Problemformulering och syfte: Syftet med undersökningen är dels att undersöka om och hur Systembolaget förändrat sina kampanjer över tid och dels hur Systembolaget upprätthållit sitt förtroende genom sina kampanjer. För att ta reda på det kommer vi kolla på några utvalda kampanjer som skapats av Systembolaget från 1950-talet till idag. Ämnet är relevant att undersöka då samhället idag är väldigt föränderligt både vad gäller trender och budskapsutformning. Att blicka tillbaka i tiden ska därför ge ökad förståelse för vikten av att hänga med i samhällets utveckling och hur förtroende kan hänga samman med detta. Metod och material: Studien bygger på en kvalitativ semiotisk bildanalys med analysschema. Frågeställningarna som ställs i uppsatsen ämnade ge svar på studiens syfte och det empiriska materialet har analyserats genom ett utformat analysschema. Analys schemat har konstruerats utifrån teorier som ansetts vara passande för studiens syfte och dessa är semiotik, retorisk teori, reputation management samt strategisk kommunikation om förtroende. Huvudresultat: Studiens resultat har visar att Systembolaget i den empiri som valts ut haranpassat sina kampanjer efter samhällets utveckling. Vad gäller förtroende har den konkreta teoribildningen inom förtroende i strategisk kommunikation inte kunnat påvisa direktasamband. Däremot har övriga aspekter inom teoribildningen tillsammans gett en förståelse för Systembolagets höga förtroende och anpassningen till samhällets utveckling. Det går därför att säga att det går att se ett samband mellan kampanjernas förändring över tid och det höga förtroendet

Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att undersöka hur algoritmer påverkar kommunikatörens arbete på Instagram. Detta då algoritmer är de som avgör vad som är ett inlägg värt att ge spridning och tvärtom. Ett problem är att de flesta algoritmer är hemliga och det blir därför en utmaning för kommunikatören att veta hur hen bäst lägger upp sin strategi för att nå sin målgrupp och därmed får störst spridning av ett inlägg på Instagram. Metod och material: Metoden är i huvudsak kvalitativa strukturerade intervjuer där fem respondenter intervjuades. Därefter följdes intervjuerna upp med en webbenkät där kommunikatörer verksamma på Instagram svarat. Huvudresultat: Studien visar att de kommunikatörer som deltog i studien har en baskunskap om algoritmer. Det saknas dock en djupare förståelse om hur algoritmer fungerar på Instagram. Alla av studiens deltagare har olika strategier för att nå dess målgrupp på Instagram. Dock kanske inte alltid baserat på hur man får mest spridning med hjälp av algoritmer.

The purpose of this study is to highlight the existence ofpersonalization within Swedish political parties along withhow the parties work with this phenomena in order to achievemore voters. The method used is personal interviews with politiciansfrom four different government parties. As a complement, interviews with a political expert was also made.  All parties use personalization in different ways as a strategy tocreate dialogues and relationships with both media and voters. We distinguished two sorts of personalization: individualization and privatization, and discovered that not all parties use both.

The purpose of this masters thesis is to investigate the engagementconveyed through the sharing of personal stories via social media.To achieve this the thesis examines different forms and degrees ofstorytelling in hashtags on Instagram initiated by non-profitorganizations. Through the eyes of two people from the voluntarysector it also examines the driving forces they experience behindthe posts in their hashtags and how trust and identity building canbe linked to the sharing of stories. The study shows that the posts investigated occurs in differentforms and reflects different degrees of participation. The drivingforce that can be read into the different posts is self-interest andaltruism in combination and this also influences the engagement ofthe receivers. By strategically using and encouraging the sharing ofpersonal stories, the voluntary sector can strengthen the internaldialogue, their brands and credibility.

<p>Den här studien bygger dels på en narrativ analys av artiklar i Smålandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels på en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation där den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen ställer följande frågor:</p><p>Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad är det som utmärker deras texter?</p><p>• Kan en organisation få publicitet i de lokala medierna utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur går det att förstå detta?</p><p>• Om Orrefors Kosta Boda använder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka är dessa?</p><p>• I vilken uträckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier?</p><p>• Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner där de har sin verksamhet?</p><p>Studien bygger på fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner – narratologi.</p><p>Resultatet visar att det går att få publicitet utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det här fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i både medier och affärsvärlden. Det har gjort att Orrefors Kosta Boda har fått ett medialt intresse dels på grund av en organisationsförändring och dels på grund av att Torsten Jansson som är VD på New Wave Group är en person som medierna älskar.</p><p>Samtidigt ser man i studien att de lokala medierna i samband med detta har valt att publicera mestadels positiva artiklar och framställer Torsten Jansson som den räddande hjälten i sammanhanget. Mediekonstruktionen av Orrefors Kosta Boda och Torsten Jansson präglas alltså av en positiv och gynnsam bild för företaget.</p><p>De berörda kommunerna, Lessebo och Emmaboda, är en del i den kommunikations- och förändringsprocess som Orrefors Kosta Boda genomgår vilket framkommer under intervjuer med kommuncheferna.</p>

The model Communicative Characteristics is designed by Europe’s largest contemporary research project in strategic communication, the project. The communicative organization. With the aim to sort out a current delay in the understanding of being communicative, the project present a model of six characteristics defining “communicative organizations”. With qualitative focus groups this thesis aims to test if the model functions as intended. Based on the same paradigm and theoretical framework as the model is developed in, the authors of this thesis investigate the research question: Does the model Communicative characteristics function to identify “communicative” organizations? To ensure that the thesis empirical data is not based upon answers the organizational members have been taught is the correct answer according to a specific communication model, the study is conducted on an organization that does not explicitly use strategic communicative actions. During the analysis, a discrepancy between the research project the Communicative organizations, and the theoretical perspective CCO which the model is built upon, notion of “communicative” were detected. To exclude the possibility that the model Communicative characteristics could contribute to confusion about the notion, a second research question was designed. In what ways does the research project’s, (the Communicative organization), and the theoretical perspective’s, (CCO), view of the notion “communicative” differ?  To be able to answer both research questions the analysis were divided into two parts, 1) Identification of Communicative characteristics and 2) Constitutive communication. The result achieved in this thesis is that the model Communicative characteristics is considered to function. By applying it to an organization that does not explicitly use strategic communicative actions, changes can be identified for what the organization should change to become communicative. The authors do recommend the research project to oversee their choice of notion due to the discrepancy found between the research project the Communicative organization’s, and the theoretical perspective CCO’s view of “communicative”. By clarifying the notion from only “communicative” to “explicitly communicative” and “explicitly communicative organizations” confusion can be avoided. / Modellen Kommunikativa karakteristika är framtagen av Europas största samtida forskningsprojekt inom strategisk kommunikation, projektet Den kommunikativa organisationen. Med förhoppningar om att reda ut en rådande eftersläpning i förståelsen av att vara kommunikativ, presenterar modellen sex karakteristika som definierar ”kommunikativa organisationer”. Med kvalitativa fokusgrupper testar denna uppsats modellen på en organisation, för att undersöka om den fungerar. Med utgångspunkt i samma paradigm och teoretiska ramverk som modellen är framtagen i, angriper uppsatsförfattarna forskningsfrågan: Fungerar modellen Kommunikativ karakteristika för att identifiera ”kommunikativa” organisationer? För att undvika att få resultat som grundas i svar organisationsmedlemmarna har lärt sig vara rätt enligt en specifik kommunikationsmodell har studien utförts på en organisation som inte anser sig utföra explicita strategiska kommunikationshandlingar. Båda perspektiv utgår från att organisationer är konstituerade i kommunikation. Under analysen upptäcktes en skillnad i forskningsprojektets, Den kommunikativa organisationen, och det teoretiska perspektivet modellen refererar till, Communicative Constitution of Organization (CCO), syn på begreppet ”kommunikativ”. För att utesluta att modellen kan bidra till förvirring angående begreppets innebörd analyserades upptäckten mer djupgående och en andra forskningsfråga formulerades. På vilket sätt skiljer sig forskningsprojektets, (Den kommunikativa organisationen), och det teoretiska perspektivets, (CCO), syn på begreppet kommunikativ? För att besvara de två frågeställningarna delades analysen av in i två delar, 1) Identifiering av Kommunikativa karakteristika och 2) Konstituerande kommunikation. De resultat som framkommit är att modellen Kommunikativa karakteristika anses fungera för att identifiera kommunikativa organisationer. Genom att applicera modellen på en organisation som inte arbetar med explicita strategiska kommunikationshandlingar kan förändringar identifieras för vad organisationen bör förändra för att bli kommunikativ. Uppsatsförfattarna rekommenderar dock forskningsprojektet att se över valet av begrepp då skillnaden mellan forskningsprojektets, Den kommunikativa organisationen, och det teoretiska perspektivets, CCO, syn på begreppet ”kommunikativ” är av betydande karaktär. Genom att förtydliga begreppet från endast ”kommunikativ” till ”explicit kommunikativ” och ”explicit kommunikativa organisationer” kan förvirring undvikas.

Studiens syfte är att få en fördjupad kunskap om hur socialtjänsten i Dalarna informerar barn och unga om sina verksamheter via webben. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har använts och data har samlats in med hjälp av en innehållsanalys av samtliga dalakommuners webbaserade information. Data som samlats in har analyserats med hjälp av barnperspektivet samt teorier kring strategisk kommunikation. Av resultatet har framkommit att det utifrån ett barnperspektiv råder stora brister i kommunernas webbaserade information samt att kommunerna inte tycks ha några strategier för hur kommunikationen med barn och ungdomar bör ske. Av resultaten framkommer även att rådande lagstiftning samt FNs konvention om barnets rättigheter inte tas hänsyn till. / The purpose of this study is to reach an understanding about how the social services in Dalarna are informing children and youths about their functions and services through the Internet. A combination of qualitative and quantitative methods has been used and data has been collected through content analysis of all web sites of Dalarnas counties. The data that has been collected has been analyzed from a child perspective and through theories of strategic communication. The results have disclosed that there from a child perspective are many faults in the web based information provided by the counties and it seems like they do not have any strategies for how communication with children and youths should be handled. The result also reveals that current law and the UN conventions on the rights of the child are not taken into consideration.

In a multicultural society, questions like integration, national identity and swedishness become of immediate importance. The comedy-drama Sveriges bästa svensk was created as a contribution to affect the public debate on these issues and encourage people to think about what is swedish, and to break down prejudices that exist in the society. The purpose of this study is to examine what kind of discussions develop in relation to the film. The purpose is also to examine if these discussions can be related to the purpose and goals of the film project. To examine this, theories about communications strategies of organisations and theories of humor to affect way of thoughts have been used. Two focus group interviews took place, whereof one with swedish-born swedes and another with foreign-born swedes to be able to find similarities and differences in the discussions between the groups. The analysis shows that the purpose, to start a discussion, is accomplished within both groups albeit in different ways. The discussion within the group of swedish-borns is mainly about the problematization of swedishness and the discussions within the group of foreign-borns is mainly about adjustments and belonging. The groups mutually believe that integration should not be about assimilation. They also agreed that the genre of humor for this type of question was problematic because the film, according to them, lost its message. The questions regarding swedishness and integration proved to be current and this type of effort, using film, is an important part of the public debate. / I ett mångkulturellt samhälle blir frågor om integration, nationell identitet och svenskhet aktuella. Dramakomedin Sveriges bästa svensk har skapats som en insats för att påverka samhällsdebatten kring dessa ämnen och uppmana en att fundera på vem som är svensk och bryta ner fördomar som existerar i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka vilka slags diskussioner, i relation till filmen, som skapas hos en grupp med utlandsfödda svenskar och en grupp med svenskfödda svenskar. Syftet är även att undersöka om diskussionerna kan relateras till det bakomliggande syftet och målen med filmprojektet. För att undersöka detta har teorier om organisationers kommunikationsstrategier och teorier om att använda humor för att påverka tankebanor använts. Två fokusgruppsintervjuer har ägt rum varav en med svenskfödda svenskar och en med utlandsfödda svenskar för att kunna hitta likheter och skillnader i diskussionerna mellan grupperna. Analysen visar att syftet med att inleda diskussion uppnås hos båda grupperna, om än på olika sätt. Den svenskfödda gruppens diskussioner handlar mycket om problematisering av svenskhet och den utlandsföddas diskussioner om anpassning och tillhörighet. Gemensamt för de båda grupperna var att de ansåg att integration inte bör handla om assimilation. De menade också att humorgenren för denna typ av fråga var problematisk då humorn, enligt dem, delvis skymde filmens budskap. Frågorna kring svenskhet och integration visar sig vara aktuella och denna typ av insats, med film, är en viktig del av samhällsdebatten.

Problemformulering och syfte: Syftet är att analysera skillnader och likheter i hur statliga museer i Sverige arbetar med intern kommunikation före och efter införandet av fria entréer samt att undersöka vilka kommunikativa utmaningar museerna möter som organisationer i den offentliga sektorn.
Huvudresultat: Resultatet visar på att de svenska statliga museerna i studien inte har ändrat sin interna kommunikation i anknytning till införandet av fri entré. Det skulle kunna betyda att museer som organisationer i den offentliga sektorn inte är lika självbestämmande som privatägda organisationer, eftersom de i stor utsträckning styrs av politiska beslut. Detta gör att förändringar inom organisationen inte kan ske i samma omfattning. Ur ett institutionellt perspektiv skulle det kunna innebära att de normer museerna efterlever omedvetet även påverkar hur det kommunikativa arbetet bedrivs. Däremot är strategisk kommunikation institutionaliserat i de samtliga fall som undersöktes.

Militärstrategisk kommunikation är ett framväxande område som har fått en allt större betydelse för Försvarsmakten. I Militärstrategisk doktrin från 2016 beskrivs militärstrategisk kommunikation som något viktigt och som ska användas för att lösa uppgifter i Försvarsmakten. Militärstrategisk kommunikation har likheter med strategisk kommunikation. Vad är då militärstrategisk kommunikation? Begreppet används på olika militära nivåer, men verkar ha olika innebörd inom Försvarsmakten. I dagsläget saknas utbildning och en handbok inom militärstrategisk kommunikation. Med vår bakgrund och upplevelser från verkligheten, framträder en bild av att man pratar om militärstrategisk kommunikation, men som få verkar riktigt veta vad det är och hur det ska användas. Syftet med denna uppsats är att undersöka och skapa mer förståelse av betydelsen och främja utvecklingen gällande militärstrategisk kommunikation i Försvarsmakten. Metoden för att komma fram till vårt resultat är en kvalitativ textanalys av tre, för oss, relevanta dokument inom militärstrategisk kommunikation. Vår forskningsstrategi är inspirerad av grundad teori. Vi har med vår empiri kommit fram till en ny definition som vi anser förtydligar begreppet. Vår analys kommer fram till att låta militärstrategisk kommunikation vara ett tankesätt och en planeringsprocess för att genomföra och samordna kommunikationstjänst och informationsoperationer. I resultatet av uppsatsen kom vi vidare fram till fem olika perspektiv som kan användas för att utveckla militärstrategisk kommunikation. Det finns i dagsläget begränsat med dokumentation och forskning kring militärstrategisk kommunikation. Med dagens högteknologiska samhälle har fler möjligheter för framgångsrik kommunikation växt fram. Försvarsmakten bör, enligt oss, inte följa utvecklingen av militärstrategisk kommunikation, de bör leda den. Vi rekommenderar därför att Försvarsmakten bör tillsätta en forskningsgrupp kring militärstrategisk kommunikation för att utveckla området och på så sätt kunna svara upp på morgondagen utmaningar inom informationsmiljön. Tolkning är en parameter när det kommer till kommunikation. Vad en text och bild förmedlar till mottagaren avgörs av tolkning. Det vi väljer att tolka från bilden på första sidan av denna uppsats, är kanske inte alls detsamma tolkning som någon annan gör. Därav är det av vikt hur man förmedlar budskap, så att möjligheten till samma tolkning förstärks. För att uppnå detta kan inte Försvarsmaktens förmedla olika budskap. Kommunikationen bör vara väl genomtänkt, anpassad och planerad för målgruppen, ord och handling ska, enligt oss, hänga ihop på alla nivåer. Verktyget för detta är militärstrategisk kommunikation.