För att ta del av information i dagens samhälle krävs förmågan att förstå texters innehåll. Läsförståelse undervisas genom didaktiska strategier i skolan för att elever ska förstå och tolka texter. Trots att elever enligt läroplanen ska få strategier för läsförståelsen har forskning visat att lärare har låga kunskaper om strategier för elevers läsförståelse. Följden kan bli att elever inte förstår texters innehåll när de inte får strategier de kan behöva för läsförståelsen. Syftet med den systematiska litteraturstudien var att undersöka vilka metoder som forskningen framhåller som relevanta för elevers läsförståelse i årskurs tre till sju. Litteraturstudiens slutsats belyste att strategierna att ställa frågor, att förutspå, att klargöra, att sammanfatta samt att visualisera medverkade till elevers läsförståelse. När eleverna bearbetade texter med hjälp av strategierna möjliggjordes ett samspel mellan eleven och texten vilket bidrog till ett meningsskapande och en fördjupad förståelse. En intressant implikation för vidare studier hade varit att genomföra en undersökning där syftet hade kunnat vara att undersöka hur verksamma lärare bedriver undervisning i läsförståelse. Tidigare forskning har visat att lärare förutsätter att läskunniga elever förstår texters innehåll vilket inte kan tas för givet, då lärare måste arbeta aktivt med elevernas läsförståelse.

Denna studie fokuserar på och vill synliggöra fyra olika lärares erfarenheter kring samspelet mellan lärare och elev och hur de hanterar konflikter. I huvudsak granskas hur lärarna upplever att de hanterar konflikter som uppstår i undervisningen. Studien undersöker hur de fyra lärarna, som är eller har varit verksamma i årskurs 3, upplever samspelet mellan sig själva och eleven samt bemöter problematiska beteenden hos elever i sin undervisning. Faktorerna som kan försvåra undervisningens gång är flera och så är även strategierna för att undvika dessa faktorer. Undersökningen fokuserar främst på de olika strategier som används för att hantera och förebygga situationer där konflikter uppstår. Perspektivet är utifrån lärarnas erfarenheter och synsätt på vilka åtgärder som krävs för att hantera dessa konflikter samt ge dessa elever bästa möjliga stöd i sin skolgång. Studiens resultat visar att trots olika bakgrund, utbildning och erfarenheter så liknar lärarnas arbetssätt och strategier varandra. De har ett gemensamt synsätt och en gemensam attityd för att bemästra dessa situationer som kan uppstå i klassrummet. Slutsatsen är att den avgörande faktorn för att bibehålla en god undervisning i klassrummet är att i ett tidigt skede ha skapat en god relation till varje elev samt att ständigt upprätthålla en tydlig struktur. Studien grundas i tre forskningsfrågor som besvarats utifrån resultat från fyra intervjuer där respondenterna har delgivit sina erfarenheter kring elevbemötande, val av strategier i problematiska situationer samt hur de anpassar undervisningen i ett konfliktförebyggande syfte. Nyckelord: konflikthantering, strategier, inkludering

<p>Vid sjukdom väcks ofta existentiella frågor, funderingar och bekymmer hos individen. Ibland kan dessa tankar och funderingar leda till andligt/själsligt lidande. Ett andligt/själsligt lidande kan upplevas av människan när det blir ett avbrott i hennes känsla av sammanhang. Syftet med studien var att beskriva det själsliga/andliga lidande en patient kan uppleva vid sjukdom samt vad sjuksköterskan kan använda för omvårdnadsåtgärder för att minska detta lidande. Metoden var en litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar granskades. </p><p>Resultatet visade att orsakerna till det andliga/själsliga lidandet är individuella men det går att se ett samband i det som påverkar människans andliga/själsliga lidande. </p><p>Patienten använder olika strategier för att hantera det andliga/själsliga lidandet. Utöver de egna strategierna som patienterna använder krävs olika omvårdnadsinsatser av sjuksköterskan för att lindra det andliga/själsliga lidandet. Det finns dock en rad problem/svårigheter som sjuksköterskan kan stöta på i denna slags omvårdnad.</p><p>Ytterligare utbildning och forskning inom området behövs.</p>

<p>Den här uppsatsen syftar till att beskriva hur en federation fattar beslut och arbetar med strategier och visioner. En fallstudie har gjorts på Länsförsäkringar för att jämföra hur beslutsvägar ser ut och hur förankrade strategier och visioner är i verksamheten. Resultatet av studien visar på att det finns en väl beskriven form för beslutsvägar och beslutsforum. Dock är dessa vägar och forum relativt sett okända i verksamheten vad gäller deras syften och innehåll. Strategier och vision vet de flesta i organisationen att de finns och arbete bedrivs löpande med dessa som grund. Däremot finns det synpunkter på hur verklighetsförankrade strategierna egentligen är. Länsförsäkringar har en modell för beslut som stödjer deras grundtanke om konsensusbeslut. Det kan ta lång tid innan beslut fattas men när de väl är fattade så är de också förankrade och beslutet kan verkställas. Mer information behövs i organisationen avseende beslutsvägar och forum men också kring strategier och visionen och då gärna kopplad till affärsnytta för att bli konkret och lätt att ta till sig.</p>

<p>Strategier för kompetensförsörjning har fått en allt större betydelse för företagens möjligheter till att vara konkurrenskraftiga. Det gäller därför för ledningen att forma medarbetarnas kompetenser utifrån det behov som finns på marknaden. Att skapa unika kombinationer av kompetens är således viktigt för att kunna konkurrera på en föränderlig marknad. I studien undersöks hur strategier för kompetensförsörjning växer fram, det vill säga vilka förhållanden ledningen tar hänsyn till samt vilka planerings och beslutsprocesser som ligger bakom deras satsningar på kompetensförsörjning.  Syftet var att lyfta fram vilka metoder som ledningen inom två kunskapsföretag använde sig av för att utveckla planer för kompetensförsörjning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes på två olika företag. Resultatet visar att inventering av kompetenser, kontinuerliga analyser av marknaden; inre och yttre dialoger samt utvärderingar av projekt var centrala metoder som ledningen använde sig av för att identifiera och säkerställa kompetensbehov i organisationen.  Resultatet visar också att incitamentsystem användes som en central metod för att uppmuntra individen till att kompetensutvecklas. Avslutningsvis diskuteras olika dilemman som försvårar förutsättningarna för ledningen att arbeta strategisk med kompetensförsörjning.</p> / "KOM IN" projektet

<p>Patienter med demenssjukdom utgör i dag en stor patientgrupp</p><p>som kommer att öka i framtiden. Demenssjukdomar har under</p><p>senaste årtionden uppmärksammats som ett växande hot mot</p><p>folkhälsan. I mötet med en patient med demenssjukdom finns</p><p>det en rad svårigheter bland annat svårigheten i att kommunicera</p><p>för att dessa patienter ska bli förstådda och bekräftade i omvårdnaden</p><p>krävs det att personalen har den kunskap motivation</p><p>och kraft som behövs för att förstå patienten. Syftet med</p><p>litteraturstudien var att belysa strategier som underlättar</p><p>kommunikationen. Arbetet är en litteraturstudie baserat på 11</p><p>vetenskapliga artiklar inom området. Resultatet visar att</p><p>strategier för att underlätta kommunikationen både verbalt och</p><p>icke-verbalt mellan sjuksköterskan och patienten med</p><p>demenssjukdom har en stor betydelse för ett bra</p><p>omhändertagande av patienten. Där kunskap om hur</p><p>sjuksköterskan ska kommunicera med patienten på bästa sätt är</p><p>centralt. Resultatet visar återkommande att en bekräftande</p><p>attityd, kroppsspråket, ögonkontakten, röstvolymen, beröring,</p><p>och ett tillåtande klimat är viktiga faktorer som gör att patienten</p><p>trots graden av demenssjukdom ökar sitt självförtroende så pass</p><p>mycket att en ömsesidig interaktion är möjlig och det ger också</p><p>patienten en chans till att bli förstådd och bekräftad. För att</p><p>kunna bemöta patienter med demenssjukdom behövs en</p><p>gemensam värdegrund och riktlinjer för omhändertagandet.</p><p>Framtida forskning föreslås handla om att utveckla bra strategier</p><p>i kommunikationen som bygger på den kvarvarande kognitiva</p><p>förmågan som patienten har.</p>

Strategier för kompetensförsörjning har fått en allt större betydelse för företagens möjligheter till att vara konkurrenskraftiga. Det gäller därför för ledningen att forma medarbetarnas kompetenser utifrån det behov som finns på marknaden. Att skapa unika kombinationer av kompetens är således viktigt för att kunna konkurrera på en föränderlig marknad. I studien undersöks hur strategier för kompetensförsörjning växer fram, det vill säga vilka förhållanden ledningen tar hänsyn till samt vilka planerings och beslutsprocesser som ligger bakom deras satsningar på kompetensförsörjning.  Syftet var att lyfta fram vilka metoder som ledningen inom två kunskapsföretag använde sig av för att utveckla planer för kompetensförsörjning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes på två olika företag. Resultatet visar att inventering av kompetenser, kontinuerliga analyser av marknaden; inre och yttre dialoger samt utvärderingar av projekt var centrala metoder som ledningen använde sig av för att identifiera och säkerställa kompetensbehov i organisationen.  Resultatet visar också att incitamentsystem användes som en central metod för att uppmuntra individen till att kompetensutvecklas. Avslutningsvis diskuteras olika dilemman som försvårar förutsättningarna för ledningen att arbeta strategisk med kompetensförsörjning. / "KOM IN" projektet

Patienter med demenssjukdom utgör i dag en stor patientgrupp som kommer att öka i framtiden. Demenssjukdomar har under senaste årtionden uppmärksammats som ett växande hot mot folkhälsan. I mötet med en patient med demenssjukdom finns det en rad svårigheter bland annat svårigheten i att kommunicera för att dessa patienter ska bli förstådda och bekräftade i omvårdnaden krävs det att personalen har den kunskap motivation och kraft som behövs för att förstå patienten. Syftet med litteraturstudien var att belysa strategier som underlättar kommunikationen. Arbetet är en litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar inom området. Resultatet visar att strategier för att underlätta kommunikationen både verbalt och icke-verbalt mellan sjuksköterskan och patienten med demenssjukdom har en stor betydelse för ett bra omhändertagande av patienten. Där kunskap om hur sjuksköterskan ska kommunicera med patienten på bästa sätt är centralt. Resultatet visar återkommande att en bekräftande attityd, kroppsspråket, ögonkontakten, röstvolymen, beröring, och ett tillåtande klimat är viktiga faktorer som gör att patienten trots graden av demenssjukdom ökar sitt självförtroende så pass mycket att en ömsesidig interaktion är möjlig och det ger också patienten en chans till att bli förstådd och bekräftad. För att kunna bemöta patienter med demenssjukdom behövs en gemensam värdegrund och riktlinjer för omhändertagandet. Framtida forskning föreslås handla om att utveckla bra strategier i kommunikationen som bygger på den kvarvarande kognitiva förmågan som patienten har.

Den här uppsatsen syftar till att beskriva hur en federation fattar beslut och arbetar med strategier och visioner. En fallstudie har gjorts på Länsförsäkringar för att jämföra hur beslutsvägar ser ut och hur förankrade strategier och visioner är i verksamheten. Resultatet av studien visar på att det finns en väl beskriven form för beslutsvägar och beslutsforum. Dock är dessa vägar och forum relativt sett okända i verksamheten vad gäller deras syften och innehåll. Strategier och vision vet de flesta i organisationen att de finns och arbete bedrivs löpande med dessa som grund. Däremot finns det synpunkter på hur verklighetsförankrade strategierna egentligen är. Länsförsäkringar har en modell för beslut som stödjer deras grundtanke om konsensusbeslut. Det kan ta lång tid innan beslut fattas men när de väl är fattade så är de också förankrade och beslutet kan verkställas. Mer information behövs i organisationen avseende beslutsvägar och forum men också kring strategier och visionen och då gärna kopplad till affärsnytta för att bli konkret och lätt att ta till sig.

Den gröna tråden är resultatet av mitt examensarbete för VäxjöKommun. Jag har i det här examensarbetet undersökt möjligheternaatt tydliggöra Växjös miljöarbete för allmänheten. Resultatet är enhållbar kommunikationsstrategi som behandlar fyra delområden, enmärkning, kommunens hemsida, evenemang samt två böcker.Konceptet är skapat för Växjö Kommuns informationsavdelning, ochriktar sig mot allmänheten för att tydliggöra och underbygga det somlett fram till vårt epitet Växjö – Europas grönaste stad.