Bakgrund: Hållbarhetsrapporten har utvecklats i snabb takt under de senaste åren och börjar få en allt större plats i företagens rapportering. Hållbarhetsrapporten blev reglerad i svensk lag år 2017, men innehållet i rapporten är till stor del frivillig och flexibel. Detta har lett till att rapporten kan utformas på flera olika sätt, med hjälp av olika ramverk som skapats för att underlätta upprättandet. Även med hjälp av ramverk är hållbarhetsrapporten komplex och svår att upprätta. Företag kan ta hjälp av redovisningskonsulter, men även dessa ställs inför utmaningar vid upprättandet. Uppsatsen fördjupar sig i de utmaningar som redovisningskonsulterna ställs inför vid upprättandet och undersöker även vad som motiverar valet av ramverk (GRI/SASB/IIRC).  Syfte: Uppsatsen syftar till att få en förståelse för de utmaningar som redovisningskonsulter upplever vid upprättandet av hållbarhetsrapporter och vad som motiverar valet av ramverk (GRI/SASB/IIRC).  Metod: Uppsatsen genomförs med hjälp av en kvalitativ fallstudie och utgår ifrån en deduktiv ansats. I uppsatsen används de två traditionella teorierna, intressentteorin och den institutionella teorin. Det empiriska materialet har samlats in via nio stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med redovisningskonsulter från de fem största revisionsbyråerna i Sverige och analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys.  Slutsats: Det går att konstatera att det är mycket som sker kring hållbarhetsrapportering för tillfället, vilket är utmanande för redovisningskonsulterna. Det som framkommit genom uppsatsen är att tre av fyra utmaningar som tidigare forskning identifierat fortfarande är aktuella för redovisningskonsulter. Dessa är utbildning, kunskap och lagar. Utöver detta har uppsatsen bidragit med två nya utmaningar för redovisningskonsulter, kunskap hos företag och ambitionsnivå hos kunder. Dessutom har det konstaterats att valet av ramverk påverkas av den imiterande isomorfismen. Uppsatsen har inte kunnat bestyrka att intressenter påverkar redovisningskonsulter varken när det gäller upprättandet av hållbarhetsrapporterna eller valet av ramverk. / Background: The sustainability report has developed rapidly in recent years and has taken a more important place in companies' reporting. The sustainability report was regulated in Swedish law in 2017, but the content is largely volentary and flexible. This has led to the report being designed in different ways, with the help of different frameworks that have been created to support the preparation of the report. Even with the help of the frameworks the sustainability report is still complex and difficult to prepare. Accountants can help companies to prepare the reports, but even the accountants are faced with challenges in preparation of the report. This essay gains an understanding of the challenges that accountants are faced with during the preparation of the report. It also explores what motivates the choice of framework (GRI/SASB/IIRC). Purpose: The purpose of the study is to gain an understanding of the challenges accountants experience in the preparation of sustainability reports and what motivates the choice of framework (GRI/SASB/IIRC). Method: The essay is carried out with the help of a qualitative case study and is based on a deductive approach. The two traditional theories, stakeholder theory and institutional theory, are used in the essay. The empirical material has been collected through nine semi-structured interviews. The interviews were held with accountants who work at one of the five biggest accounting firms in Sweden. The material was analyzed through a thematic analysis.  Conclusion: It can be stated that there is a lot happening with sustainability reporting at the moment, which is a challenge for the accountants. The result from the essay shows that three out of four challenges identified in previous research are still current for accountants. These are education, knowledge and laws. In addition to this, the essay has contributed two new challenges for accountants, companies' knowledge and customers' level of ambition. Further,  it has been found that the choice of framework is influenced by the mimetic isomorphism. The essay has not been able to confirm that stakeholders affect the accountants either when it comes to the preparation of the sustainability reports or the choice of framework.

Bakgrund: Investeringar i namnrättigheter för en arena eller idrottsanläggning kan definieras som en transaktion där pengar byter ägare för att säkra rätten att namnge en idrottsanläggning. Denna typ av investering har under de senaste decennierna ökat dramatiskt. Trots den fortsatta ökningen finns det begränsad forskning om vilka motiv som finns bakom investeringarna och vilka effekter företagen upplever av genomförda namnrättsinvesteringar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga hur svenska företag motiverar och resonerar kring namnrättsinvesteringar samt vilka effekter företag upplever av dessa investeringar. Metod: Uppsatsen har med hjälp av en intervjustudie samlat in det empiriska materialet med personer som varit strategiskt och operativt inblandade i namnrättsinvesteringar och dess investeringsprocess. Tio svenska företag medverkade i studien. Slutsats: Studiens slutsats är att investeringar i namnrättigheter har en rad olika motiv. Bland annat ökad exponering, stärkt varumärkesbyggande, förbättrad kompetensförsörjning och att vara en god kraft i samhället. De upplevda effekterna är bland annat ökad varumärkesmedvetenhet, varumärkesspridning, lägre personalomsättning, stolta medarbetare och lokala effekter. Motiv, uppföljning och upplevda effekter kan kategoriseras utifrån tre olika perspektiv. Dessa är ekonomiska, mänskliga samt samhälleliga. Med hjälp av intressentteorin har denna studie också dragit slutsatsen att det finns olika logiker och att de tre stegen kopplade till motiv, uppföljning och utvärdering samt upplevda effekter drivs av intressenternas krav och behov. Mängden intressenter som berörs av investeringen ses därför också som ett tydligt motiv till investeringen i namnrättigheter. / Background: Investments in naming rights for an arena or stadium can be defined as a transaction where currencies change hands to secure the right to name a sports facility. These investments have increased exponentially in the recent decades. Despite the continued investment of naming rights, there is limited research on the motives behind the investments, and what perceived effects are identified from completed naming rights investments. Purpose: The purpose of this study is to investigate and map how naming rights investments are motivated by Swedish companies and what perceived effects can be identified from these investments. Method: This study has with the help of an interview-study collected the empirical data with people which have been strategic and operative involved in naming rights investments and their investment processes. Ten Swedish companies participated in the study. Conclusion: The study's conclusions and results point at various types of motives regarding the naming right investments, such as increased exposure och results, strengthened branding, improved supply of skilled labor force and being a good force in society amongst others. The perceived effects include brand awareness, brand spread, lower staff turnover, proud employees and local effects. All motives can be categorized into three main topics which are Economic, People and society and the local community. With the help of the stakeholder theory, this study has been able to describe that there are different logics and that the three steps linked to motive, follow-up and evaluation as well as perceived effects are driven by stakeholders who have their demands and needs. The number of stakeholders affected by the investment are therefore also a clear motive for investing in naming rights.

Titel: Förekommer samband mellan CSR och finansiella prestationer i känsliga industrier? En kvantitativ studie på 217 publika bolag inom industrisektorer i Danmark, Finland, Norge och Sverige Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Albin Anderhök och Agit Dönmez Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2023 – januari    Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan CSR och finansiella prestationer för en geografisk kontext karaktäriserad av en omfattande hållbarhetsreglering för börsnoterade företag i de nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige med inriktning på känsliga industrisektorer som kan anses granskas i hög grad. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien inkluderar en kvantitativ forskningsstrategi som genomförts med data från 217 publika företag i Danmark, Finland, Norge och Sverige för året 2021. Data som använts i studien har inhämtats från databasen Refinitiv Eikon som sedan har analyserats i statistikprogrammet SPSS. I studien mäts sambandet mellan CSR och FP med måttet ESG-score samt med finansiella måtten ROE, ROIC och NPM. Resultat & Slutsats: Studiens resultat ger bevis på att det förekommer ett negativt samband mellan CSR och finansiella prestationer i känsliga industrier verksamma i Danmark, Finland, Norge och Sverige.  Examensarbetets bidrag: Denna studie är ett unikt bidrag till företagsekonomiska ämnesområdet redovisning om sambandet mellan CSR och FP genom att den undersöker en kombination av kontextuella omständigheter där effekten av CSR och FP kan förväntas vara särskilt starkt. Förslag till fortsatt forskning: Förslag på vidare forskning är att utföra en studie med likartad kontext som vår studie men att separera de olika ESG-dimensionerna i syfte att fastställa eventuella skillnader i samband med finansiella prestationer. Ytterligare förslag till vidare forskning kan även vara att genomföra studien med andra prestationsmått som eventuellt uppvisa annat samband mellan CSR och FP. Nyckelord: CSR, FP, finansiella prestationer, ESG, legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionella teorin. / Title: Is there a relationship between CSR and financial performance in sensitive industries? A quantitative study of 217 public companies within industrial sectors in Sweden, Norway, Denmark and Finland  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor’s Degree in Business Administration  Author: Albin Anderhök and Agit Dönmez Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2023 – January  Aim: The purpose of the study is to investigate the relationship between CSR and FP for a geographical context characterized by strict environmental regulation for listed companies in the Nordic countries Sweden, Norway, Denmark, and Finland with a focus on sensitive industrial sectors that can be considered highly scrutinized. Method: The study is based on a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive approach. The study includes a quantitative research strategy carried out with data from 217 public companies in Sweden, Norway, Denmark, and Finland for the year 2021. Data used in the study has been obtained from the Refinitiv Eikon database which has then been analysed in the SPSS statistical program. In the study, the relationship between CSR and FP is measured with the measure ESG score as well as with the financial measures ROE, ROIC and NPM. Result & Conclusions: The results of the study provide evidence that there is a negative relationship between CSR and financial performance in industries operating in Sweden, Norway, Denmark, and Finland. Contribution of the thesis: This study makes a unique contribution to accounting research on the relationship between CSR and FP in that it examines a combination of contextual circumstances where the effect of CSR and FP can be expected to be particularly strong. Suggestions for future research: Suggestions for further research is to carry out a study with a similar context to our study but to separate the different ESG-dimensions in order to determine any differences in connection with financial performance. Additional suggestions for further research could also be to carry out the study with other performance measures that may show a different relationship between CSR and FP. Key words: CSR, financial performance, ESG, legitimacy theory, stakeholder theory and institutional theory.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan ESG-betyg och kreditbetyg hos publika företag i Norden. Forskningsfrågorna som skulle besvaras var om det finns samband mellan ESG, dess dimensioner, och kreditbetyg, samt om det finns skillnader i dessa samband mellan sektorer och länder. Då kreditbetyg kan bedömas utifrån hela populationen av företag globalt, Credit combined global rank, eller baserat på sektortillhörighet, Credit combined sector rank, har dessa kreditbetyg undersökts, då det förekommer skillnader i betyggraderingen. Metod: Studien utgick från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien var kvantitativ och urvalet var 311 publika företag i Danmark, Finland, Norge och Sverige med data för året 2021. Sekundärdata inhämtades från Refinitiv Eikon och analyserades i IBM SPSS Statistics. ESG och de tre dimensionerna miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning testades i regressionsanalyser mot kreditbetygen. Resultat & slutsats: Resultaten visade ett positivt samband mellan ESG-betyg, dimensionerna miljö och socialt ansvar med båda kreditbetygen. Sektorerna i grupp ett; basic materials, consumer non-cyclicals, industrials och energy hade ingen effekt på sambandet mellan ESG och kreditbetygen. Sektorerna i grupp två; healthcare, real estate, technologies, consumer cyclicals och utilities hade effekt på båda kreditbetygen. En viss skillnad kunde även observeras mellan länderna, då Sverige visade samband mellan det kombinerade ESG-betyget och båda kreditbetygen, vilket inte kunde ses i grupp två som bestod av Danmark, Norge och Finland. Studien kunde även bekräfta att de båda kreditbetygen skiljer sig i gradering varav det sektorbaserade visade högre värden än det globala kreditbetyget. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit till en ökad förståelse för hur ESG-betyg och kreditbetyg relaterar till varandra, samt skillnader mellan sektorer och länder. Resultaten kan motivera företag att aktivt förbättra sitt hållbarhetsarbete för att uppnå högre ESG-betyg. Studien på de enskilda dimensionerna i ESG kan ge företag en indikation på vilka delar som är viktiga. Kunskapen som studiens resultat bidrar med kan vara en viktig faktor i företags beslutfattande och skapa långsiktigt värde för intressenter. Förslag till fortsatt forskning: Då finansiella företag exkluderades från studien, är det relevant att undersöka även denna sektor för att jämföra med Norden som helhet och finansiella företag i andra geografiska regioner. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod skulle kunna bredda studien om samband mellan ESG och kreditbetyg ytterligare. / Aim: The aim was to study if there is a connection between ESG score and credit score in public nordic companies. The questions to answer were if there is a connection between ESG, the dimensions, and credit ratings, and if there are differences in these connections depending on sectors and countries. Credit rank can be calculated for companies globally, Credit combined global rank, or calculated based on company sector, Credit combined sector rank. Both ranks were included in this study, based on their divergence.   Method: This study engaged a positivistic research philosophy with a deductive approach. The study had a quantitative strategy and studied 311 public nordic companies in Denmark, Finland, Norway and Sweden regarding the year 2021. Secondary data was collected from Refinitiv Eikon and analyzed with IBM SPSS Statistics. The ESG combined score and the three dimensions environmental, social and governance was tested in regression analysis against credit rank.  Results & conclusions: The results revealed a positive connection between ESG combined score, the dimensions environmental and social, with both credit ratings. The sectors in group one; basic materials, consumer non-cyclicals, industrials and energy showed no effect on the connection between ESG, the dimensions, and credit rank. The sectors in group two; healthcare, real estate, technologies, consumer cyclicals and utilities showed an effect for both credit ranks. A difference between countries was confirmed when Swedish companies showed a connection between the combined ESG score and both credit ranks, that could not be observed in the other group of countries; Denmark, Norway and Finland. The study could also confirm a difference between the credit ranks, as the sector-based showed higher ranks generally than the global rank.   Contribution of the thesis: This study has contributed with an awareness about the connection between ESG score and credit rank, and differences between sectors and countries. The results can motivate companies to actively improve their sustainability to achieve higher ESG score. The study on the dimensions of ESG can also give companies indications on which pillars are more important. This knowledge could be an important factor in company’s decision making and create long term value för stakeholders.   Suggestions for future research: This study excluded financial companies, therefore it would be an interesting aim for further studies in this concept, to be able to compare this sector with other Nordic companies but also financial industries in other geographic regions. Another approach is to combine qualitative and quantitative strategy to make the study on the connection between ESG score and credit rank wider.

The increased interest in sustainability issues in recent years due to climate change has led to an increased interest among capital investors to invest more sustainably. In addition, there has been an increased interest among stakeholders, regulators and citizens to know more about the positive impact of sustainability reporting on business results. Sustainable investments are often followed by high costs, which makes it interesting from an investor perspective to investigate whether this investment can have a positive impact on a firm's financial result. Among the sectors that play a major role in sustainability investment is the real estate sector, as buildings currently account for 36 percent of CO2 emissions and 40 percent of energy consumption in the EU. Therefore, it is interesting to investigate how sustainability performance affects real estate firm performance. In this study, sustainability performance is measured using ESG scores while company performance is represented by ROA, ROE and Tobin's Q. Several regression analyses have been conducted using data from Eikon on real estate companies from 15 European countries. In addition to the overall ESG scores, the various ESG pillars were examined separately. The data analysis provides evidence of a positive significant impact of the overall ESG result on all three performance measures. Furthermore, we find that environmental disclosure has a positive impact on ROE and Tobin's Q, social disclosure has a positive effect on ROA and ROE and Governance disclosure has a positive effect on Tobin's Q. By applying these results to the shareholder- and the stakeholder theory, we can conclude that our study provides limited support for the stakeholder theory as most of our hypotheses are supported. This implies that the positive impact of sustainability investments on firm performance can lead to value creation for all stakeholders, not just the shareholders. / De senaste åren har vi sett ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor vilket kan kopplas till klimatförändringarna. Detta har i sin tur drivit på intresset bland kapitalplacerare att investera mer hållbart. Parallellt med detta har intressenter, tillsynsmyndigheter och medborgare ökat sitt intresse för kopplingen mellan hållbarhet och finansiella resultat. Investeringar i hållbarhet medför ofta högre kostnader vilket gör det intressant ur ett investerarperspektiv att undersöka om det kan ha en positiv inverkan på ett det ekonomiska resultatet. Fastighetssektorn innehar en nyckelroll i omställningen till ett mer hållbart samhälle då byggnader ansvarar för 36 procent av CO2-utsläppen och 40 procent av energiförbrukningen inom EU. Givet denna nyckelroll och det kostsamma arbete som ligger framför fastighetssektorn är det således intressant att undersöka hur hållbarhetsarbete påverkar fastighetsbolagens finansiella resultat. I denna studie mäts fastighetsbolagens prestationer inom hållbarhet med hjälp av ESG-poängmedan det finansiella resultatet representeras av ROA, ROE och Tobins Q. Flertalet regressionsanalyser har utförts på data hämtad från databasen Eikon. Urvalet består av 111 fastighetsbolag från 15 olika länder inom Europa. Utöver den övergripande ESG-poängen undersöktes även de olika ESG-pelarna separat. Dataanalysen visar på en positiv signifikant inverkan av det övergripande ESG-resultatet på alla tre prestationsmätningar ROA, ROE och Tobin’s Q. Vidare finner vi att miljöpelaren (E) har en positiv inverkan på ROE och Tobins Q, den sociala pelaren (S) har en positiv effekt på ROA och ROE och ägarstyrning (G) har en positiv effekt på Tobins Q. Genom att analysera dessa resultat med hjälp av aktieägar- och intressentteorin kan vi dra slutsatsen att vår studie ger begränsat stöd för intressentteorin då en majoritet av våra hypoteser stöds. Detta betyder att investeringar i hållbarhet kan resultera i värdeskapande för fler intressenter än enbart aktieägarna.

Företag använder idag hållbarhetsredovisning för att kunna redovisa deras ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan på ett sätt så att företagets intressenter kan se hur de arbetar med bland annat samhällsfrågor. Den innehåller information om hur ett företag arbetar mot sina hållbarhetsmål, detta för det har blivit mer vanligt att konsumenter vill bli mer medvetna kring bland annat hur produkterna produceras på grund av intresset för hållbarhetsfrågor. Under 2016 skedde en ändring i årsredovisningslagen som innebar att flera företag var skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning, detta för att se hur de arbetar med miljöfrågor på ett mer öppet sätt. Därför är syftet med uppsatsen att undersöka hållbarhetsfrågor i hållbarhetsrapporter från olika börsföretag vid tre olika årtal, 2015 innan ändring av årsredovisningslagen, 2017 som är året lagändringen skedde och år 2021 som är fyra år efter lagändringen. Med detta för att se om lagen har haft påverkan på företagen och deras redovisning. Forskningsfrågan lyder “Har det blivit någon skillnad i hållbarhetsrapporterna efter ändringen i årsredovisningslagen?”. I undersökningen användes en kvalitativ innehållsanalys där analyser genomfördes på fyra olika börsnoterade företags hållbarhetsrapporter. En kodning gjordes från deras hållbarhetsrapporter, där kodningen utgick från två begreppen: miljö och social. Slutligen blev resultatet att man kan se en förändring efter lagändringen på hur alla företag hållbarhetsredovisar vid de tre undersökta tillfället. Detta ser man genom att före det obligatoriska lagkravet så valde några företag att utesluta viss information kring vissa teman eller att inte ta upp något alls, till att det var mer utvecklat efteråt, alltså ändrades företagen sitt sätt att redovisa. / Companies today use sustainability reporting to be able to report their financial, environmental and social impact in a way that the company's stakeholders can see how they work with, among other things, social issues. It contains information about how a company works towards its sustainability goals, this because it has become more common for consumers to become more aware of, among other things, how the products are produced due to the interest in sustainability issues. In 2016, there was a change in the Annual Accounts Act which meant that several companies were obliged to draw up a sustainability report, this to see how they work with environmental issues in an open manner. Therefore, the purpose of the essay is to examine sustainability issues in sustainability reports from various listed companies at three different years, 2015 before the amendment to the Annual Accounts Act, 2017 which is the year after the amendment to the Act and 2021 which is four years after the amendment to the Act. With this to see if the law has affected the companies and their accounting. The research question reads "Has there been any difference in the sustainability reports after the change in the Annual Accounts Act?". In the survey, qualitative content analysis was used, where the analysis is carried out on the sustainability reports of four different listed companies. A coding was done from their sustainability reports, where the coding was based on the two concepts of environment and social. Finally, the result was that you can see a change after the change in the law in how all companies report on sustainability during all three years investigated. This can be seen by the fact that before the mandatory legal requirement, some companies chose to exclude certain information about certain themes or not to include anything at all, until it was more developed afterwards, so the companies changed their way of reporting.

Problem: Inom området Grön Human Resouce Management (HRM) har en begränsad mängd empiriska underlag producerats och forskare hävdar att ämnet kräver mer forskning, särskilt i relation till multinationella organisationer. Övervägande del av befintliga studier om grön HRM har undersökt området genom kvantitativa metoder och denna studie avser därför att studera området kvalitativt. För att utöka den empiriska forskningsgrunden har studien avgränsats till att studera multinationella organisationer (MNC) som är verksamma inom industrisektorn.   Syfte: Syftet är att skapa en ökad förståelse för hur gröna HR-aktiviteter formas och används inom multinationella industriorganisationer. Vidare syftar även studien att tillföra en ökad förståelse för vad som påverkar införandet av gröna HR-aktiviteter i företag som är verksamma inom denna sektor. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och för att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med HR-verksamma använts. Totalt har tre fallföretag studerats och primärdata har samlats in genom fem olika intervjuer med totalt sex olika respondenter. Primärdata har analyserats genom en riktad innehållsanalys av det latenta innehållet. Slutsats: Studiens resultat visar att MNC:s verksamma inom industrisektorn delvis bedriver gröna HR-aktiviteter inom områdena rekrytering och urval, kompetensutveckling, anställningsrelationer (involvering och deltagande) samt belöning. Studiens resultat indikerar även att gröna HR-aktiviteter tenderar att vara lokalt utformade i jämförelse med HR-aktiviteter som inte bedrivs ‘grönt’ och som istället tenderar att vara standardiserade HR-aktiviteter utformade av HQ. De faktorer som denna studie kunde finna ha en inverkan på organisationernas införande av gröna HR-aktiviteter är den yngre generation, nationella krav och lagstiftningar, en organisations ledning, kostnader, utvecklingsinitiativ, aktuella restriktioner som ett resultat av den pågående Covid-19-pandemin samt samhällstrender.

Syfte: Pålitliga ESG-betyg är en förutsättning för bedömning av företagens hållbarhetsarbete. Forskare har ifrågasatt betygens validitet, vilket lett till en ny ESG-metodologi, där kontroverser används som en proxy för bristande ansvarstagande. Ett valitt betyg bör återspegla brister i företagets ansvarstagande för hållbarhet då bristerna kan leda till negativa effekter för företagen. Kontroverser, som är resultatet av bristande ansvarstagande, är mest förekommande i den sociala dimensionen av ESG. Studiens syfte var att validitetstesta den sociala dimensionen av ett värderingsinstituts ESG-betyg genom att använda sociala kontroverser som validitetsmått och jämföra betygen med en ny ESG-metodologi. Metod: ESG-data inhämtades dels från databasen Refinitiv Eikon, dels från en forskargrupp. I en tvärsnittsstudie, med hypotetisk-deduktiv ansats, analyserades data med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Forskningsfrågorna har besvarats med deskriptiv statistik, snittbetyg i relation till antal kontroverser, samt genom korrelationer mellan respektive ESG-metods betyg och mellan betygen och kontroverser, vilket sedan utvärderades med utgångspunkt i tidigare forskning och ekonomiska teorier. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att det traditionella sociala ESG-betyget saknar förmågan att representera företagens bristande ansvarstagande för hållbarhet. Betyget, som genererats från ny ESG-metodologi, indikerar brister hos företag och kan därför hävdas vara valitt utifrån en institutionell investerares perspektiv. Med det nya ESG-betyget som måttstock för validitet kan därför det traditionella ESG-betyget ifrågasättas då resultatet även visar ett negativt samband mellan metodernas betyg, vilket tyder på motsättningar. Examensarbetets bidrag: Studien understödjer tidigare forskning genom att undersöka ett traditionellt ESG-betygs förmåga att representera ett företags bristande ansvarstagande för hållbarhet. Bidraget sker dels genom en diskussion om varför sociala kontroverser kan användas som ett validitetsmått för den sociala komponenten av ESG-betyg, dels genom validitetstestet på två olika typer av ESG-betyg. Resultatet visar betygens förmåga att förmedla ansvarstagande för hållbarhet och därmed betygets användbarhet för institutionella investerare. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning gällande ESG-betyg, tillhandahållna av värderingsinstitut, bör fokusera på att införa standard tillsammans med utredning av för- respektive nackdelar ett sådant införande medför och för vem. Ytterligare studier kan inkludera andra värderingsinstitut, fler tidsperioder samt alla ESG-betygets dimensioner. / Aim: Reliable ESG scores are essential for investors who want to evaluate the sustainability performance of companies. Researchers have questioned the validity of ESG scores, which have led to the origin of a new ESG methodology which uses controversies as a proxy for deficiency in accountability. A valid score should be able to reflect deficiency in companies accountability for sustainability since the deficiencies can lead to negative effects for companies. Controversies, which are the result of deficient accountability, are most frequent in the social dimension of ESG. The aim of this study was to test the validity of the social dimension of ESG scores issued by a rating institute by using social controversies as a validity measure and compare the scores with a new ESG methodology.  Method: ESG data was obtained partly from the database Refinitiv Eikon and partly from a group of researchers. In a cross-sectional study, with a hypothetical-deductive approach, data was analyzed using the statistical program SPSS. The research issues have been answered with descriptive statistics, average rating in relation to number of controversies and by correlations between each ESG-methods scores and between scores and controversies, which was then evaluated on the basis of previous research and economic theories. Result and conclusions:  The result shows that the traditional social ESG score lack the ability to represent deficient corporate accountability for sustainability. The rating, generated from the new ESG methodology, indicates companies’ shortcomings and can therefore be claimed to be valid from the perspective of an institutional investor. With the new ESG rating as a measure for validity, the traditional ESG score is questioned as the result also shows a negative relation between the scores of each ESG rating, which indicates disagreements. Contribution of the thesis: This study supports previous research by examining the ability of traditional ESG scores to represent deficiency in corporate accountability for sustainability. The contribution is made partly through a discussion of why social controversies can be used as a validity measure for the social component of ESG scores, and partly through the validity test on two different types of ESG scores. The result shows each score’s ability to represent responsibility for sustainability and thus the usefulness of the score for institutional investors. Suggestions for future research: Further research on ESG scores, provided by rating institutes, should focus on introducing standards together with an investigation of the advantages and disadvantages of such an introduction and for whom. Additional studies may include other rating institutes, more time periods and all the dimensions of the ESG score.

Soot pollution is a form of air pollution that can severely damage public health and the environment. The Residents of Port Harcourt, Rivers State, Nigeria, and its environs have been suffering from the negative environmental effects of particle (soot) pollution since the fourth quarter of 2016. The emergence of this pollution has been drawing the interest of academics, international and local civil society organizations, and the government. The study analyzes soot pollution as a grand societal challenge in Port Harcourt, Nigeria, and critically understand the role of environmental governance (different stakeholders) and leadership concerning soot pollution in Port Harcourt, Nigeria. Given the interest of this research, the author decided to view the research problem from a social constructive perspective. Qualitative method (interview) was adopted in collecting data from eight (8) different stakeholders; two representatives from government, oil companies, civil society, and the community members respectively. The content and thematic analysis technique was used to analyze key informant interviews. Empirical findings shows that soot pollution in Port Harcourt Nigeria is a complex problem and poses several threats to the public health, politically, economically and the social environment. Further results also indicated governance as one of the most important factors in ensuring a sustainable environment.

Companies spend trillions of dollars on mergers and acquisitions (M&A) every year, and tens of thousands of new M&A deals are announced every year. However, despite the huge costs, only 10% to 30% of the M&As announced, get finalized (Christensen et al., 2011).There is extensive research conducted on why M&As fail, and their implications for the companies involved in the transaction. However, these large deals do not only impact the firms directly involved in the deal.  Microsoft, one of the world’s most influential companies, made on the 18th of January 2022 an acquisition announcement regarding its intent to acquire Activation Blizzard, one of the world’s largest game studios. The announcement made headlines all over the world and resulted in protests from competitors of the two companies. One of these competitors, Sony, experienced a 13% drop in stock price due to the acquisition announcement.  This thesis investigates the effect of acquisition announcements on the stock return of competitors to the target company. The study is examining the competitors stock return during the month leading up to the announcement, as well as the stock return during the month following the announcement. The authors have taken inspiration from a previous study “Acquisitions: A curse or blessing for direct competitors? The impact of target ownership structure” conducted by Mataigne et al. (2021).  By reviewing over 700 market reactions to acquisition announcements over a 10-year period, the authors were able to statistically test the differences in mean stock return. The authors were able to conclude that acquisition announcements have a negative impact on the stock return of competitors, and thereby answer the proposed research question: “What is the effect of acquisitions announcements on the stock returns of target company’s competitors in Sweden?”. Competitors to the target firm of an acquisition will experience the most significant change in their stock returns in the time period close to the announcement, after which the reaction will stabilize. The empirical findings of the study contribute to the field of knowledge using Behavioral Finance, the Efficient Market Hypothesis, the Capital Asset Pricing Model, the Stakeholder Theory, the Mitchell Model, and various market valuation methods.  Evidently, theories as part of the Behavioral Finance scope, such as the Efficient Market Hypothesis, provide support to the findings following the acquisition announcement. Theories such as the Stakeholder Theory and the Mitchell Model have helped identify competitors' stakeholder role to show how various events and organizations affect them as stakeholders in the market.  This study, which utilizes over 60.000 datapoints from daily price data for its analysis, takes a deductive approach within the positivist paradigm framework. The data is statistically tested using paired t-tests.