<p>Syftet med denna studie är att försöka uppmärksamma några lärares arbete med elever med AD/HD-problematik i en grundskola i Stockholms förort. Ungefär en av åtta elever som börjar skolan i Sverige har dessa symptom (Gillberg, 1996). Vi har valt att undersöka vilka pedagogiska strategier lärarna på skolan använder sig av med barn med dessa svårigheter i sin undervisning och i sitt bemötande. Vi har även valt att undersöka hur dessa lärare utformat klassrumsmiljön för att eleven på bästa sätt ska anpassas till den pedagogiska verksamheten samt tagit reda på vilken hjälp lärarna får från skolan i form av extra resurser. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat klasslärare, rektor och specialpedagog och sedan jämfört informationen från våra informanter med tidigare forskning och litteratur. Resultatet visar att de flesta lärare menar att alla elever med dessa svårigheter ändå är väldigt olika och att användandet av olika pedagogiska strategier är nödvändigt. De menar också att de får tillräckligt med hjälp från skolan men att det skulle vara fördelaktigt med mindre klasser eller större lärartäthet för att kunna tillgodose elevernas behov. Lärarna har också gett oss råd om hur man på bästa sätt kan utforma klassrumsmiljön för att skapa ett trivsamt, lugnt och städat klimat. Vi har insett att det är av stor vikt att ha kunskap inom detta område för att som lärare kunna bedöma och välja ut vilka metoder som fungerar bäst på eleven och för att kunna se möjligheterna för en inkluderande skolgång.</p><p>The purpose of this study is to take notice of teachers work with children that have AD/HD problems in a elementary school in a Stockholm suburb. About one in eight students in Sweden has these symptoms (Gillberg, 1996). We have chosen to look into which pedagogical strategies teachers in the school use with the children who have these difficulties in terms of educating and their approach to them. We have also examined how these teachers have developed their classroom environment to best suit the student and the pedagogic activities and also which extra resources the teachers receive from the school. We have done a qualified study and have interviewed teachers, a principle and a specialist in pedagogy and then compared information from earlier studies and literature. Results show that several teachers are of the opinion that all students with this difficulty are different and therefore the use of different pedagogical strategies is crucial. They also mean that help in terms of recourses from the school are adequate but that it would be advantageous to have smaller classes or more frequent staffing ratio to be able to provide for the needs of these students. The teachers also gave advice how to improve the classroom environment in the best possible way to create a comfortable, calm and clean environment. We came to the conclusion that it is crucial as a teacher to have knowledge in this area to be able to choose which methods are suitable on students to be able to see the possibilities for an included school attendance.</p>

<p>I vårt examensarbete skrev vi allenast om elever som redan har diagnos ADHD. Vi valde att undersöka och studera de pedagogiska strategier som lärare använde sig av gällande läs-, skriv- och talutveckling hos elever som har ADHD. För att anpassa skoluppgifterna till elever som har ADHD fanns det många fakta, tips och idéer. Våra frågeställningar handlade om läs-, skriv- och talutveckling, undervisning, klassrumsmiljö och utbildning. Litteraturen som vi har läst poängterar vikten av att vuxna, såsom lärare och föräldrar, skall utbilda och vidareutbilda sig. Vi genomförde intervjuer med två speciallärare/specialpedagoger och två lärare. Vi erhöll kunskap genom intervjuerna inför vår kommande yrkesroll och vi jämförde vad litteratur sade och hur det såg ut i praktiken utifrån lärarnas erfarenhet och kunskap. Vår slutsats blev att det behövs kunskap när det gäller elever som har ADHD såsom bemötande, klassrumsmiljö, pedagogiska strategier och läromedel för lärare som undervisar elever som har ADHD i läs-, skriv- och talutveckling. Vår empiriska undersökning visade att den undervisningsform och de pedagogiska strategier som användes i läs-, skriv- och talutveckling för elever som har ADHD, även gynnade de övriga eleverna i klassrummet.</p><p>In our examination paper we chose only to write about the pupils who already had received the diagnosis ADHD. We chose to examine and study the pedagogical strategies that teachers used for reading, writing and speech development among pupils that are already diagnosed with ADHD. There were very many facts, suggestions and ideas how to be able to adjust the school assignments for the pupils that had received the diagnosis ADHD. Our research inquiries were about reading, writing and speech development, teaching, the classroom environment, and the education. The literature that we have been reading emphasized the importance of education and further education for adults such as teachers and parents. We carried out interviews with two special education/special needs teachers and two teachers. We acquired knowledge from interviews with sight at our future profession, and we compared what literature said and how the situation was in real matter of fact according to teachers experience and knowledge. Our conclusion was that there is more knowledge acquired when it comes to pupils that have the diagnosis ADHD such as treatment, classroom environment, pedagogical strategies and teaching aids for teachers that teach pupils that have the diagnosis ADHD in reading, writing and speech development. Our empirical research showed that the chosen teaching and pedagogical strategies that were used in reading, writing and speech development for pupils with ADHD also supported the remaining pupils in the classroom.</p>

<p>Uppsatsen handlar om hur en lärare, i skolår 3, arbetar med matematisk problemlösning. Syftet är att beskriva hur och varför man ska arbeta med problemlösning i de lägre skolåren och hur eleverna bearbetar problemen och vilka svårigheter som kan uppstå. De frågeställningar jag har haft utgår både från ett lärarperspektiv och ur ett elevperspektiv. För att få svar på frågeställningarna användes fallstudien som metod i kombination med litteraturstudier.</p><p>Resultatet av litteraturstudien visar att elever bör utveckla strategier för att eleverna ska klara av vardagen. Problemlösning kan även ses som ett medel för att utveckla elevens sociala kompetens, språk, logiskt tänkande och förmåga att argumentera. Problemlösning ger variation i undervisningen och låter eleverna upptäcka att matematiken finns i vardagen. Läraren kan använda problemen på olika sätt i undervisningen och elevernas olika lösningsförslag kan läraren med fördel lyfta i mindre grupper och även i helklass. På så sätt får eleverna kunskap om användbara strategier och även ta del av andras tankegångar.</p><p>Att använda problemlösning i undervisningen är ett arbetssätt som inte kräver egenproducerat material men en del planering av läraren. Svårigheten med problemlösning kan vara att läraren inte vet vad eller vilken matematik eleverna kan lära. För elever med läsproblem kan uppgifterna ställa till svårigheter. Problemlösningsarbetet kan med fördel utföras i mindre grupper, då studier visar att elever upplever att de får störst utbyte när de arbetar i grupp. För eleverna möjliggör grupparbetet ett tillfälle till att ta del av olika sätt att lösa problem, eleverna kan hjälpa varandra och eleverna kan i den mindre gruppen samtala och prata matematik. Språket är viktigt både för begreppsbildning och för lösandet av problem. Därför bör uppmärksamhet och systematisk övning riktas mot matematikens kommunikativa del.</p><p>Problemlösning som arbetssätt kräver engagemang av läraren som också måste ge stöd och uppmuntran till eleverna under både lösningsprocessen och när elevernas lösningar lyfts fram inför andra elever. Det är spännande att följa och ta del av elevernas tankar och idéer kring olika lösningssätt och hur de bearbetar problemen. Om elevernas olika lösningsförslag lyfts i mindre grupper eller helklass, så kan de andra eleverna få olika perspektiv på hur de kan lösa uppgiften. Detta arbetssätt kräver dock att det i klassen är ett bra klimat och att eleverna vågar lyfta sina lösningar inför andra elever, även om de är felaktiga.</p><p>Problemlösning är en utmanande tankeverksamhet och om eleverna lär sig den problemlösande processen så har de även stor nytta av den i livet utanför skolan. Genom att använda sig av vardagsnära problemuppgifter kan eleverna förhoppningsvis se sambandet mellan matematik och vardagen. Matematik finns runt omkring oss i vår vardag och i det vi gör.</p>

<p>Denna undersökning handlar om elevers val av strategier när de löser matematiska textuppgifter i årskurs tre. I undersökningen har sammanlagt tolv elever medverkat från två landsbygdsskolor i Kalmar län. Studien genomfördes med hjälp av enkäter, intervjuer samt observationer. Enkätsvaren, intervjuerna samt observations-anteckningarna har analyserats för att finna de olika strategier som används av eleverna i årskurs tre. Bilder och huvudräkning var de två strategier som förekom i högre grad. Eleverna använde sig även av uppställningar. Det har även visat sig att elevernas erfarenheter av textuppgifter har varit begränsade.</p> / <p>This study is about pupils’ choice of strategies when they solve text tasks in mathematics in the third grade. In the study two classes participated with the total of twelve students from two rural schools in Kalmar County. The study was conducted using questionnaires, interviews and observations, which have been analyzed to identify the different strategies used by the students. It turned out that two strategies were more used than others, these were pictures and mental arithmetic, but used less of calculation. It has also shown that pupils’ experiences of text tasks have been limited.</p>

<p>Syftet med studien var att studera vad för tankar personer i</p><p>ledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har på strategier för</p><p>att utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,</p><p>kanslipersonal, tränare och lagledare. Studien är av kvalitativ</p><p>metod, åtta idrottsklubbar från fyra olika idrotter har medverkat.</p><p>Elitklubbarna övergår alltmer från ideellverksamhet till</p><p>kommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att öka</p><p>kompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker främst</p><p>genom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.</p><p>Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet mot</p><p>kompetensutveckling på personalen var mycket brett inom det</p><p>idrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.</p><p>Förslag till fortsatt forskning är en studie med större urval från</p><p>fler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografiskt</p><p>område såsom Skandinavien, Europa eller Amerika.</p>

<p>Tidigare forskning visar på att skillnader mellan snabbväxande och icke växande företag kan bero på entreprenörens psykologiska egenskaper, företagets strategi och företagets organisation. Forskningen har sparsamt studerat sambanden mellan entreprenörens psykologiska egenskaper och företagets strategi. Syftet med föreliggande studie är därför att jämföra ytterligheterna snabbväxande och krympande företag för att finna likheter och skillnader i entreprenörernas psykologiska egenskaper och företagens strategier. Med entreprenörens psykologiska egenskaper avses individens prestationsbehov, känsla av kontroll, riskbenägenhet och situationsspecifika självförtroende. I företagets strategier ingår differentiering och kostnadsöverlägsenhet. Den empiriska undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod i form av en enkätstudie. Studiens totala population uppgick till 72 entreprenörer varav 48 representerade de snabbväxande företagen och 24 de krympande företagen. Populationen bestod av 59 män och 13 kvinnor i åldersintervallet 21-68 år (m=46 år). Resultaten visade inte på några signifikanta skillnader mellan de två företagsgrupperna i de undersökta variablerna. Resultaten överensstämmer delvis med tidigare forskning om vad som påverkar tillblivelsen av företag men inte vad som påverkar tillväxten av befintliga företag. Få respondenter och få undersökta variabler kan ha påverkat resultaten. Förslag på framtida forskning och praktisk tillämpning ges.</p>

<p>ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats. Resultatet visar att det inte finns några generella strategier utan att det är viktigt att se ur ett individuellt perspektiv när stöd utformas, eftersom alla elever är olika. Struktur är något som informanterna ser som en viktig pedagogisk strategi i undervisningen av elever med ADHD. Vår slutsats är att de två informanter som arbetar utanför skolan besitter en större kunskap vilket är av intresse för vidare forskning. Skulle resultatet vid en större studie kunna generaliseras och vilka är i så fall de bakomliggande orsakerna till att informanterna utanför skolan besitter en större kunskap?</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vilka strategier sjuksköterskor använder sig av för att upptäcka depression bland ungdomar i åldrarna 13-19 år, samt vilka strategier de använder sig av i mötet med dessa. Ett annat syfte var att undersöka hur sjuksköterskor upplever mötet med deprimerade ungdomar i åldrarna 13-19 år. Metoden<strong> </strong>var att intervjua 6 sjuksköterskor inom skola och barn och ungdomspsykiatrin. Intervjuerna genomfördes under hösten 2007. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Materialet analyserades och meningsbärande enheter plockades ut samt delades in kategorier, resultatet blev fyra huvudkategorier samt tio subkategorier. Resultatet visade på att alla skolsköterskor som intervjuades hade ett samarbete med kuratorer, rektorer och lärare för att upptäcka ungdomar som befann sig i riskzonen för depression. Dessa ansåg dessutom att hög frånvaro från skolan kan bindas till fysisk och psykisk ohälsa. Samtliga sjuksköterskor i studien använde sig av någon form av frågeformulär för att upptäcka depression. Alla sjuksköterskor var överrens om att det är viktigt att behandlingen planeras i samarbete med ungdomen. Alla sjuksköterskor i studien ansåg att det är mycket viktigt att informera ungdomarna om hur långt deras tystnadsplikt sträcker sig. Alla var även överrens om vikten att försöka involvera ungdomarnas föräldrar. Sjuksköterskorna i studien upplevde alla att de ibland tar jobbet med sig hem, dock har de med tiden blivit bättre på att distansera sig från arbetet.</p> / <p>The aim of this study was to examine which strategies nurses use to detect depression among adolescences in the ages 13 to19 and which strategies they use when meeting depressed adolescents. Another aim of this study was to examine the nurses' experience from that meeting. The method used was interviews with six school and psychiatric nurses. The interviews were recorded on tape and transcribed verbatim. Meaning units were extracted and the material was put into categories, which resulted in four main categories and ten subcategories. The result showed that all of the school nurses who participated in the study had cooperation with counsellors, principals and teachers to discover adolescence who where at risk of depression. Furthermore the nurses reckoned that a high amount of absence from school could be signs of physical or mental illness. The participants in this study used some form of questionnaire to detect depression. In addition all of the nurses agreed on the importance of planning the treatment together with the adolescence. Moreover the nurses in the study believed in the importance of informing the adolescence of their professional confidentiality and how far it reaches. Additionally every nurse who participated in this study agreed on the importance of involving the parents of the adolescences. The nurses in the current study experienced that they sometimes brought their work home with them, however distance oneself from work has become easier over time.</p>

<p>Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lärare kan påverka sina elevers motivation positivt. Detta sker utifrån tre huvudfrågor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lärare och elev och lärarens entusiasm för det egna ämnet. Eftersom motivation är ett mycket komplext begrepp är inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nå förslag på konkreta strategier som lärare kan och bör använda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation.</p><p> </p><p>Av studien framgår en skillnad mellan artiklarna vad gäller främst inre och yttre motivation, där inre motivation bör eftersträvas, eftersom den innebär att elever lär sig för utveckla sig själva och sina kunskaper. Ur resultaten framgår att lärare bör sträva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers självständighet, bl.a. genom att lyssna på eleverna och visa dem respekt. Belöningar bör undvikas, men viss forskning hävdar att belöningar som t.ex. beröm och positiv feedback ökar elevers inre motivation. Exempel på andra konkreta förslag som ökar elevers inre motivation är att skapa en nära kontakt till eleven: när elever känner att deras lärare bryr sig om dem ökar deras inre motivation. Även lärares entusiasm för det egna ämnet har visat sig vara en av de starkast bidragande faktorerna för att, åtminstone tillfälligt, öka elevers inre motivation.</p>

<p>Depression är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och av män i västvärlden riskerar 20 % någon gång att drabbas av en depression som kräver professionell hjälp. Män med depression har ofta dolda symtom därför är det svårt att upptäcka manlig depression ute i samhället.  Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur depression kan ta sig uttryck hos män och hur vårdpersonal kan vara till stöd. Litteratursökningen har gjorts i Cinahl, PubMed och Psykinfo och resultatet grundas på åtta vetenskapliga artiklar, varv av fem är kvantitativa och tre är kvalitativa. Resultatet presenterades i två huvudkategorier, ”uttryck för depression hos män” och ”hjälp och stöd”. Resultatet tyder på att en manlig depression ger sig uttryck i form av flyktbeteende, missbruk, affektivt beteende och i värsta fall suicid. Vårdpersonalens viktigaste roll är att sätta sig in i mäns livsvärld för att kunna tyda symtom. Det är viktigt att arbeta med de deprimerade männens egna resurser och tidigare erfarenheter för att stärka deras självkänsla och självförtroende för framtiden. Kvalitativa studier för att ytterligare fastställa begreppet manlig depression. En förändring i DSM-IV kriterierna behövs för att i framtiden lättare kunna diagnostisera män med depression.</p>