No description available.

The aim of this thesis is to analyse the meaning of instances of classical reception and uses of Antiquity within student clubs and societies at Stockholm University. The analysis is structured around a variety of factors, concerning the names and symbols of local student associations, as well as their social events and theatrical projects. There are notable differences to be found between societies targeting Classics students and those aimed at other student groups. Even though instances of classical reception are present in many different types of student associations, they take on a particular meaning for Classics students, who are more invested in the accuracy of the references than others. The theoretical framework of Swedish scholar Peter Aronsson is used to explain these differences. Furthermore, the study indicates that all student organisations are somewhat dependent on the classical tradition existent within academia.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur representationen av transpersoner uppfattas i nyhetsmedia genom en jämförelse mellan transpersoners egna upplevelser av att vara trans med representationen av trans i nyhetsartiklar och därmed urskilja om normativa och stereotypa föreställningar om trans existerar i framställandet. Empirin utgörs av intervjuer med fem stycken transpersoner. Dessa intervjuer har därefter analyserats med hjälp av ”The constant comparative method” och satts i relation till följande teoretiska ramverk: “annangörande”, performativtetsteori, queerteori, transstudier och genus i media. Empirin har även kopplats till tidigare forskning som berör binära könsnormen och mönster i journalisters källanvändning. I resultatet går det att urskilja att respondenternas egna upplevelser av att vara trans, inte överensstämmer med hur trans framställs i artiklarna. Det första huvudtemat i analysen - den binära könsnormen - visar att respondenterna har ett godtyckligt förhållningssätt till användandet av pronomen. Trots detta är samtliga respondenter eniga i sin kritik av hur transpersoner framställs i nyhetsartiklarna utifrån diskussionen kring kroppen och könsuttryck. I den andra huvudtemat - problematiken med tolkningsföreträde - påpekar respondenterna att representationen i artiklarna kan vara ett resultat av både journalistens och intervjuobjektets okunskap. Detta medför att intervjuobjektet ges tolkningsföreträde att tala för alla transpersoner i generella termer. Detta medför att artiklarna generaliserar transbefolkningen och att transcommunityt reduceras till vissa könsidentiteter där andra identiteter osynliggörs. Respondenterna påpekar även att intervjuobjekten och journalisterna anammar CIS-normativa föreställningar om kön och att detta kan vara en förklaring till varför respondenterna och intervjuobjekten har olika uppfattningar om vad det innebär att vara trans. Resultatet av studien visar att när transpersoner framställs inom den binära könsnormen för att få en ”plats” i förhållande till CIS – personer (alla personer som inte är trans), utesluts vissa köns- och transidentiteter. Transbefolkningens könsidentiteter underkänns därmed i ett försök att vara inkluderande och synliggörandet resulterar därmed i ett osynliggörande.

Este trabajo analiza la representación literaria del héroe y el antihéroe y el uso de la figura narrativa prosopopeya en Cóndores no entierran todos los días (1971), una novela del escritor colombiano Gustavo Álvarez Gardeazabal. La novela se centra en la historia de León María Lozano, conocido como El Cóndor, un personaje real que pasó de ser un simple vendedor de quesos en la galería de Tuluá, su pueblo natal en la cordillera occidental de Colombia, a convertirse en un jefe paramilitar que sembró el terror en las poblaciones aledañas a Tuluá durante la guerra civil colombiana, periodo oscuro conocido como La Violencia (1948-1958). Lozano, motivado por su incondicional lealtad al partido conservador colombiano, que históricamente se ha identificado con el color azul, inició una campaña de intimidaciones y amenazas a sus propios vecinos rojos (de ideología liberal), con el fin de colaborar con la causa conservadora que buscaba convertir a la zona suroccidental de Colombia en territorio puramente conservador. Esta campaña sucia pronto se convertiría en un baño de sangre que causó cientos de miles de muertos a manos de grupos de civiles armados, uno de estos grupos fue el de Los Pájaros, al mando de El Cóndor.

Syftet med studien är att undersöka socionomstudenters nuvarande stress under utbildningstiden samt den stress som de känner inför deras framtida arbete. Det empiriska materialet samlades in genom en enkätundersökning där respondenterna fick beskriva sig själva genom bakgrundsfrågor samt svara på attitydfrågor om hur väl påståenden avseende stämde överens med deras situation. Den teori vi har använt är Karaseks Krav och Kontrollmodell som berör begreppet stress i förhållande till en individs krav och kontroll. Vårt resultat visar att socionomstudenter upplever en relativt hög stressnivå under studietiden. Deras stressnivå hade ett samband med kön, deras familjesituation, vilken termin de studerar på samt om de arbetar utöver studierna eller ej. Kvinnorna som svarade visade en tendens till en högre upplevd stress än de män som svarade. De som bodde hos sina föräldrar eller ensamma med barn visade en högre nivå av stress under utbildningen än de som bodde ensamma eller med partner. De som gick i första terminen hade högst medelvärde av stress utav alla terminer. Däremot hittade vi inget samband mellan socionomstudenters upplevda stress och deras ålder. Resultatet visar att socionomstudenter även känner en relativt hög nivå av förväntad stress inför arbetslivet. Denna stress har även ett samband med studenternas kön, ålder och om de jobbar utöver studierna. Kvinnor tenderar till att ha en högre förväntad stress än män. Ju äldre socionomstudenterna var desto mindre stress kände de inför arbetslivet. De som jobbade utöver studierna visade en lägre grad av förväntad stress än de som inte jobbade extra. Däremot hittade vi inget samband med studenternas förväntade stress och vilken termin de studerade samt om de hade genomfört en verksamhetsförlagd utbildning under deras studietid.  Ett samband fanns mellan den upplevda stressen under utbildningen och den förväntade stressen inför arbetslivet, ju högre stress socionomstudenterna känner under utbildningen desto högre stress känner de inför arbetslivet. Nyckelord: Socionomstudenter, Upplevd stress, Förväntad stress, Attityd, Index, Enkät, Socialt arbete, Utbildning