Background: Sleep and rest is a problem that is constantly reported as a lack of patients in intensive care. Consequences to this involve problems involving immunological, neurological, respiratory and cardiovascular problems. It also leads to prolonged care times related to increased mortality and morbidity, difficulty in mobilization and increased risk of developing delirium.   Aim: The aim of this study was to investigate the disturbances of intensive care patients and their duration.   Method: The study is a non-experimental non-participation observation study with mixed method when quantitative data is obtained and explained using qualitative data. The data collected was interference that could affect the rest and sleep of patients by means of a structured observational schedule. In addition to the observational schedule, field notes were taken, which among others included reflections on the care environment.   Results: The observations showed that the patients were disturbed ⅖ of the time of observations, including everything from sound, relatives, and nursing measures. The longest duration without interference was one hour and 23 minutes. However, there were other disturbing moments during this time, among others several alarms from both the surveillance and the port phone. The total number of alarms was 972. Conclusion: Although many previous studies indicate that critically ill patients need a good rest and sleep to recover faster and not suffer from IVA-delirium, this is still a commonly reported problem in the intensive care. The result suggests that nurses in the intensive care can re-prioritize and combine various nursing measures to reduce the time with patient disturbances.

Akut sjukdom innebär ofta ett hot mot tillvaron. Utöver det rent fysiska utgör störd dygnsrytm stora problem för intensivvårdspatienter. De vårdas i en högteknologisk miljö som stör sömn och vila. Detta har sammantaget negativ inverkan på både den mentala och fysiska återhämtningen. För att kompensera störd nattsömn har många intensivvårdsavdelningar infört strukturerade vilostunder under vilka patienterna inte ska få störas. Tidigare forskning har visat att patienterna ändå blir störda under denna viloperiod. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter och tillämpning av strukturerade vilostunder på en intensivvårdsavdelning. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med nio intensivvårdssjuksköterskor från två olika intensivvårdsavdelningar. Studien har genomförts i form av en kvalitativ intervjustudie där data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys efter Granskär och Höglund-Nielsens modell. Studien visar att intensivvårdssjuksköterskorna hade erfarenhet av rutinmässigt strukturerade vilostunder. De upplevde emellertid att deras genomförande av vilostunder prioriterades olika, speciellt i perioder med hög arbetsbelastning. De ansåg att genomförandet var ett sjuksköterskeansvar men att så många saker kunde inträffa som de inte kunde påverka. Framför allt gällde det den fysiska miljön. Författarna anser att kontinuerlig gemensam utbildning om effekter av vila, sömn och sömnbrist är ett sätt att öka prioriteringen av rutinmässigt strukturerade vilostunder. De bör planeras dagligen under ronder. Studien visar att genomförandet av vilostunder försvåras av den fysiska miljön då de flesta patienter vårdas i flerbäddsalar. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Introduktion: Inom hälso- och sjukvården är en hög patientsäkerhet viktig. Patientsäkerheten innefattar läkemedelshantering och studier har visat att brister inom läkemedelshantering kan få katastrofala följder. Sjuksköterskan hanterar läkemedel under stor del av sin arbetstid. För att öka patientsäkerheten inom läkemedelshanteringen är det viktigt att sjuksköterskan får arbeta i lugnt tempo i en miljö där risken för störningsmoment har minimerats.   Syfte: Att kartlägga delar av läkemedelshanteringen på avdelning 70D2 på Akademiska sjukhuset i Uppsala, med avseende på patientsäkerhet och tidsåtgång. Material och metoder: Patientsäkerhetsaspekten undersöktes genom att frekvensen fel vid läkemedelsdelning till 67 patienter studerades samt att dosrecepten för 23 ApoDos-patienter jämfördes med ordinationslistorna vid inskrivning. Tidsåtgången för sjuksköterskornas läkemedelshantering mättes med hjälp av stoppur i en observationsstudie. Antalet störningsmoment samt deras art registrerades med hjälp av pinnstatistik.  Resultat: Under observationen av läkemedelsdelningen upptäcktes fel hos 40 % av patienterna där fel administreringstid dominerade (96 %). Diskrepanser mellan ordinationslista och dosrecept upptäcktes hos 96 % av de studerade ApoDos-patienterna. Totalt upptäcktes 88 diskrepanser vilket motsvarade 39 % av alla preparat och 3,83 diskrepanser per patient. Av 161 studerade arbetstimmar hanterade sjuksköterskorna läkemedel i totalt 40 timmar (25 %). Av dessa utgjordes cirka 15 timmar (38 %) av störningsmoment. Totalt stördes sjuksköterskorna 417 gånger och ”kollega frågar något” var vanligast (24 %). Konklusion: Sjuksköterskor lägger mycket tid på läkemedelshantering och de störs väldigt ofta under denna tid. Detta innebär en risk för patientsäkerheten. Ordinationslistor vid inskrivning har en hög frekvens av diskrepanser vilket även det riskerar patientsäkerheten.

Bakgrund. Miljön på intensivvårdsavdelningen är fylld av olika stimuli i form av ljud och ljus. Sjuksköterskorna arbetar bedside och täta omvårdnadsåtgärder är nödvändiga för dessa kritiskt sjuka patienter. Denna miljö lämnar en liten möjlighet för sömn och vila. För att patienterna ska få möjlighet till vila under dagtid har vissa intensivvårdsavdelningar lagt in en period med mindre aktivitet, tysta timmen, också kallat patientvila. Målet med patientvilan är att erbjuda patienterna en timme med ostörd vila under dagtid. Syfte. Att undersöka patienternas möjlighet till vila under dagtid genom att observera antal utförda omvårdnadsåtgärder enligt VIPS sökordsmodell. Metod. En icke-deltagande strukturerad observationsstudie utfördes. Observationsprotokoll utformades med VIPS-sökordsmodell. Studien utfördes på två intensivvårdsavdelningar i Mellansverige, IVA 1 och IVA 2. Observationerna utfördes under åtta dagar. Observatörerna registrerade allt som skedde runt patienterna mellan klockan 12.00 – 13.00, då patientvilan ägde rum. Resultat. Totalt observerades 19 patientplatser på IVA 1 och IVA 2. Under de åtta tillfällen som observerades registrerades totalt 158 störningar, 101 av dessa störningar skedde på IVA 2 och 57 störningar skedde på IVA 1. Antalet störningsmoment per patient under patientvilan varierade från en till 18 stycken. På IVA 1 var de vanligaste störningsmomenten läkemedelshantering samt speciell omvårdnad. Miljö fick mest punktmarkeringar på IVA 2. Den enda åtgärden som inte förekom var träning. Totalt 152 störningsmoment utfördes av vårdpersonal. Slutsats. Patienterna blir störda under patientvilan med en mängd olika omvårdnadsåtgärder. Vissa åtgärder är nödvändiga och svåra att undvika, andra åtgärder hade kunnat prioriteras annorlunda. Klinisk betydelse. Att öka medvetenheten hos personalen angående betydelsen av sömn och vila för patienterna på intensivvårdsavdelning. / Background. The environment at the ICU (Intensive Care Unit) is filled with different stimuli of sound and light. Nurses work bedside for the critically ill patients, and frequent nursing interventions are required. This environment gives little possibility for sleep and rest. It is important to make sure that the patients will have the possibility to get sufficient amount of rest during the day. Some ICUs have addressed this by applying less activities during one hour per day, patient resting or quiet time. Purpose. To investigate patients' ability to rest during the day, by observing the number of performed nursing interventions according to the VIPS-model. Method. A non-participating structured observational study was performed. The observation protocol was designed with the VIPS-model. The study was conducted in two ICUs in central Sweden, ICU 1 and ICU 2. The observations were carried out during eight days. Observers registered everything that happened around the patients between the hour of 12:00 to 13:00, when the quiet time took place. Results. A total of 19 patients were observed on ICU 1 and ICU 2. A total of 158 interruptions were observed, 101 of these interruptions occurred in the ICU 2 and 57 interruptions occurred in the ICU 1. The number of interruptions during the quiet time varied from one to 18 distractions. The most common interruptions, for the ICU 1, were medication and special care. The environment was the most common distraction at the ICU 2. The only intervention that didn´t occur was training. A total of 152 distractions were performed by health professionals. Conclusions. The patients are disturbed during quiet time, with a variation of nursing interventions. Some interventions could have been prioritized differently, but other interventions were necessary and difficult to avoid. Relevance to clinical practice. To increase awareness among staff regarding the importance of sleep and rest for patients in ICU.

Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av särskilt stöd. Undersökningen gjordes på två grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt få en inblick i lärandesituationen för dessa elever utifrån pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lärande och har även läst forskningslitteratur angående elever i behov av särskilt stöd. Viktiga faktorer för att stötta dessa elever är ett positivt förhållande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmåga. Pedagogers syn på eleven påverkar i betydande omfattning hur eleven blir behandlad samt förstärker eller förminskar elevens eget självförtroende. En del störningsmoment som förorsakar kaos, exempelvis ett oordnat och ostrukturerat klassrum, påverkar inte bara eleven själv som är i behov av särskilt stöd utan även andra klasskamrater och lärare. I undersökningen och även i forskningslitteratur har vi sett att det visuella- och auditiva stödet gynnar majoriteten av eleverna, det vill säga även de som inte är i behov av särskilt stöd. I vår slutsats har vi kommit fram till att pedagoger och elever är de avgörande faktorerna för att stötta elever i behov av särskilt stöd.Nyckelord: behov, pedagog, resurs, samarbete, störningsmoment, särskilt stöd.

This thesis provides insights to what is peculiar about a solar sail attitude and orbit control system and provides the assessment, in the form of a feasibility study, of the effectiveness of sail tip vanes as a control hardware to escape the Earth sphere of influence. The demonstrator aims to prove the technology for the Sunshade project, a constellation of solar sails located at the Lagrangian point L1 to obscure part of the solar radiation directed towards earth. Solar sailing poses a few fundamental challenges to spaceflight and it is a yet-to-be-proven branch of space engineering. Other tentative design exist but there is no standard to follow or off-the-shelf component that can be straightforward used. Moreover the scalability to the final project has to be accounted for in every step of the project. The project is divided in a preliminary dimensioning, followed by a Simulink\textsuperscript{\tiny\textregistered} based simulation which tests preliminary decisions. The simulation, performed on an orbit on the ecliptic plane, integrates models of Earth's eclipse and environmental disturbance torques. The escape time for a \SI{100}{\metre \square} solar sail is found to be \SI{1215}{} days, with a nonlinear PD control algorithm and sail tip vanes as the only control hardware. Attention is also posed on the consequence of a simplified sail film deformation in terms of centre of pressure to centre of mass off-set. / I detta examensarbete studeras vad som är speciellt med solsegels system för attityd- och bankontroll och ger en bedömning, i form av en möjlighetsstudie, av effektiviteten hos flöjlar som sätts på seglets hörn som kontrollhårdvara för att lämna jordens inflytelsesfär. Demonstratorn syftar till att bevisa tekniken för Sunshade-projektet, en konstellation av solsegel belägen vid lagrangepunkten L1 för att skugga en del av solstrålningen riktad mot jorden. Solsegling innebär några grundläggande utmaningar för rymdfärden och det är en ännu inte bevisad gren av rymdteknik. Annan preliminär design finns, men det finns ingen standard att följa eller standardkomponenter som enkelt kan användas. Dessutom måste skalbarheten till det slutliga projektet redovisas i varje steg i projektet.Projektet är uppdelat i en preliminär dimensionering, följt av en Simulink-baserad simulering som testar preliminära beslut. Simuleringen, utförd på en omloppsbana påekliptikan, integrerar modeller av jordens skugga och störningar av vridmoment från ett antal källor.Flykttiden för ett 100m solsegel blir 1215 dagar, med en icke-linjär PD kontrollalgoritm och segelhörnsflöjlar som den enda styrhårdvaran. Dessutom studeras förskjutningen av tryckcentrum i förhållande till masscentrum under en förenklad modell av segeldeformation.