Stephen Sondheim, famous for writing such musicals as Company, Into the Woods, Sweeney Todd, and Assassins, is often referred to as the originator of the modern concept musical. Despite varying definitions of the concept musical, it is generally agreed that the form embodies a specific identity or mood, which it communicates to an audience both emotionally and intellectually. As such it offers audience members a complete experience resembling in theory the idea of "total theatre" proposed in the nineteenth century by composer Richard Wagner. My thesis will argue that the similarity between Sondheim's concept musical and Wagner's total theatre is more than purely theoretical; it is practical as well, involving structural parallels such as leitmotif, minor chord development, and intricate lyricism. Congruently, many of Sondheim's choices describing communication with audiences on the emotional and intellectual levels also recall those utilized by Wagner over a century earlier. These similarities not withstanding, Sondheim, as a contemporary artist, creates work that has often been described in terms of theoretical movements that post-date Wagner, including "desconstructionism" and Brechtian theatre. While these terms certainly describe some differences between the work of Sondheim and Wagner, I will argue that their existence with regard to Sondheim does not preclude a Wagnerian approach to the contemporary composer's work. Elements of deconstruction and Brechtian alienation may, in fact, be linked back to Wagner in specific manners. My thesis will explore these connections, concluding that an approach to the work of Sondheim in the vein of Richard Wagner may suggest a successful method of interpreting the contemporary concept musical.

No description available.

No description available.

No description available.

Uppsatsen analyserar ungdomsromanen Wallflower (2013) av Stephen Chbosky. Romanen är en brevroman och syftet med min analys är att undersöka hur Chbosky använder brevformen för att gestalta betydelsefull tematik i romanen. Uppsatsen har inspirerats av flera litteraturteoretiska synsätt, i huvudsak strukturalismen samt olika läsarorienterade teorier, och utifrån dessa har ett antal teoretiska verktyg valts ut. Analysen visar att brevformen är ett viktigt grepp i förmedlingen av romanens tematik. Brevromanens form erbjuder en stor frihet för författaren; en frihet som möjliggör en stil som för läsaren väldigt nära verkets handling och dess huvudkaraktärer. Den monologiska brevromanformen nyttjas för att ge plats åt den verkliga läsaren och romanens fokalisering och berättarperspektiv används bland annat för att skapa tillit till verkets protagonist.

This essay examines the paranormal in Stephen King’s novel The Shining to investigate if there is a parapsychological motif and how that affects the narrative. This is achieved by analysing the abilities that the Torrance family, Dick Hallorann, and the Overlook exhibit and how these abilities are linked to established terminology within the parapsychological research area. The main focus will be on correlations between The Shining and research that has been carried out within anomalistic psychology and parapsychology. Structuralist literary theory is used to investigate all parts of the narrative. Both a mimetic and a semiotic reading are applied. This is done first by performing a comparative analysis from a Gothic structural perspective. Furthermore, an analysis of the paranormal abilities the characters exhibit and likewise the paranormal phenomena in the narrative is done. Finally, the abilities and phenomena are linked to the terminology used within the paranormal research field. The conclusion is that there is a correlation between the scientific paranormal terminology and Kings description of the characters' abilities, as well as the phenomena in the narrative. / Uppsatsen undersöker det paranormala i Stephen Kings roman Varsel för att utreda om det finns ett parapsykologiskt motiv i berättelsen samt i så fall hur ett parapsykologiskt motiv påverkar berättelsen. Studien analyserar därför förmågorna som familjen Torrance, Dick Hallorann och Overlook uppvisar och hur dessa förmågor kan länkas med den kända terminologin inom det parapsykologiska forskningsområdet. Huvudfokus ligger på att studera korrelationer mellan Varsel och forskningen som utförts inom den anomalistiska psykologin och parapsykologin. Strukturalistisk litteraturteori kommer att användas för att undersöka alla delar av berättelsen genom tillämpning av både mimetisk och semiotisk läsning. Detta genom att först utföra en komparativ analys från ett gotiskt strukturellt perspektiv för att sedan undersöka vilka paranormala förmågor persongalleriet uppvisar och slutligen länka dessa till den terminologi som används inom det paranormala forskningsområdet. Slutsatsen blev att studien fann ett samband mellan den vetenskapliga paranormala begreppsbilden och Kings beskrivning av karaktärernas förmågor samt intrigens fenomen i Varsel.

This thesis studies the film adaptation of Stephen King’s The Shining (US 1977) by Stanley Kubrick (US 1980). The focus of this study lies on Kubrick’s approach towards the settings and the characters. How can we study the role of the auteur in the adaptation process and the differences between source text and film adaptation? How can we understand King’s negative reaction to Kubrick’s ways of altering and differentiate the storytelling? The summary presents a discussion of what adaptations can create and what the process from source text to film looks like. This thesis contributes to adaptation studies and their discussions of media specificity.

No description available.

No description available.

No description available.