The purpose of this descriptive study was to create a read-aloud instructional program which could be used in teaching caregivers to promote quality verbal interaction among participants during story time. Prior to and subsequent to instruction, selected high-school students participating in a vocational-technical child development program were audio- and videotaped as they read stories aloud to children. All tapes were transcribed in full. Using the storybook Reading Analysis System (Teale, Martinez, & Glass, in press), dialogue was categorized into form, type of information, focus, instructional intent, and importance categories.

Syftet med detta arbete var att undersöka ”environmental storytelling” och dess betydelse i att bygga ut spelmiljöer. Begreppet och tankarna på ”environmental storytelling” har baserats på Don Carson och Henry Jenkins tankar kring ämnet. Utöver dessa källor användes även områdena kring ”immersion” och ”affordence”. Till undersökningen producerades en artefakt bestående av tre utrenderade 3D-miljöer, som sedan användes i kvalitativa intervjuer. Intervjuerna bestod av frågor kring hur informanterna uppfattade bilderna. Resultatet av intervjuerna visade att de narrativa ledtrådarna fick störst fokus över de mekaniska ledtrådarna. Det visades även att flera av ledtrådarna kunde byta roll, narrativa kunde fungera som mekaniska respektive mekaniska kunde fungera som narrativa. Det framgick att ”environmental storytelling” ger ett ytterligare djup till spelaren från spelmiljöerna. För ett framtida arbete skulle ytterligare fördjupning inom olika miljöer förekomma, med större fokus på hur människor uppfattar berättelser genom tecken och objekt, samt fler infallsvinklar från andra livserfarenheter.

A dissertação ora apresentada teve como objetivo central identificar e sistematizar as estratégias de transmidiação desenvolvidas no âmbito da produção da obra ficcional Latitudes (2013, 2014), um projeto transmídia veiculado em três plataformas diferentes: YouTube, televisão e cinema e, respectivamente, em três formatos: websérie, série de TV e longa metragem. Trata-se de pesquisa que utiliza a técnica de estudo de caso para analisar o surgimento de obras ficcionais produzidas para distribuição em diversas plataformas O trabalho discute o surgimento de novos gêneros e formatos relacionando-os ao contexto da hipertelevisão (Scolari, 2014) e da distribuição de conteúdos em multiplataformas, que marca a experiência estética audiovisual na contemporaneidade, proporcionando novas formas de produção, consumo e fruição. Também são discutidos modelos de negócio na cultura da convergência (Jenkins, 2008), nomeadamente no YouTube - repositório para a websérie Latitudes -, a partir da distribuição e consumo cada vez mais pautados em plataformas streaming, que ganham espaço frente à grade horária tradicional televisiva, no modelo broadcast. Apoiados nos estudos de linguagem de Bakhtin (2003) e em discussões sobre gêneros feitas por Barthes (2009), Eco (1994) e Mungioli (2012), os resultados das análises sugere uma aproximação entre os gêneros ficcional e documental na versão seriada exibida na televisão. Em termos de estratégias de transmidiação desenvolvidas em Latitudes, a análise revelou que a obra incorpora modelos de distribuição e consumo que se apresentam como tendências atuais na produção audiovisual brasileira. Quanto à construção narrativa, observamos como principais resultados o uso das estratégias de propagação (Fechine, 2013) e de reassistibilidade (Mittel, 2011) para o estabelecimento da transmidiação em Latitudes. Também incorporamos às discussões a análíse de estratégias de product placement, a partir de inserções roteirizadas, como modelo de capitalização eficaz em produtos audiovisuais que contam com a internet como principal veículo de distribuição. / The present study aims to identify and systematize transmediation strategies developed by the producers of the series Latitudes (2013, 2014), a project distributed in three different platforms: internet (YouTube), television and cinema (so, in three formats: webseries, TV series and film). The work discusses the emergence of new genres and formats relating them to the context of hipertelevision (Scolari, 2014) and the multi-platform content distribution, which marks the audiovisual experience in contemporary culture and ensures more autonomy and agency to the audiences (Castells, 2009). We also discuss the new business opportunities in the convergence culture (Jenkins, 2008), particularly on YouTube, which works as a repository for the webseries Latitudes, with the distribution and consumption increasingly guided by streaming platforms, that are gaining ground against the traditional television broadcast model. It was also possible to see that these new dynamics, supported by the Internet, create new production processes. Based on the Language theory of Bakhtin (2003) and reflections on genres using Barthes (2009), Eco (1994) and Mungioli (2012). Through these analyzes, we see a connection between the fictional and documentary genres in the television version of our empirical object. After these advances, we reach the stage of systematization of transmediation strategies developed in Latitudes, realizing that it incorporates different kinds of distribution and consumption that are presented as trends in the Brazilian audiovisual production. As main results, we identified propagation strategies (Fechine, 2013), and the use of rewatchability (Mittel, 2011) for the establishment of transmidiation in Latitudes. We also add to the discussion the strategy of product placement (Miller, 2014), through scripted insertions, as an effectively capitalization model for audiovisual products that rely on the internet as a primary vehicle of distribution.

Den svenska ölmarknaden genomgår just nu en stor förändring. Mängder av nya små aktöreretablerar sig. Så kallade mikrobryggerier startas i en strid ström. Då dessa nya ölproducenterarbetar mycket småskaligt och med hantverksmässiga metoder är det svårt att få ekonomiskbärighet i verksamheten. För att mikrobryggerierna skall klara sig på sikt krävs att de tarmarknadsandelar från de stora industribryggerierna. För att sprida vetskap om sina produkterkrävs dock att konsumenterna är medvetna om deras närvaro. Att göra reklam genomtraditionella metoder så som tidningsannonser och radio och tv är väldigt sällan aktuellt dåpriset är allt för högt. Därför undersöker studien huruvida storytelling skulle kunna vara ettalternativt marknadsföringsverktyg för mikrobryggerierna. Genom tre fallstudier som tittar påtre olika typer av storys, har jag undersökt vilken utformning och karaktär en story bör ha föratt fungera effektivt då det gäller att spridas vidare. Resultatet av studien pekar på att denvanligaste typen av storytelling som mikrobryggerierna använder sig av, produktstorys, är denminst effektiva för att få spridning. Som mikrobryggare bör man istället skapa enövergripande varumärkesstory som bryggeriet hela tiden verkar under i allt de gör. Det har istudien visat sig centralt att en story innehåller de fyra grundelementen, rollfördelning,handling, konflikt och budskap. Av dessa fyra är det konflikt som är det viktigaste elementet.En story utan konflikt får inte någon djupare påverkan på åhöraren och kommer därför intespridas vidare. Studien har också påvisat att påhittade storys kan vara effektiva sommarknadsföring. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Berättelser och historier har sedan urminnes tider förtrollat och fängslat människor. Förr itiden samlades människor runt lägerelden för att ta del av berättelser, idag samlasmänniskor runt varumärken. Det förflutna, nuet och framtiden binds samman till ettsammanhängande process genom historier, istället för att vara lösryckta delar av ettsammanhang.Uppsatsens syfte var att undersöka varför storytelling inom marknadsföring är såframgångsrikt hos konsumenten. Vi ville få en förståelse över vad som fårkonsumenten att uppskatta denna sortens reklamform. Vår problemfråga ochutgångspunkt genom uppsatsen har varit:· Varför är storytelling i marknadsföring så framgångsrikt hos konsumenter?För att klarlägga begreppet ur flera synvinklar har vi varit i kontakt med konsumenter ifrom av fokusgrupper samt med experter inom storytelling och självaste reklambranschen.Vi har valt dessa tre intressegrupper för att få olika perspektiv urkonsumentens synvinkel. Vår ambition med denna uppsats har varit att utveckla ettförståligt ramverk kring begreppet storytelling inom marknadsföring. Till följd där av fåen förståelse vad som gör den så framgångsrik i konsumenters ögon. Svaret på vårproblemfråga blev då enkel:Relationen, identitet och uppmärksamheten är de tre faktorer som gör så att konsumententar till sig reklamen på ett djupare plan, och som gör storytelling så framgångsrikt hoskonsumenter. Människor vill tro på historier, storytelling skapar ett intressant grepp omvarumärkes kommunikationen och kan ge konsumenten något att drömma om. Idag finnsstorytelling överallt i dagens samhälle och kultur. Det är något vi utsätts för genom helalivet. De finns i vår musik, böcker, filmer, media, religion, arkitektur med mera. Depåverkar oss på många sätt, vissa är uppenbara så som religion och lagar, andra som ärdolda är propaganda och reklam.

Thailand has been extremely successful in promoting itself as a cultural country, with tourism being the country's primary source of income. However, cultural tourism for Thai people is considered to be a niche market, and little attention has been paid to the topic, compared to mass tourism. Moreover, Thai visitors have little motivation to visit actual historical sites and read the story displayed as part of exhibitions. This research aims to create, detail and evaluate a framework for inclusive digital storytelling to increase diversity and motivation for cultural tourism in Thailand. To broaden and increase the potential tourism market, this PhD research applies inclusive design principles as 'understanding and designing for diversity' by identifying potential Thai customers into five diverse groups (youth, older adults, disabled people, non-cultural tourists, and cultural tourists), and presents reports regarding the barriers and drivers for achieving this. To increase the motivation of Thai tourists, this PhD research adopts digital storytelling as 'the guideline for creating storytelling' to increase motivation among the five diverse groups, and illustrates how this was done in the second study. However, an issue arises if Thai people (particularly older adults and disabled people) cannot access or understand how to use this type of digital technology. These problems can in turn create opportunities for applying inclusive designs to digital technology in an effort to understand users' behavioural needs; this is presented in the third study. Finally, the fourth study evaluates the framework detailed from the previous three studies in order to answer the primary research question: "How could inclusive design and digital storytelling principles be applied to facilitate cultural tourism in Thailand?" This PhD research can suggest and establish links between three key areas and devise and detail a new framework to increase diversity and motivation for cultural tourism for Thai visitors in Thailand which is original and interdisciplinary.

Att använda berättelser som undervisningsmetod är ingen nyhet i skolan. Däremot har metoden, av tradition, inte varit så vanlig i NO-undervisningen. På senare tid lyfts, i såväl skoldebatt som forskning, elevers svårigheter med begreppsutveckling i de naturvetenskapliga ämnena. En orsak till problemen, menar många, är att elever inte finner naturvetenskapen meningsfull. StoryTelling är ett undervisningsmaterial och ett arbetssätt uppbyggt kring historiska berättelser kring ett naturvetenskapligt innehåll. Läraren gestaltar till exempel en historisk forskare och i rollen som forskaren berättar hen om sitt arbete. Det primära syftet med StoryTelling är att beskriva naturvetenskapernas karaktär. Jag blev dock intresserad av att undersöka om berättelserna också skulle kunna bidra till att utveckla elevernas begreppsförståelse. Detta har jag i den här studien undersökt genom att berätta berättelsen från materialet i en mellanstadieklass. Jag utgår i min studie från Egans teori om hur "romantic understanding" kan stödja kognitiv utveckling från en konkret och kontextberoende förståelse av omvärlden till naturvetenskapliga, generella förklaringsmodeller. Jag har filmat fyra elevgruppers diskussioner om vakuum och tryck före och efter att jag berättade en berättelse där jag iklädde mig rollen som Otto von Guericke. Gruppdiskussionerna har analyserats utifrån gruppernas användning av nya begrepp och förklaringar samt nya gester och bildliga uttryck. Samtliga grupper förändrar, i större eller mindre utsträckning, sina förklaringar kring vakuum efter att ha tagit del av min berättelse. En del grupper använder också gester och bildliga uttryck från berättelsen under sina diskussioner. Resultaten indikerar att StoryTelling kan vara ett stöd för att utveckla elevers begreppsförståelse i naturvetenskap.

<p><strong>Problemformulering:</strong> Vilken betydelse har marknadsföringsinriktad corporate storytelling för varumärkesuppbyggande i företag inom den svenska textil och konfektionsbranschen?</p><p><strong>Syfte:</strong> Uppsatsens syfte är att förklara vilken betydelse marknadsföringsinriktad storytelling kan ha vid varumärkesuppbyggande för företag inom textil och konfektionsbranschen. Syftet är att förklara hur storytelling, som ett verktyg, kan användas för att bygga ett starkt varumärke hos företag samt ge branschspecifika rekommendationer för hur storytelling kan användas effektivt.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien har en kvalitativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssätt där ett fallföretag, Fjällräven, intervjuats inom ämnet. Fallföretaget arbetar aktivt med marknadsinriktad storytelling.</p><p><strong>Teoretiskt perspektiv: </strong>Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av varumärkesuppbyggande där varumärkesidentitet och varumärkeskapital beskrivs mer ingående. Därefter redogörs det hur storytelling används som strategiskt verktyg.</p><p><strong>Empiriskt perspektiv: </strong>I empirin redogörs den djupintervju som genomfördes med fallföretaget.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Studien visar att storytelling har en stor betydelse för varumärkesuppbyggande inom textil- och konfektionsbranschen.</p> / <p><strong>Question:</strong> What meaning have marketing concentrated corporate storytelling to brand building in companies within the Swedish textile- and garment industry?<strong></strong></p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of the study is to explain what meaning marketing concentrated storytelling could have to companies within the Swedish textile and garment industry when building a brand. The purpose is to explain how storytelling, as a tool, can be used to build a strong brand and to give business specific recommendations how to use storytelling as an effective tool.</p><p><strong>Method:</strong> Writing the paper we have used a qualitative research method where we interviewed one Swedish company, Fjällräven. The company is active using storytelling externally.</p><p><strong>Theoretical framework:</strong> We initiate the theoretical section by describing brand building and more deeply brand identity and brand equity.  The theoretical framework analyzes how storytelling can be used as a strategic tool.</p><p><strong>Empirical framework: </strong>The empirical framework presents the outcome of the interview with the case company.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The study has shown that storytelling is a powerful and important tool in brand building within the Swedish textile- and garment industry.</p>

Problemformulering: Vilken betydelse har marknadsföringsinriktad corporate storytelling för varumärkesuppbyggande i företag inom den svenska textil och konfektionsbranschen? Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara vilken betydelse marknadsföringsinriktad storytelling kan ha vid varumärkesuppbyggande för företag inom textil och konfektionsbranschen. Syftet är att förklara hur storytelling, som ett verktyg, kan användas för att bygga ett starkt varumärke hos företag samt ge branschspecifika rekommendationer för hur storytelling kan användas effektivt. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssätt där ett fallföretag, Fjällräven, intervjuats inom ämnet. Fallföretaget arbetar aktivt med marknadsinriktad storytelling. Teoretiskt perspektiv: Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av varumärkesuppbyggande där varumärkesidentitet och varumärkeskapital beskrivs mer ingående. Därefter redogörs det hur storytelling används som strategiskt verktyg. Empiriskt perspektiv: I empirin redogörs den djupintervju som genomfördes med fallföretaget. Slutsats: Studien visar att storytelling har en stor betydelse för varumärkesuppbyggande inom textil- och konfektionsbranschen. / Question: What meaning have marketing concentrated corporate storytelling to brand building in companies within the Swedish textile- and garment industry? Purpose: The purpose of the study is to explain what meaning marketing concentrated storytelling could have to companies within the Swedish textile and garment industry when building a brand. The purpose is to explain how storytelling, as a tool, can be used to build a strong brand and to give business specific recommendations how to use storytelling as an effective tool. Method: Writing the paper we have used a qualitative research method where we interviewed one Swedish company, Fjällräven. The company is active using storytelling externally. Theoretical framework: We initiate the theoretical section by describing brand building and more deeply brand identity and brand equity.  The theoretical framework analyzes how storytelling can be used as a strategic tool. Empirical framework: The empirical framework presents the outcome of the interview with the case company. Conclusion: The study has shown that storytelling is a powerful and important tool in brand building within the Swedish textile- and garment industry.

Sexual health among college students is in jeopardy. College aged men and women face risks associated with sexuality because of college attendance and gender. Through storytelling, college students convey their sexual experiences to their friends and peers, though this process is predominantly focused on the narrator rather than the listener. I investigated how this storytelling influences those who listen to stories through focus groups, using the theory of Communication Privacy Management and grounded theory to understand focus group results. The results revealed themes regarding the context in which storytelling occurs, how storytelling affects listeners, and how listeners interpret the motivation of the narrator. Communication context and communication influence were similar for males and females while perception of narrator motivation differed based on gender. Participants perceived motivation to be highly related to reputation, truth, and relationship status. Additionally, participants reported being impacted by listening to their friends and non-friends share their stories.