Hållbarhetsarbete har erhållit ett ökat intresse de senaste åren och har blivit en allt mer viktig del i företagens arbete. För att mäta hur väl ett företag arbetar hållbart så har ESG-betyget utvecklats vilket konkretiserar och kvantifierar företagens hållbarhetsarbete utifrån tre faktorer, miljömässig hållbarhet, socialt ansvarstagande och bolagsstyrning. Genom den ökade exponeringen av hållbarhet har även investerare börjat ta ställning till hållbarhetsfrågor i sina investeringsbeslut. Denna studentuppsats ämnar undersöka sambandet mellan svenska företags ESG-betyg och dess marknadsvärdering för att kartlägga om investerare anser hållbarhetsarbete som något värdeskapande eller värdesänkande. Sekundärt kommer de tre delarna av ESG-betyget, nämligen miljö, socialt ansvarstagande och bolagsstyrning, att individuellt studeras för att finna ut om någon del av betyget har ett starkare samband med marknadsvärdering än de andra. Företagen som undersöks i studien  är svenska börsnoterade aktiebolag som kvalificerat sig in på Large Cap-listan på Nasdaq Stockholm. Vidare behöver bolagen även ha betygsatts genom ESG-betyg från Thomson Reuters Eikon. Tidsperioden som studeras är 2016-2020. För att studera det eventuella sambandet mellan företagens marknadsvärdering och dess ESG-betyg tar studien avstamp i tidigare studier inom området. Baserat på dessa formuleras en första regressionsmodell och statistiska hypoteser som kommer testas genom regressionsanalys. Resultatet som erhålls genom den slutgiltiga regressionsanalysen är att ESG-betyg och marknadsvärdering har ett svagt positivt samband samt att bolagsstyrning har ett starkt positivt samband med värderingen. Gällande betyg för miljö och socialt ansvarstagande kunde inte något signifikant samband till marknadsvärderingen påvisas. De redovisade resultaten kommer slutligen att diskuteras utifrån ett teoretiskt perspektiv där kopplingar görs till tidigare forskning inom ämnet. Vidare kommer aktieägarteorin, intressentmodellen och effektiva marknadshypotesen ligga till grund för analys av studiens resultat, såväl som diskussionen. För att kunna använda resultatet bortom teorin kommer även praktiska implikationer av uppsatsen att diskuteras.

Aktiebolag är en av de vanligaste bolagsformerna och förekommer i två skilda former, publika och privata. Vid uppstart av ett aktiebolag, oavsett form, krävs ett aktiekapital, men det som skiljer dem åt är dess storlek. För att starta ett privat aktiebolag krävs idag ett aktiekapital på 25 000 kr, vilket ändrades från 50 000 kr den 1 januari 2020 som följd av att förslaget Ds 2019:6 fick genomslagskraft. Förslaget sändes ut till ett antal utvalda instanser som Justitiedepartementet ville erhålla synpunkter från. Samtidigt hade övriga allmänheten också möjlighet att inkomma med synpunkter, utan att det blivit tillfrågade. Responsen till förslaget Ds 2019:6 utgjordes av totalt 47 remissvar från olika instanser.  Problemdiskussionen i studien indikerar på att det råder delad mening angående aktiekapitalets storlek och funktion. Detta leder fram till studiens syfte, att undersöka intressenternas attityder, utifrån inkomna remissvar, gällande lagändringen av aktiekapitalets sänkning från 50 000 kr till 25 000 kr för privata aktiebolag. Utöver detta syftar studien även till att undersöka om intressenternas attityder har haft en påverkan på beslutet att sänka aktiekapitalet. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys valts, då huvudmomentet i studien består av att analysera de inkomna remissvaren gällande förslaget Ds 2019:6. I studien har även en abduktiv forskningsansats valts, då en ren induktiv ansats eller en ren deduktiv ansats inte anses vara aktuell. Studien omfattar ett totalurval på 47 instanser, då samtliga remissvar har bearbetats, vilket utgör studiens empiri och ligger till grund för studiens analys.  De instanser som utgör studiens empiri har delats in i olika intressentkategorier utifrån en modifierad intressentmodell. Kategorierna som förekommer i studien är följande: myndigheter, lärosäten, ideella föreningar, domstolar, branschorganisationer och företagsfrämjande organisationer. Utifrån intressentkategorierna presenteras instansernas initiala inställning samt en redogörelse av remissvaren, där det skapas en uppfattning att instanserna har relativt liknande synpunkter. Till följd av studiens analys dras slutsatserna att det är svårt att generalisera den allmänna attityden samt att instanserna inte har haft en större påverkan än vad den initiala inställningen indikerat på gällande attityden till förslaget Ds 2019:6. / Limited companies are one of the most common forms of company and occur in two different forms, public and private. When starting a limited company, regardless of form, a share capital is required, but what distinguishes them is its size. To start a private limited company, a share capital of SEK 25,000 is required today, which was changed from SEK 50,000 on January 1st, 2020 as a result of the impact of proposal Ds 2019:6. The proposal was sent out to a number of selected instances from which the Justitiedepartementet wanted to receive comments. At the same time, the rest of the public also had the opportunity to submit comments, without being asked. The response to the proposal Ds 2019: 6 consisted of a total of 47 consultation responses from various instances.  The problem discussion in the study indicates that there is a divided opinion regarding the size and function of the share capital. This leads to the purpose of the study, to examine the stakeholders' attitudes, based on comments received, regarding the law change of the share capital reduction from SEK 50,000 to SEK 25,000 for private limited companies. In addition to this, the study also aims to investigate whether the stakeholders' attitudes have had an impact on the decision to reduce the share capital. To achieve the purpose of the study, a qualitative content analysis has been chosen, as the main part of the study consists of analyzing the comments received regarding the proposal Ds 2019:6. In the study, an abductive research approach has also been chosen, as a pure inductive approach or a pure deductive approach is not considered relevant. The study comprises a total sample of 47 instances, as all consultation responses have been processed, which constitutes the study's empirical data and forms the basis for the study's analysis.  The instances that make up the study's empirical data have been divided into different stakeholder categories based on a modified stakeholder model. The categories that appear in the study are the following: authorities, universities, non-profit associations, courts, industry associations and business promotion organizations. Based on the stakeholder categories, the instances' initial attitude is presented, as well as an account of the consultation responses, where an opinion is created that the instances have relatively similar views. As a result of the study's analysis, the conclusions are drawn that it is difficult to generalize the general attitude and that the instances have not had a greater impact than what the initial attitude indicated on the current attitude to the proposal Ds 2019: 6.

I slutet på 2019 sattes en projektgrupp ihop av IFRS Foundation, med målet att undersöka intressenters efterfrågan på redovisning för hållbarhet och ta reda på vad IFRS Foundations kunde göra för att svara på den eventuella efterfrågan. Detta mynnade ut i ett dokument som kallas consultation paper on sustainability reporting, som släpptes i september 2020. Dokumentet behandlar det eventuella behovet av globala redovisningsstandarder för hållbarhet, huruvida IFRS Foundation ska vara delaktiga och i så fall hur mycket. IFRS Foundation presenterar ett förslag om ett Sustainability Standards Board, som innebär att, under styrning av IFRS Foundation, utveckla globala redovisningsstandarder för hållbarhet. Problemdiskussionen för studien presenterar olika intressenters behov av redovisningsstandarder för hållbarhet samt hur utbudet på redovisningsstandarder för hållbarhet ser ut idag, vilket resulterade i studiens syfte. Studiens första syfte är att undersöka hur olika intressenters attityder skiljer sig åt gällande huruvida det finns ett behov av globala redovisningsstandarder för hållbarhet. Det andra syftet är att undersöka hur intressenters attityder skiljer sig åt huruvida IFRS Foundation kan använda sina relationer för att för att främja ett redovisningsramverk för hållbarhet, och ifall ett sådant ramverk bör verka under IFRS Foundation. Studien har använt sig av en abduktiv forskningsansats som utgångspunkt, vilket implicerar både deduktiva och induktiva inslag. Intentionen med studien har varit att analysera och tolka dokument för att få en djupare förståelse för intressenternas kommentarer, vilket har resulterat i att en kvalitativ innehållsanalys har använts. Den 11 februari hade IFRS Foundation tagit emot 577 kommentarer från intressenter. Urvalsprocessen resulterade i totalt 277 av dessa som är utgångspunkt för studiens empiri och analys. Studiens resultat visar på att en stark majoritet av intressenterna menar att det finns ett behov av globala redovisningsstandarder för hållbarhet och att de lämpligen kan operera under IFRS Foundations struktur. Resultatet framför även att respondenterna värdesätter IFRS Foundations intressenter och relationer de har utvecklat under arbetet med finansiell redovisning. Däremot att de saknar expertis och erfarenhet från hållbarhetsarbete. Studiens slutsatser är att det inte framkom några skillnader mellan intressentgruppernas attityder i någon av aspekterna, då i princip alla är positiva till IFRS Foundations frågor. Detta ger i sig en signal att IFRS Foundations förslag om att skapa Sustainability Standards Board bör förverkligas, men att de bör göras i samarbete med andra initiativ. / At the end of 2019, a project group was put together by IFRS Foundation, with the goal of examining stakeholders' demand for accounting for sustainability and finding out what IFRS Foundations could do to respond to any demand. This resulted in a document called consultation paper on sustainability reporting, which was released in September 2020. The document addresses the possible need for global accounting standards for sustainability, whether IFRS Foundation should be involved and, if so, how much. IFRS Foundation presents a proposal for a Sustainability Standards Board, which involves, under the direction of the IFRS Foundation, developing global accounting standards for sustainability. The problem discussion for the study presents different stakeholders' needs for accounting standards for sustainability and what the range of accounting standards for sustainability looks like today, which resulted in the purpose of the study. The first purpose of the study is to examine how the attitudes of different stakeholders differ regarding whether there is a need for global accounting standards for sustainability. The second purpose is to examine how stakeholders' attitudes differ as to whether the IFRS Foundation can use its relationships to promote an accounting framework for sustainability, and whether such a framework should operate under the IFRS Foundation. The study has used an abductive research approach as a starting point, which means both deductive and inductive elements. The intention of the study has been to analyse and interpret documents to gain a deeper understanding of the stakeholders' comments, which has resulted in the use of a qualitative content analysis. As of February 11, it had received 577 comments from stakeholders. The selection process resulted in a total of 277 comment letters, which is the foundation of the study's empirical and analytic component. The results of the study show that a strong majority of stakeholders believe that there is a need for global accounting standards for sustainability and that they can appropriately operate under the governance structure of the IFRS Foundation. The result also states that respondents value IFRS Foundation's stakeholders and relationships they have developed during their work with financial accounting. However, they lack expertise and experience from sustainability work. The conclusion is that there were no differences between stakeholder groups in any of the aspects, since virtually everyone is in favour of IFRS Foundation's issues. This sends a signal that the IFRS Foundation's proposal to create the Sustainability Standards Board should be implemented, but that they should be implemented in cooperation with other initiatives.This master's thesis is written in Swedish.

Den rådande Covid-19-pandemin har haft en stark negativ påverkan på efterfrågan världen över vilket kommit att påverka de svenska företagen i allra högsta grad. Efterfrågetappet som pandemin inneburit har lett till en stor ekonomisk oro för företagen och dess intressenter. Pandemin har dock visat sig påverka företag och branscher olika mycket vilket kan komma att avspegla sig i den frivilliga informationen som företagen lämnar i sina finansiella rapporter. Denna studie syftar till att undersöka om olika mått på finansiell ställning kan påverka graden av upplysning om Covid-19. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys granskas 100 vd-ord som 25 slumpmässigt valda svenska börsnoterade företag inom fem olika branscher lämnat i sina kvartalsrapporter för 2020. Studiens empiriska material lyckas förklara en del av variationen i upplysning om Covid-19. / The current Covid-19-pandemic has had a strong negative impact on demand worldwide, which has affected Swedish companies to a high degree. The loss of demand caused by the pandemic has led to great financial concern for companies and their stakeholders. However, the pandemic has been shown to affect companies and industries to varying degrees, which may be reflected in the voluntary disclosures that companies provide in their financial reports. This study aims to investigate whether different measures of financial performance can affect the degree of disclosure about the Covid-19-pandemic. By using a quantitative content analysis for reviewing 100 CEO letters that 25 Swedish randomly selected listed companies from five different industries have submitted in their quarterly reports for 2020. The empirical result of the study succeeds to explain some of the variation in disclosures about Covid-19.

Background Sustainability reporting is a relatively unregulated phenomenon in comparison to the legislation and norms regarding the reporting of financial information. With a broader spectrum of interpretation regarding how sustainability reporting should be executed, other factors beyond legislation and norms gets an impact on the application of reporting on sustainability. A comparison between state owned enterprises and publicly listed companies was done in this study with the goal of distinguishing the differences in the sustainability reporting. Purpose The purpose of this study is to examine and compare the sustainability reporting amongst state owned enterprises and publicly listed companies. Method The study is qualitative with a mostly deductive approach. The data was collected by doing a thematic content analysis on the chosen companies annual and sustainability reports. Conclusion Several essential differences in the sustainability reporting were identified and discussed in context to the theoretical frame of references. / Bakgrund Hållbarhetsredovisning är ett förhållandevis oreglerat fenomen om man jämför med lagstiftning och normer kring redovisningen av finansiella rapporter. Med ett större tolkningsutrymme för hur redovisningen av hållbarhet ska utföras, kan andra faktorer utöver lagstiftning och normer påverka utformningen av hållbarhetsredovisningen. En jämförelse mellan statligt ägda bolag och publika bolag genomfördes i denna studie för att undersöka vilka skillnader som förelåg i hållbarhetsredovisningen bland valda bolag. Syfte Studiens syfte är att undersöka och jämföra hållbarhetsredovisningen i statliga och publika bolag. Metod Studien är kvalitativ med en främst deduktiv ansats. En tematisk innehållsanalys av bolagens års-och hållbarhetsredovisningar gjordes. Slutsats Flera väsentliga skillnader i hållbarhetsredovisningen identifierades och diskuterades i kontext till den teoretiska ramverket.

Bakgrund Resultatmanipulering innebär att ledningen använder sig av redovisningsval för att justera bolagets resultat. Resultatmanipulering associeras i regel med något negativt. Hållbarhetsarbete däremot, anses ha en mer positiv innebörd och redovisning av hållbarhetsarbete är sedan tre år lagstadgat i Sverige. Det innebär att bolag har ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar gentemot samhället. Frågan kring begreppens olika föreställningar ledde studien till att förklara sambandet mellan resultatmanipulation och hållbarhetsarbete. Syfte Studiens syfte är att förklara sambandet mellan resultatmanipulation och hållbarhetsarbete hos noterade svenska bolag med ett marknadsvärde över en miljard euro. Metod Studien har utgått från en kvantitativ metod med en deduktiv ansats där den avser att testa hypoteser formulerade utifrån teori. Datainsamling har skett genom sekundärdata via Thomson Reuters Eikon där två urvalsgrupper undersökts. Både longitudinell design och tvärsnittsdesign använts för att studera resultatmanipulering. Studien har använt både DeAngelo modellen och modifierade Jones modellen vid beräkning av resultatmanipulation. Resultat Studiens resultat visar att det finns ett signifikant positivt samband mellan hållbarhetsarbete och resultatmanipulering mätt enligt DeAngelo modellen för en av urvalsgrupperna. Resterande tester för sambandet mellan hållbarhetsarbete och resultatmanipulering visade ingen signifikans och det kan därför inte dras någon ytterligare slutsats. / Background Earnings Management (EM) is a term used for when management use accounting choices to manipulate earnings. Earnings Management is usually perceived as something negative while Corporate Social Responsibility (CSR) has a positive perception. CSR-reporting has been statutory in Sweden for three years and entails companies financial, social, and environmental responsibility towards society. Reflection upon their different perceptions has led the study to explain the relation between EM and CSR. Purpose This study aims to explain the relation between EM and CSR in Swedish listed companies with a market cap over one billion euro. Method The study is based on a quantitative method with a deductive approach where it intends to test hypotheses formulated based on theory. Data collection was done through secondary data via Thomson Reuters Eikon where two sample groups were examined. Both longitudinal design and cross-sectional design have been used to study EM. The study has used both the DeAngelo model and the modified Jones model when estimating EM Results The result of the study shows a significant positive correlation between EM and CSR measured with The DeAngelo model for one group. Remaining test  for the correlation between EM and CSR showed no significance and therefore no further conclusion can be drawn.

Project-based industries (PBIs) and more specifically the motion picture industry (MPI) are industries with fluid workflows composed of non-standardised routines. The constant and massive employment of resources on an industrial level (energy usage, waste production, ephemeral decors, food consumption, transportation) generates a considerable negative impact on the environment. These industries are not striving towards sustainable development due to their ever changing work processes but have still not suffered from consumers’ backlash as many others are currently experiencing (fast fashion).Nonetheless, sustainability reporting (SR) is a rising phenomenon among MPIs due to an increased awareness about climate change and the need to shift business priorities towards a triple bottom line approach.With the employment of the major theories traditionally used to explore sustainability reporting, this thesis analysed the current stage of sustainability reporting practices in project-based industries with a focus on the motion picture industries in Europe (UK, France, Italy and Sweden). To reach this purpose, a theoretical tryptic supported the argumentation: the institutional theory, legitimacy theory and stakeholder theory were employed in synergy.Eventually, researchers confirm that SR is a rising practice and that it is not harmonised among its users. Given the lack of tailored legislative framework, organisations adventure themselves into self-assessment and third-party assessment with incohesive methodologies. Overall the motivations behind such a transition mainly emanate from personal conviction for sustainability, rather than established institutional or social pressure. Lastly, collaboration and stakeholders considerations are a reality and contribute to a more genuine engagement of MPIs into SR.

Devalued homes and weakened economic conditions of 2008 led to lost property tax revenues, more vacant and abandoned properties, and destabilized neighborhoods. The first Neighborhood Stabilization Program (NSP1) was a federal intervention designed to mitigate the damage of the recession, but there is scant evidence of program effectiveness. A phenomenological study, using a method outlined by Moustakas, answered questions on the benefits and barriers of NSP1 as perceived by stakeholders in a Mid-Atlantic city. Stakeholders included nonprofit housing advocates, residents, business partners, and government officials. Theories of collaborative governance and community stakeholders were used to guide the investigation of NSP1 processes and stakeholders' perceptions. Ten stakeholders responded to 9 compound interview questions derived from the research question and 4 subquestions in semi-structured interviews. Responses were transcribed, verified for accuracy, and then coded and analyzed for recurring themes. Five prominent themes emerged: (1) challenges with NSP1 guidelines, (2) importance of partner capacity, (3) positive results in targeted neighborhoods, (4) city's approach to community development, and (5) sustaining positive results. Findings were that NSP1's benefits for residents outweighed procedural barriers and NSP1's short duration still yielded positive results in neighborhoods. This study has policy and social change implications for all stakeholders involved. Recommendations include continuous city involvement to stabilize neighborhoods during future recessions and better entrepreneurial strategies to integrate private and non-profit stakeholders in all phases of collaborative governance.

The world relies heavily on industrial voluntary consensus standards to serve public interests through the development of uniform and harmonized social and economic procedures. The research problem focused on generating suggestions for improving collaborative practices between U.S.-based accredited and unaccredited standards development organizations that create voluntary consensus standards. The research centered on assessing the level of consensus among experts regarding what actions may be conducive to improving collaborative practices through the lenses of stakeholder and institutional theory. This modified 3-round qualitative Delphi study began with open-ended questions in Round 1 and progressed towards consensus in Rounds 2 and 3 using close-ended questions. The results encompassed consensus on 12 actions for preserving the historically deliberative and inclusive democratic U.S. voluntary consensus standards process spanning 6 categories: competition, deregulation, oversight, organizational structure, leadership training, and market-driven. The most notable of the 12 actions was an increase in internal and external liaison functions between standards development organizations and more participation on the part of industry and trade groups. This was the 1st study to apply the construct of consensus to the generation of actions focused on reducing the rise of an exclusive and nondemocratic voluntary consensus standards process and preserving a historically deliberative and inclusive democratic process. Incorporating the suggestions identified in this study may lead to positive social change by improving collaborative practices between standards development organizations and preserving the legitimacy of this important social function.

Consumers are demanding that corporations become more socially responsible. Executives are challenged to maximize shareholders' returns with achieving a favorable corporate citizen status. The research problem was a gap in knowledge and understanding of the impact of corporate social responsibility on financial performance. This study used multiple linear regression to assess the relationship between key indicators of corporate social responsibility and financial performance from 372 corporations in the S&P500 in 2014. The theoretical foundation was Freeman's stakeholder theory. Environment, community, human rights, diversity, employee relations, product quality, and corporate governance were measures of social performance. Return on assets was used to measure financial performance. When corporate social responsibility was evaluated as an aggregate variable, a significant and negative relationship was found in the financial and material sectors. When corporate social responsibility variables were evaluated independently, employee relations and product quality in the healthcare sector, and community in the financial sector, were found to be positively significant. Environment, product quality, and corporate governance in the financial sector, and employee relations in the consumer and energy sectors, were found to be negatively significant. This study revealed that the relationship between some social variables and financial performance are significant, but not always in a positive direction. Practitioners, executives, and managers can use the findings to evaluate their firm's social position, develop strategies to address gaps, and undertake actions to enhance their firm's social performance, thereby creating positive social change in the community.