Dagvatten från urbana områden för med sig metaller och andra föroreningar orsakat av bl. a. fordonstrafik och korrosion av metallbärande konstruktioner. Sedan 90-talet har det varit vanligt med dagvattenbehandling för högtrafikerade vägar. Vissa kommuner har även utvecklat riktvärden som begränsar hur höga metallkoncentrationerna som tillförs dess recipienter får vara. Metaller i dagvattnet kan förekomma antingen i löst form eller i partikulär form. För att avlägsna den partikulära formen används konventionellt sett sedimentering men då den lösta formen är mer biologiskt upptagbar är det viktigt att även den avskiljs. Användningen av reaktiva filter som behandlingsmetod är ett sätt att fastlägga både metallpartiklar och lösta metaller, genom fysisk avskiljning respektive kemisk fastläggning. I denna studie undersöktes i en pilotanläggning förmågan att avskilja metaller från vägdagvatten hos ett referensmaterial (filtersand) samt fyra reaktiva filter. Resultaten visade att det var möjligt att uppnå god fastläggning av de 11 metaller som studerades. Inkommande vatten visade höga koncentrationer av Cu och Zn relativt till utvalda riktvärden. Lägst genomsnittlig avskiljning av dessa, sett över provperioden, hade Råda filtersand (62%), referensmaterialet, medan högst uppnåddes av Petrit T-S (99%), en filterprodukt från Höganäs AB. Fortsatta försök behövs för att få en uppfattning om filtermaterialens långsiktiga avskiljningseffektivitet och funktionella livslängd. / Stormwater from urban areas contains metals and other pollutants released from for example vehicle traffic, wearing of the road surface, and corrosion of metallic construction. Treatment of storm water from highly trafficked roads has been common since the nineties. Some municipalities have also developed regulations to control the concentrations of metal discharges to their recipient waters. Metals in stormwater can be in either particulate form or in dissolved form. Sedimentation has conventionally been employed to remove particulate metals. However, it’s important to also remove dissolved metals since these are more bioavailable. One way of removing both particulate and dissolved metals is by using reactive filters, since these can physically trap particulates and chemically bind dissolved matter. In this study, that took place in a stormwater treatment pilot plant, the abilities to remove metals from stormwater by one reference material (filter sand) and four reactive filter materials were studied. The results showed that it was possible to achieve a high percentual removal of the 11 metals studied. The incoming water contained high concentrations of Cu and Zn, compared to the municipal guideline concentrations considered. The lowest removal efficiency of these two metals (calculated by averaging the removal efficiency across the test period) was seen in the reference material Råda filter sand (62%), while Petrit T-S, an electric arc furnace slag, showed the highest average removal efficiency (99%). Further studies are needed to gain better understanding of the long-term removal efficiency and functional life span of the analyzed filter materials.

Urbanisering och klimatförändringar i form av intensivare nederbörd är idag tvåproblemområden som båda påverkar hur samhället hanterar dagvatten, särskilt när dekombineras. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka hur dessa aspekter påverkar dagvattenhanteringen och vad som händer när det går fel vid planering och byggnation. Utöver det är målet att försöka identifiera områden som riskerar översvämmas på grund av detta. Till hjälp har en litteraturstudie gjorts samt platsbesök, intervjuer och analysering av flertalet kartor. Arbetet handlar om och utgår från Gustavslund, ett område i Vallentuna kommun. Här har det kommit fram att vid byggnation har dagvattnet inte hanterats korrekt och lett till översvämningar på äldre fastigheter. Dagvattensystemet och dess utloppspunkter är i grunden det störstaproblemet. Det beror delvis på felaktig planering från början i samband med lösningar som inte fungerat, men även dåligt ansvarstagande från kommunens sida. Vid planeringen utgicks det från att vardera fastighet skulle ta hand om vattnet själva med hjälp av lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), men detta har inte genomförts. Dagvattnet leds till ett fåtal fastigheter där det i dagsläget har svårt att föras vidare. Detta är på grund av klena trummor under närliggande väg som lutar fel samt ett pumpsystem och diken med dålig kapacitet. Även ledningar, både privata och gemensamma, med dålig prestanda bidrar till problematiken. Baserat påGustavslund kan ett par slutsatser dras i ett försök att identifiera liknande riskområden.Indikationer kan innebära bland annat att privata ledningar finns som inte kan hantera mängden vatten eller att stora höjdskillnader förekommer och leder till naturliga vattensamlingar ibostadsområden. Förhoppningarna med denna rapport är att snabbare hitta problemområden och åtgärda dessa innan problem med översvämningar uppstår. / Urbanization and climate change in the shape of more intense rainfall are today two problematic areas that both affect how society handles stormwater, especially when they are combined. The purpose of this essay is to examine how these two aspects contribute to stormwatermanagement and what happens when it goes poorly when planning and building. On top of that the goal is to identify areas that risk flooding because of this. To help with this a literature study has been done as well as a site visit, interviews and analysis of several maps. This study isabout and based upon Gustavslund, an area within Vallentuna municipality. It’s been known that the stormwater treatment when building here has not been done correctly which has led tofloodings at older properties. The system for run-off water and its outlet points is mainly the biggest problem. This is partly due to poor planning in combination with solutions that did not work, but also bad responsibility taking from the municipality. When planning it was assumedthat each household was to handle the run-off water on their own, but this has not been done. The water ends up on a few properties where it can barely keep going. This is because of feeble road drums turned the wrong way but also a pump system and ditches with low capacity. Also pipelines, both private and communal, with poor dimensions contribute to the problem. Based on Gustavslund, a few conclusions can be drawn to try and identify similar areas at risk.Indications can for instance involve private pipes that cannot handle the amount of water or big height differences in the terrain that leads to places where water gathers naturally in residential areas. Hopefully this report will help find these problematic areas faster and remedy thesebefore problems with flooding occur.

One of our greatest threats to surface-water quality is polluted stormwater runoff. In this research, investigated is the use of a green roof irrigated with recycled stormwater runoff to remove pollutants from stormwater runoff and reduce the volume of stormwater runoff leaving developed areas. The green roof properties of interest are the filtration and biological processes as well as the roof's ability to hold water and increase evapotranspiration, reducing the volume of stormwater runoff from the source. Because of the above mentioned reasons the experiment consists of a water quality analysis and a water budget done on several experimental chambers modeled after the green roof on the student union building at the University of Central Florida. The green roof chambers are used to study different types of growing media, different irrigation rates, and the addition of plants and how stormwater runoff quality and quantity is affected. There are also control chambers built to model the conventional roof on the student union building. The purpose of the control is to determine the effectiveness of the different media's filtration/adsorption processes and ability to hold water, in addition to identifying the benefits of adding a green roof to both water quality and the water budget. This research showed that a specifically designed green roof stormwater treatment system with a cistern is an effective way to reduce both the volume of and mass of pollutants of stormwater runoff. The year long water budget showed that this system can reduce the volume of stormwater runoff by almost 90%. The green roof model developed within this work showed similar results for the same conditions. Design curves produced by the model have also been presented for several different geographic regions in Florida. The green roof stormwater treatment system presented within this work was effective at reducing the mass of pollutants. However, the concentration of several of the examined pollutants in the effluent of the cistern was higher or equivalent to that of a control roof. Nitrate and ammonia were two that had a lower concentration than the control roof. The use of a pollution control growing media was also examined. The results of this study show that the Black & GoldTM growing media is effective at removing both ortho-phosphorus and total phosphorus. Isotherm analysis was also preformed to quantify the adsorption potential. Despite the promise of the Black & GoldTM growing media to remove phosphorus the plants did not grow as well as in the expanded clay growing media. It is suggested that the pollution control media be used as a layer under the growing media in order to get the benefits of both media.

Metallspridning via dagvatten är ett problem, vilket fo ̈rväntas växa i framtiden. Det finns dock en problematik i att många metoder för dagvattenrening inte är tillräckligt effektiva gällande avskiljning av lösta metalljoner. Detta har medfört ett ökat intresse för reaktiva filtermaterial vilka avskiljer lösta metalljoner.  I dagsläget finns en begränsad kunskap om funktionen av reaktiva filter speciellt under nordiska förhållanden med kalla vintrar där dubbdäck är regel och halkbekämpning med vägsalt är vanligt.  Detta arbete är genomfört i ett fullskaleförsök under vinterförhållanden med höga salthalter och låga temperaturer i vägdagvattnet.  I undersökningen har inverkan av pH och vägsalt på avskiljningen av metaller och igensättning studerats för det reaktiva filtermaterialet Filtralitea® P. Undersökningen har genomförst vid Lilla Essingens dagvattenreningsanläggning som behandlar dagvatten från ett avrinningsomr ̊ade med en yta på 17 600 m2, varav Essingeleden med en årsdygnstrafik ( ̊ADT) på 140 000 fordon, utgör en större del av avrinningsområdet. Undersökningen genomfördes under perioden 28/01-2021 till 16/04-2021. Efter sedimente- ring pumpades vägdagvatten till två parallella filterbrunnar (Filter 1 och Filter 2) laddade med Filtralite P. Uppehållstiden i Filter 1 var fyra timmar medan uppehållstiden i Filter 2 varierade mellan 9 till 24 timmar. Den hydrauliska belastningen på Filter 1 var således avsevärt högre än för Filter 2. Turbiditeten hos det inkommande vattnet till brunnarna var väldigt låg (<46,5 FNU) och igensättning kom inte att påverka drifttiden för filtermaterialet i denna anläggning i någon större utsträckning, då tendenser till igensättning endast påvisades i Filter 1. Kloridkoncentrationen i vägdagvattnet varierade mellan 119 - 4 990 mg L−1 och temperaturen i vattnet som pumpades till de reaktiva filtren varierade mellan 0 – 6 °C. Det reaktiva filtret visade goda förmågor att avskilja partikulärt och löst zink och koppar. Järn- mangan- och kalciumkoncentrationerna avskiljdes i Filter 2, men i Filter 1 ökade ofiltrerade halten järn samt mangan- och kalciumkoncentrationerna. Detta tros bero på att den högre belastningen på Filter 1 orsakade en kraftigare pH-reduktion som i sin tur minskade adsoptionsförmågan och därmed ökade saltets påverkan. En viss avskiljning av krom observerades med undantag fär den filtrerade fraktionen efter Filter 2. Nickelkoncentrationen i utgående vatten var förhöjd i bägge filter (Filter 1: totalhalt max 9,48 μg L−1, löst halt 10,8 μg L−1, Filter 2: totalhalt max 4,08 μg L−1, löst halt 4,13 μg L−1). Koncentrationerna av magnesium och molybden var högre efter båda reaktiva filtren. Metallerna bly, kadmium och kvicksilver förekom endast i låga koncentrationer under försöken. Filter 1 påvisade i regel sämre avskiljning än Filter 2, vilket kan innebära att en lägre hydraulisk belastning resulterar i effektivare rening. Salthalten korrelerade med koncentrationerna av kalcium, järn, mangan, magnesium och zink efter filterbrunnarna och det är därmed möjligt att salthalten kan mobilisera bundna metaller. Ett tröskelvärde för mobilisering av metaller kan vara en salthalt av 2 500 mg L−1. / The growing infrastructure creates more impermeable surfaces, causing an increase in stormwater that brings contaminants from surfaces such as roofs and roads, spreading these in the environment. There are a number of different stormwater treatment methods but many lack the ability to remove metal ions. One promising method is the use of reactive filter materials. However, there is a limited amount of research conducted on how these reactive filter systems perform in natural conditions, especially in nordic environments with cold winters, de-icing salt application and usage of studded tyres. This study aims at in- vestigating how de-icing salt (NaCl), pH, temperature, clogging and water flow affect the treatment efficiency of the reactive filter material Filtralite® P in a real-life application. The catchment area that contributed water to the studied system had a total area of 17,600 m2, including parts of Essingeleden, one of the most trafficked roads in Sweden with an annual average daily traffic load of 140,000 vehicles. The studied system consisted of a stormwater pond fed with water from the catchment area. The pond connected to a measuring well which in turn was connected to a pumping well. From there, water was pumped upwards through two parallel wells (Filter 1 and Filter 2) containing Filtralite P and was then discharged into lake Ma ̈laren. Filter 1 was subjected to a higher hydraulic load compared to Filter 2, resulting i a residence time of four hours in Filter 1 and 9 - 24 hours in Filter 2. Water samples were collected in the measuring well and above the filter media in both reactive filter wells. This allowed for examination of the metal concentrations before and after the reactive filters. Measurements of pH, temperature, conductivity and turbidity were conducted in the measuring well and in both filter wells. In addition, measurements of head loss and water flow were also taken in the filter wells. The samples and measurements of this study were taken between 28/01-2021 and 16/04- 2021. Before that, the reactive filter material had been in use from June to December of 2020. The turbidity in the measuring well varied between 2 and 50 FNU. A decrease in turbidity was observed after the reactive filter media, with an average of 3.3 FNU in Filter 1 and 0.9 FNU in Filter 2. The amount of suspended solids in the water was estimated to not exceed 16 mg L−1 and in total, approximately 1.4 kg of suspended solids was removed in Filter 1 and 0.3 kg in Filter 2. The head loss through Filter 2 was highly correlated with the hydraulic load due to the drastic variations in flow. The head loss in Filter 1 was observed to increase slightly over time, indicating that clogging might start to take place. However, clogging of the filter media did not seem to be an issue for the system, a theory strengthened by the low turbidity and low increase in head loss. The temperature in the measuring well varied between 0 and 6 °C and in the filter wells between 1.1 and 7.4 °C. The low temperature might have negatively affected the efficiency of the reactive filter. An increase in pH was observed after the water passed through the reactive filters, with Filter 1 raising the pH to around 9 and Filter 2 to around 10 in the beginning of the testing period. This increase in pH would diminish over the period in Filter 1 to approximately 8, while Filter 2 maintained a stable pH increase. The conductivity increased over the measuring period and reached a peak in February to then decrease during March, most likely caused by increased and decreased use of de-icing salts. Chloride concentrations in the incoming stormwater varied between 119 - 4 990 mg L−1. The treated water after the reactive filters exhibited a reduced concentration of filtered copper and zink. Meanwhile, the concentrations of calcium, iron, manganese and nickel increased in Filter 1, but decreased in Filter 2. Filtered chromium decreased in Filter 1 but no statistically significant reduction was observed in Filter 2. However, the reduction of chromium might have been more efficient, due to a majority of measurements showing concentrations below the detection limit after the reactive fitlers. There was an increased concentration of filtered molybdenum and magnesium after the reactive filters. The metals cadmium, lead and mercury were merely present in very low concentrations or below the de- tection limit of laboratory instruments. Futher investigations of these metals were therefore not conducted. In general, Filter 2 achieved a higher metal treatment efficiency compared to Filter 1. This is believed to be caused by the higher hydraulic load in Filter 1. This caused a pH reduction in the filter material which in turn led to a reduced adsorption efficiency and possibly enhanced the competition effect between the dissolved metals and the sodium ions from the de-icing salts. A correlation was found between chloride and calcium, manganese and iron in Filter 1. In Filter 2 there was a correlation between chloride and calcium, unfiltered magnesium and zink. The chloride concentrations are related to the de-icing salts and it is believed that the salts could have an impact on the efficiency of metal reduction in Filtralite P. At chloride concentrations of around 2 500 mg L−1 the concentrations of zink, magnesium, iron, copper and calcium seemed to increase in the effluent water, meaning that there might also be a threshold value, which if passed, leads to increased metal mobilization. The higher performance of Filter 2 might also be due to longer residence times. This increa- sed residence time might have allowed for a greater reduction of metals due to an increased contact time. It is important to note that more bed volumes had passed Filter 1 compared to Filter 2, with a total of 321 bed volumes through Filter 1 and 53 bed volumes through Filter 2 during the period of this study. However, if previous bed volumes are also taken into account, a total of 1,157 bed volumes have passed Filter 1 and 559 have passed Filter 2. This could also have caused the reduced efficiency observed in Filter 1 compared to Filter 2.

As research has expanded on the environmental impact of stormwater on receiving ecosystems more focus is now being put on the quality issues of stormwater. Biofilters are one of many nature-based solutions that have been developed for that purpose and are also the subject of this study. In order to plan and implement biofilters, predictive models can be useful tools to forecast their performance on a given site. The aim of this study was to investigate the possibilities and limitations of modelling the treatment of stormwater in a biofilter using MIKE+. This was done by first trying to model the hydrological conditions of a biofilter from a study site in Sundsvall and thereafter coupling a water treatment model created in ECO Lab.  The results showed that there were some notable differences between the parameters affecting the hydrological flow in reality and what is currently possible to model in MIKE+. It was seen that the Soakaway node used to model biofilters needs to be complexified in order to properly model the hydrological conditions of biofilters. The main improvements required are that the flow attenuation should occur within the Soakaway node rather than before or after and that it should be based on soil properties. The retention volume also needs to be integrated in the node and a varying exfiltration rate is believed to be required to fit the varying nature of evapotranspiration.  The hydrological model was seen to have a great impact on the water treatment model and some limitations with the program and the used model were identified. Regarding ECO Lab, the program is currently unable to consider interevent processes when the biofilter is empty. These processes can however be of great importance for some contaminants. The program also assumes a time dependency whereas it has been seen that a short retention time may be sufficient to achieve good reduction efficiency. The model used is a highly lumped conceptual model with few parameters so further research aiming at the creation of correction factors for the main affecting parameters is believed to be required in order to avoid design specific calibration. Calibration should also occur over a longer time period in order to consider the variability of stormwater. / I takt med att forskningen kring dagvattens miljöpåverkan på mottagande ekosystem avancerats har hanteringen av dagvatten gått från att enbart fokusera på dess kvantitet till att även fokusera på dess kvalitet. Biofilter är en av flera naturbaserade lösningar som utvecklats för detta ändamål. För att kunna planera och implementera biofilter kan prediktiva modeller vara användbara verktyg för att förutse deras prestanda i ett tilltänkt område. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheterna att modellera dagvattenreningen i ett biofilter med hjälp av MIKE+. Detta gjordes genom att först försöka modellera de hydrologiska förhållandena i ett biofilter från ett studieområde i Sundsvall och därefter koppla en vattenreningsmodell skapad i ECO Lab.  Resultatet visade att det finns några märkbara skillnader mellan de parametrar som påverkar det hydrologiska flödet i biofilter i verkligheten och vad som för närvarande är möjligt att modellera i MIKE+. Det visades att Soakaway-noden som används för att modellera biofilter behöver utvecklas för att kunna modellera de hydrologiska förhållandena på ett korrekt sätt. De främsta förbättringar som krävs är att flödesdämpningen bör ske inom Soakaway-noden snarare än innan eller efter och att denna flödesdämpning bör baseras på filtrets markegenskaper. Retentionsvolymen behöver dessutom integreras i noden och en varierande exfiltrationshastighet tros krävas för att kunna ta hänsyn till hur evapotranspiration varierar över tid.  Den hydrologiska modellen sågs ha stor inverkan på vattenreningsmodellen och vissa begränsningar kunde visas hos programmet och den använda modellen. När det gäller ECO Lab kan programmet för närvarande inte ta hänsyn till processer mellan event när biofiltret är tomt. Dessa processer kan dock ha stor betydelse för vissa föroreningar. Programmet förutsätter också ett tidsberoende trots att forskning visat att en kort uppehållstid kan vara tillräcklig för att uppnå god reningseffekt. Modellen som används är en mycket enkel konceptuell modell med få parametrar så vidare forskning rekommenderas med syfte att skapa korrektionsfaktorer för att bättre ta hänsyn till de viktigaste reningsfaktorer och undvika platsspecifik kalibrering. Kalibreringen bör även ske under en längre tidsperiod för att ta hänsyn till variationerna i dagvatten.

Hamrebäcken rinner genom östra delen av Västerås och har Mälaren som recipient. Under bäckens flödesväg tillkommer dagvatten och föroreningar i form av näringsämnen och tungmetaller från dess avrinningsområde. Bäcken utgör ett av de mest prioriterade vattendragen i Västerås gällande utsläpp av dagvatten. Detta examensarbete har utförts med syftet att utreda föroreningssituationen för Hamrebäcken och hur dess recipient Mälaren påverkas. Examensarbetet syftade även till att undersöka reningseffekten för en befintlig dagvattendamm samt att utifrån ett kostnads- och reningsperspektiv beskriva ett antal åtgärdsförslag för att uppnå en förbättring av bäckens ekologiska och kemiska status. Utvärdering av Hamrebäckens föroreningsbelastning samt reningseffekt för befintlig dagvattendamm och åtgärdsförslag utfördes med hjälp av den Excelbaserade dagvatten- och recipientmodellen StormTac.   Resultatet från studien visade att den modellerade belastningen från flera av bäckens delavrinningsområden överskrider föreslagna riktvärden för mindre vattendrag. Den totala belastningen från Hamrebäckens avrinningsområde överskrider i fallet för föroreningarna bly och suspenderat material även föreslagna riktvärden för Mälaren. Modellering av den befintliga dammen indikerar att anläggningen är underdimensionerad i förhållande till dess belastningsyta. Dammens reningseffekt uppnår inte heller effektmålen i Västerås stads handlingsplan för dagvatten. Ett förslag om utbyggnation av dammen har tagits fram utifrån litteraturstudie och tillgänglig yta för åtgärden. Den simulerade ombyggnationen uppnådde inte uppsatta effektmål men gav en betydande ökning i reningseffekt. Åtgärder som syftar till att öka dammens avskiljningsförmåga bör därför utredas ytterligare.   Fyra ytterligare åtgärdsförslag togs fram och reningseffekten av dessa modellerades i StormTac. Detta inkluderade två olika placeringar av dagvattendammar, en skärmbassäng med flytande våtmark, samt en konstruerad våtmark. Från genomförd modellering rekommenderas vidare utredning av åtgärdsförslagen inkluderande ett anläggande av en skärmbassäng med flytande våtmark, alternativt en konstruerad våtmark. Detta då dessa åtgärdsförslag uppnådde effektmålen för rening enligt Västerås stads handlingsplan för dagvatten. Åtgärdsförslagen skilde sig något åt gällande kostnadseffektivitet. Detta ansågs dock inte ensamt vara argument nog för att motivera anläggning av något åtgärdsförslag till följd av osäkerheter i det beräknade resultatet. Att en skärmbassäng kan utföras i närtid och inte kräver några ingrepp i avrinningsområdet kan anses som ytterligare argument för installation av anläggningen. En konstruerad våtmark kan i sin tur motiveras med att anläggningen bidrar till att höja det estetiska och ekologiska värdet av området. Dessa argument bör beaktas i valet av metod och det fortsatta arbetet med att minska områdets föroreningsbelastning och förbättra bäckens ekologiska och kemiska status. / Hamrebäcken is a small stream in Västerås, which flows through the eastern part of the city. Along it’s course to Lake Mälaren, the stream receives polluted stormwater containing such as heavy metals and nutrients. The primary objective of this master thesis was to investigate the level of pollutants in Hamrebäcken. A secondary objective was to study the reduction efficiency of an existing wet stormwater treatment pond in the area, and propose ways in which to achieve a higher ecological and chemical status for the stream. The stormwater and recipient software model StormTac was used to estimate the level of pollutants and to investigate the reduction efficiencies of different stormwater treatment facilities.   The study revealed that pollutant levels were too high for several of the subwatersheds, based on the recommended guidance for small streams. The pollutant load for the total watershed exceeded the guidance levels for Lake Mälaren for lead and suspended solids. Modelling the reduction efficiency of the existing wet pond indicated that the pond’s size was inadequate to cater for the quantity of incoming stormwater in need of treatment. Subsequently, the pollution reduction efficiency of the pond was not meeting those objectives set out in the Stormwater Action Plan developed by Västerås municipality. A proposal for rebuilding the pond was therefore developed, taking into account the existing conditions of the area and using recommendations from literature. When modeled in StormTac, the modified pond showed a substantial increase in reduction efficiency compared to that of the existing pond. Despite not reaching the objectives of the Action Plan, this suggested that it would be beneficial to investigate measures that increase the reduction efficiency of the existing wet pond further. As a result, an additional four alternatives for reducing the pollutant load of Hamrebäcken were developed using StormTac. These consisted of two wet stormwater treatment ponds at different locations within the watershed, a screen basin with floating treatment wetlands, and a constructed wetland.   The modeling revealed that the most feasible of the investigated measures was an installation of either a screen basin with floating treatment wetlands or a constructed wetland, both measures adjacent to the outlet of Hamrebäcken. This was mainly due to the modeled reduction capacity of these measures where the reduction objectives of the Action Plan were reached. A difference in cost effectiveness was found between the different measures. This was however not considered to solely be argument to justify the implementation of a certain measure due to uncertainties in the modelled result. The fact that a screen basin can be installed in the near future and without occupying space in the watershed are additional arguments for the use of this measure. A constructed wetland can in return be motivated by a potential increase in esthetic and ecological value of the area. These arguments should be considered in the continued investigation of choosing a measure for reducing the pollutant load of Hamrebäcken and to achieve a higher ecological and chemical status for the stream.

Stormwater runoff from highways is a source of pollution to surface water bodies and groundwater. This project develops a bio-detention treatment and harvesting system that is incorporated into roadside swales. The bio-detention system uses Bold & Gold™, a type of biosorption activated media (BAM), to remove nutrients from simulated highway runoff and then store the water in underground vaults for infiltration, controlled discharge, and/or irrigation and other non-potable applications. In order to design a bio-detention system, media characteristics and media/water quality relationships are required. Media characteristics determined through testing include: specific gravity, permeability, infiltration, maximum dry density, moisture content of maximum dry density, and particle-size distribution. One of the goals of this experiment is to compare the nitrogen and phosphorous species concentrations in the effluent of BAM to sandy soil for simulated highway runoff. Field scale experiments are done on an elevated test bed that simulates a typical roadway with a swale. The swale portion of the test bed is split into halves using BAM and sandy soil. The simulated stormwater flows over a concrete section, which simulates a roadway, and then over either sod covered sandy soil or BAM. One, one and a half, and three inch storms are each simulated three times with a duration of 30 minutes each. During the simulated storm event, initial samples of the runoff (influent) are taken. The test bed is allowed to drain for two hours after the rainfall event and then samples of each of the net effluents are taken. In addition to the field scale water quality testing, column tests are also preformed on the sandy soil and Bold & Gold™ without sod present. Sod farms typically use fertilizer to increase production, thus it is reasonable to assume that the sod will leach nutrients into the soils on the iv test bed, especially during the initial test runs. The purpose of the column tests is to obtain a general idea of what percentage removals of total phosphorus and total nitrogen are obtained by the sandy soil and Bold & Gold™. It is shown that the Bold & Gold™ media effluent has significantly lower concentrations of total nitrogen and total phosphorus compared to the effluent of the sandy soil based on an 80% confidence level. The Bold & Gold™ has a 41% lower average effluent concentration of total nitrogen than the sandy soil. The Bold & Gold™ media has a 78% lower average effluent concentration of total phosphorus than the sandy soil. Using both the column test data in combination with the field scale data, it is determined that the Bold & Gold™ BAM system has a total phosphorus removal efficiency of 71%. The removal efficiency is increased when stormwater harvesting is considered. A total phosphorus reduction of 94% is achieved in the bio-detention & harvesting swale system sample design problem

Dagvatten från urbana områden utgör en ökande utmaning för växande städer, eftersom det för med sig metallpartiklar och andra föroreningar från hårdgjorda ytor till närliggande vattenförekomster. Dessa föroreningar kan härstamma från källor som fordonstrafik och korrosion av metallstrukturer. Detta utgör även ett framtida bekymmer för Stockholm, eftersom staden prognostiserar en betydande befolkningsökning fram till 2040. För att möta behoven kommer Stockholm behöva konstruera fler bostäder och utöka sin infrastruktur, vilket i sin tur kommer att resultera i ökade föroreningar och hårdgjorda ytor.  Ett antal kommuner i Sverige har fastställt riktvärden för att reglera metallkoncentrationerna i dagvatten som släpps till olika recipienter. Traditionellt utförs rening av dagvatten huvudsakligen genom användning av dagvattendammar, som använder sig av sedimentering för att rena partikulära föroreningar. Eftersom metallföroreningar även kan förekomma i löst form, uppstår en utmaning då lösta metaller inte kan sedimentera. Det är också viktigt att fånga upp just den lösta delen av föroreningarna, eftersom den är mer biologiskt tillgänglig. En möjlig metod för att rena dagvatten från både metallpartiklar och lösta metaller är användningen av filter, specifikt reaktiva filter.  Detta arbete ingår i det övergripande projektet "Driftsäker och hållbar dagvattenrening för lösta föroreningar", som initierades av Trafikverket i samarbete med KTH. Denna studie bygger vidare på tidigare projekt och har som syfte att undersöka reningsförmågan hos filtersand och fyra reaktiva filter i en pilotanläggning belägen i Fredhäll, Stockholm, Sverige. Dagvattnet som renades i anläggningen kom från Essingeleden, och studien genomfördes under vinterförhållanden, med faktorer som höga salthalter och låga temperaturer. Resultaten visade över lag en god total reningsförmåga för alla filter för större delen av de 11 undersökta metallerna. I det inkommande vattnet observerades relativt höga metallkoncentrationer av Cr, Cu och Zn jämfört med riktvärdena som fastställts av Järfälla, Linköping och Göteborg kommun samt de förslagna riktvärdena från Stockholms län. I förhållande till alla riktvärden (även fysikaliska parametrar) var det enbart Filtralite P som klarade dessa men om man bortser från pH framgick det att filtermaterialet Petrit TS gav den sammantaget bästa reningen i förhållande till samtliga riktvärden. / Stormwater from urban areas poses a growing challenge for expanding cities as it carries metal particles and other pollutants from impervious surfaces into nearby water bodies. These pollutants can originate from factors such as vehicular traffic and corrosion of metal structures. This also presents a future concern for Stockholm as the city expects a significant increase of its population by 2040. To meet the demands, Stockholm will need to construct more housing and expand its infrastructure, which will result in increased pollutants that need to be addressed and more impervious surfaces.  A few municipalities in Sweden have established guidelines for allowed metal concentrations in stormwater that is discharged into nature. Traditionally, stormwater treatment is primarily carried out using stormwater ponds, which utilize sedimentation to remove particulate pollutants. However, a challenge arises because metal pollutants can also occur in dissolved form, and dissolved metals cannot be removed through sedimentation. It is of importance to capture the dissolved fraction as it is more biologically available. One possible method for treating stormwater and removing both metal particles and dissolved metals is the use of filters, specifically reactive filters.  This work is part of the larger project "Reliable and Sustainable Stormwater Treatment for Dissolved Pollutants," initiated by the Swedish Transport Administration (Trafikverket) in collaboration with KTH Royal Institute of Technology. This study builds upon previous projects and this study objective is to examines the treatment effectiveness of a sandfilter and four reactive filters in a pilot facility located in Fredhäll, Stockholm, Sweden. The stormwater used in the facility is sourced from Essingeleden, and the study was conducted under winter conditions, including high salt concentrations and low temperatures. The results generally demonstrated good overall total metal removal by all filters for the 11 metals investigated. Additionally, in relation to the guidelines set by Järfälla, Linköping and Göteborg municipalities and Stockholm County, it was observed that the influent water had a relatively high metal concentrations of Cr, Cu, and Zn. Furthermore, out of all the filters tested it was only Filtralite P met the stormwater guidelines (including physical parameters), however, if the criteria concerning pH is disregarded then the filter material Petrit TS provided the highest metal removal efficiency for all of the guideline metals.

No description available.

The increasing highway traffic is leading to higher and higher levels of pollutants in the stormwater, such as suspended solids, metals, oils, nutrients and PAH. This runoff water causes the degradation of water bodies quality, leading to increased interest in the treatment of highway runoff for the removal of contaminants. Traditional treatments mostly consist of sedimentation, aimed primarily at the removal of suspended solids and particlebound contaminants. Recently the concern has shifted to the dissolved and colloidal fractions of contaminants as well, metals in particular, which makes reactive media filters a potentially interesting technology for runoff water treatment. However, very little research has been carried out on this technology so far, mostly in batch laboratory experiments with synthetic runoff water. This study aims at investigating the performance of four reactive media filters (Petrit T, Polonite, D-Rainclean and Filtralite-P) and a defined filter sand used for water processing at removing dissolved and particulate-bound metals. To achieve the goal, a pilot plant has been constructed in Gröndal, south of Stockholm, inside the existing Gröndalsmagasin, a full-scale stormwater treatment plant. The catchment area is located mostly on the E4 and Essingeleden, the highest trafficked motorway in Sweden with an AADT of 140 000 vehicles. A pump feeds the pilot plant from the Gröndalsmagasin outlet, after the stormwater has been treated with flocculation and sedimentation, and collects such water in a collection vessel. The five filter media columns are fed during runoff events with a flow scaled proportionally to the influent in the Gröndalsmagasin to mimic real conditions of flow and pollutant concentrations. Field measurements of pH, turbidity and conductivity, have been carried out during the trial. Samples have also been collected with flow proportional samplers connected to the collection vessel and the outlet of the five columns, as well as in the form of grab samples from sample ports at different depths in the columns. These samples have been sent to ALS Scandinavia AB to perform lab analysis. The pH in the effluent of the reactive filter media increased to values between 10 and 13, and slowly decreased during the trial. No difference was found between the pH in Filtersand outlet and the influent water. All materials showed excellent performance at removal of dissolved and particulate-bound Zn as well as particulate-bound Cu. Dissolved Cu was removed effectively by reactive media, and to a minor extent by Filtersand. Leaching of metals was observed from three materials: Filtersand released Mn during April, Polonite released Cr, with a very good correlation with the Chloride content and Petrit-T released Ba during the entire trials. / Den ökande vägtrafiken leder till allt högre halter av föroreningar i dagvattnet, till exampel suspenderade ämnen, metaller, oljor, närings ämnen och PAH. Detta dagvatten försämrar degradering av vattenförekomsternas kvalitet, vilket har lett till ett ökat intresse för rening av dagvatten fr ̊ån motorvägar för att avlägsna föroreningar. Traditionella behandlingar består oftast av sedimentering, som främst syftar till att reducera suspenderade ämnen och partikelbundna föroreningar. På senaste tiden har intresset förskjutits till att även omfatta lösta och kolloidala fraktioner av föroreningar, speciellt metaller, vilket gör reaktiva filtermaterial till en potentiellt intressant teknik f ̈or behandling av dagvatten. Mycket lite forskning har dock gjorts om denna teknik hittills, då oftast i laboratorieexperiment med syntetiskt dagvatten. Denna studie syftar till att undersöka hur fyra reaktiva mediafilter (Petrit T, Polonite, D-Rainclean och Filtralite-P) och en typ av sandfilter fungerar när det gäller att avlägsna lösta och partikelbundna metaller. F ̈or att uppnå målet har en pilotanläggning byggts i Gröndal, söder om Stockholm, inuti det existerande Gröndalsmagasinet, ett dagvattenreningsverk i full skala. Avrinningsområdet ligger vid E4 och Essingeleden, den mest trafikerade motorvägen i Sverige med en ÅDT på 140 000 fordon. En pump matar pilotanläggningen fr ̊ån Gröndalsmagasinets utlopp, efter att dagvattnet har behandlats med flockning och sedimentering, och samlas upp detta vatten i ett uppsamlingskärl. De fem filtreringskolonnerna matas under avrinningshändelserna med ett flöde som är proportionellt till inflödet till Gröndalsmagasinet för att imitera verkliga förhållanden av flöde och föroreningskoncentrationer. Mätningar av pH, turbiditet och konduktivitet har utförts under försöket. Prover har också samlats in med flödesproportionella provtagare som är kopplade till uppsamlingskärlet och utloppet fr ̊an de fem kolonnerna, samt i form av grabbprover fr ̊an provtagningsöppningar på olika djup i kolonnerna. Dessa prover har skickats till ALS Scandinavia AB för laboratorieanalys. pH-värdet i utflödet fr ̊ån det reaktiva filtermediet ökade till värden mellan 10 och 13 och sjönk långsamt under försöket. Ingen skillnad hittades mellan pH-värdet i filtrets utlopp och inflödesvattnet. Alla material visade mycket goda resultat när det gäller avlägsnande av löst och partikulät bundet Zn samt partikulärt bundet Cu. Lösta Cu avlägsnades mycket effektivt av reaktiva medier och i mindre utsträckning av Filtersand. Läckage av metaller observerades fr ̊ån tre material: Filtersand släppte ut Mn under April, Polonite släppte ut Cr, med en mycket god korrelation med kloridhalten och Petrit-T släppte ut Ba under hela försöket.