självförtroende vilket blev synligt då eleverna blev mer aktiva och delaktiga i klassrumssituationer. Interventionen påvisade en statistiskt signifikant effekt på ramsräkning, tiotalen och att hitta på tallinjen. Detta indikerar en tydlig positiv effekt för eleverna i interventionsgruppen och att intervention därmed kan används i förskoleklassens undervisning för att stärka elevers grundläggande taluppfattning.

Syftet med den här studien är att skapa kunskap om i vilken omfattning tydliggörande pedagogik används i undervisningen och i vilken omfattning lärare och specialpedagog samarbetar kring detta och om detta skiljer sig åt mellan kommunal och fristående skola. Forskning talar för den tydliggörande pedagogikens betydelse i anpassningen av undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. Studien är kvantitativ där webbenkät använts som datainsamlingsmetod vilken därefter sammanställts och analyserats. Empirin analyseras med stöd i Vygotskij sociokulturella perspektiv på lärandet där den tydliggörande pedagogiken kan ses som ett medierande verktyg för att möjliggöra för elever att nå upp till samma nivå som de elever som inte är i behov av stöd och därmed kan tydliggörande pedagogik spela en roll för elevens proximala utvecklingszon. Resultatet visar att tydliggörande pedagogik och främst då visuellt bildstöd används i hög utsträckning medan de övriga metoderna inte används lika frekvent. När det gäller samarbetet mellan lärare och specialpedagog visar resultatet inte på något större samarbete kring tydliggörande pedagogik utan att andra områden prioriteras, vilka självklart också är nödvändiga för att identifiera behov hos eleverna. För både användning av tydliggörande pedagogik och samarbete med specialpedagog ses bristen på tid och kunskap, resurser och stöd från skolledning och rektor som hinder. En slutsats som kan dras är att behovet av specialpedagogens handledning och fortbildning är stort för att öka användningen av tydliggörande pedagogik. Vidare kan fortsatt forskning på de tydliggörande pedagogikens användning vara av intresse.