<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare på högre nivå idag ser på begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhållandet dem emellan. Jag har ställt frågor som syftar till hur de idag ser på begrepp som dessa, samt också spårat uttalanden som skiljer på dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gäller ledarskap har jag spårat uttalanden som kan belysa varifrån konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, är att de värderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lägga på olika adjektiv som kommunikativt, visionärt, symboliskt etcetera.</p><p>Jag vill alltså i denna studie lyfta fram ett synsätt som lägger fokus på kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke på att det idag argumenteras för något som kallas kommunikativt ledarskap. Till min hjälp har jag använt ett teoretiskt ramverk som belyser ledarskap och kommunikation samt jämfört denna med färsk, svensk forskning på området.</p><p>Metoden jag valt är en kvalitativ metod som innebär 12 intervjuer med chefer på högsta ledningsnivå, i privat sektor såväl som offentlig för att få en spridning. Jag har valt att fokusera på den högsta ledningen eftersom jag anser att det är här som de tankar föds som sedan genomsyrar organisationen på alla nivåer. Jag kommer däremot att föra diskussionen på en nivå som är användbar för ledare på alla nivåer. Min vetenskapsteoretiska ansats är social konstruktionism och analysen är kritiskt tolkande för att komma ”under ytan”.</p><p>Resultaten jag kommit fram till är att det föreligger en problematik i de underliggande värderingar som begreppet ledarskap innefattar. Ett ekonomiskt – rationellt tänkande finns kvar och därmed menar jag att det gynnar ett paradigmskifte i ledarskapsforskningen att belysa varifrån denna konstruktion kommer, vilket bl.a. är populär litteratur i ämnet samt klassiska teorier om ledarskap som styrning. Att vända tanken från ledarskap till det adjektiv som skulle kunna utveckla framtidens ledarskap, (mitt exempel, ledande kommunikatörer istället för kommunikativa ledare) är min vision av hur ett framtida paradigmskifte kan bli verklighet. Jag ger åtgärdsförslag mer i form av tankar än verktyg, då jag menar att det är tanken som ska vändas, inte fler handböcker eller verktyg i utövandet av ledarskap.</p>

<p><p><strong>Purpose:</strong> Corporate communication strategies have a central role in disseminating and creating meaning to the organizations’ visions, strategies and goals. But many employees do not know the organization’s overall strategies and goals, nor how well the organization achieves these. The aim of this study was to investigate and describe perceptions about internal communication, primarily focusing on communication about strategies and goals. The aim was also to show similarities and differences in ideas about internal communication, and to indentify where any potential problems and deficiencies may occur.</p><p><strong>Methodology: </strong>Three semi-structured interviews were made, two with persons in a management position and one group interview with employees. Nine people in three different hierarchical levels within the same department were interviewed. All interviewees were males aged 35 – 60 years.</p><p><strong>Findings: </strong>The results showed that corporate communication in the organization was characterized by a transmission view of communication, that the employees was nonparticipative in the process of strategy- and goal-setting, and that generally formulated goals and strategies were not sufficiently translated and broken down to local level.</p></p> / <p><p><strong>Syfte: </strong>Strategisk kommunikation har en central roll i att sprida och skapa innebörd åt organisationers visioner, strategier och mål. Men många medarbetare känner inte till organisationens övergripande mål och heller inte hur väl organisationen lyckas uppnå dessa. Denna studies syfte var att undersöka och beskriva hur den interna kommunikationen uppfattas inom en organisation, främst med fokus på kommunikation gällande strategier och mål. Syftet var även att visa på likheter och skillnader i synen på internkommunikation, samt synliggöra vart eventuella problem och brister kan uppstå.</p><p><strong>Metod: </strong>Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes, två med personer i chefsposition och en gruppintervju med medarbetare. Sammanlagt intervjuades 9 personer på tre olika hierarkiska nivåer inom samma avdelning. Samtliga intervjupersoner var män i åldern 35 – 60 år.</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien visade att den strategiska kommunikationen inom organisationen präglades av en transmissionssyn på kommunikation, att medarbetarna inte varit delaktiga i mål- och strategiprocesser samt att övergipande och allmänt formulerade mål och strategier inte översatts och brutits ner till lokal nivå i tillräckligt stor utsträckning.</p></p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p></strong>I organisationers kommunikation är massmedier en av flera viktiga kanaler för att nå ut till människor. En organisations image, den bild som människor skapar sig av en organisation, kommer i många fall från medierna. Men att få tillgång till publicitet i medierna är inte självklart. Det finns en intressemotsättning mellan mediernas kritiska granskande funktion och organisationers strävan att ge en positiv bild av sig själva. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka mediebilderna av två organisationer, Mittuniversitetet och Scan AB, och ta reda på i vilken grad de själva, genom pressmeddelanden påverkat vad som skrivs om dem. Uppsatsen utgår främst från teorier om "news management", det vill säga tekniker och strategier som används för att påverka vad som blir nyheter och hur de utformas. Andra utgångspunkter är forskningen om propaganda, mediernas dagordningsmakt, mediernas retorik samt semiotik kopplat till nyhetsbilder. Den metod som valdes var en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag där även retoriska grepp och bilder analyserades. Undersökningen omfattade 324 artiklar om organisationerna från tidningar, tidskrifter och deras webbplatser samt etermediernas webbplatser, från februari 2009. Resultaten bekräftade att mediebilderna av organisationerna var präglade av mediernas urval och vinkling av olika nyhetshändelser. Men också att organisationerna till viss del hade påverkat de egna mediebilderna i positiv riktning genom "news management" i form av planerade pressaktiviteter. Mittuniversitetet hade initierat 16 procent och Scan 31 procent av de undersökta artiklarna, av vilka merparten var positiva. Uppsatsens sätt att använda en utökad version av en modell för news management kan vara av praktiskt värde, både för att göra kritiska granskningar av medierna och för pr-praktiker som vill göra fördjupade uppföljningar av organisationers mediearbete.</p>

Vår uppsats är skriven på uppdrag av Vägverket Region Sydösts informationsavdelning i syfte att ta reda på hur deras kundtidning Vägskälet är ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi har delat upp undersökningen i två delar. I den första delen använder vi oss av en kvantitativ innehållsanalys. Här undersöker vi innehållet i tidskriften genom att ta reda på hur könsfördelningen ser ut bland intervjuobjekt och i bilder samt hur könsfördelningen är bland skribenter och fotografer när Vägskälet skapas. Denna undersökning baseras på sex nummer av Vägskälet, tre nummer från 2004 och tre nummer från 2007. Tyngdpunkten i studien ligger på att ta reda på hur det ser ut idag, år 2007, men för att få en jämförelsepunkt valde vi att även undersöka 2004 års tidskrift. För att se hur Vägskälets redaktion tänker ur ett jämställdhetsperspektiv när tidskriften skapas ägnades den andra delen av undersökningen till samtalsintervjuer med fyra av nyckelpersonerna i den nuvarande redaktionen. Resultaten från den kvantitativa innehållsanalysen visar att fördelning mellan män och kvinnor bland intervjuobjekt och i bilder är ojämn. Bland intervjuobjekten, de som får komma till tals i Vägskälet, är det en majoritet av män på 72 procent år 2007. Motsvarande siffra för år 2004 ligger på 73 procent vilket innebär att skillnaden mellan åren är liten. Även vad gäller könsfördelningen i bilder förekommer män i högre utsträckning än kvinnor även om siffran inte är lika markant som bland intervjuobjekten. Resultaten visar att det är fler kvinnor på bild i 2007 års nummer av Vägskälet i jämförelse med 2004 års nummer. Resultaten gällande manliga och kvinnliga skribenter och fotografer i Vägskälet visar på olika siffror 2004 och 2007. Redaktionen för Vägskälet 2007 domineras av kvinnor medan det 2004 är en jämnare fördelning mellan manliga och kvinnliga skribenter och fotografer. Resultaten från våra samtalsintervjuer visar att det finns en medvetenhet i redaktionen när det gäller att tänka på jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet med tidskriften. Det visade sig att redaktionen främst tänker på könsfördelningen i tidskriften, informanterna arbetar med att få med kvinnor i text och bild i den mån det går. De pekar på det faktum att den verksamhet som Vägskälet speglar är mansdominerad och den ojämna könsfördelningen i tidskriften kan bland annat förklaras av det. Informanterna var eniga om det finns förbättringspotential när det kommer till att få en jämnare könsfördelning i tidskriften. / Our dissertation is written by commission from Vägverket Region Sydösts information department. The purpose is to find out how their customer magazine Vägskälet is from an equality perspective. We have divided the survey into two different parts. In the first part we use a quantitative content analysis. In the quantitative part of our essay we examine the content of the customer magazine by finding out how the gender equality shows itself among interview objects and in pictures, but also among writers and photographers when Vägskälet is created. This study is based on six issues of Vägskälet, three issues from 2004 and three issues from 2007. The centre of gravity in this study lies in finding out how the gender equality is represented today in the year 2007, but to get a point of comparison we also chose to examine the 2004 issues of Vägskälet. To determine how the editorial staff of Vägskälet thinks from an equality perspective when the magazine is created, the other part of our study was committed to interviewing four of the key persons that currently are a part of the editorial staff. The result from the quantitative content analysis shows that the distribution between men and women among those who have been interviewed and in number of pictures are uneven. Among the interview objects, those who have been interviewed and have made a statement in Vägskälet, there are a majority of men by 72 percent in the year of 2007. The corresponding numbers for the year 2004 lies at 73 percent which means that the differences between the years are minimal. Even when it comes to the gender equality among pictures, men are shown far more immensely even though the numbers aren’t as prominent as in those who make statements. The results show that far more women occur in pictures in the 2007 in comparison to 2004. Regarding the results concerning male and female writers and photographers between the years 2004 and 2007, the results are different. The editorial staff for Vägskälet in 2007 are dominated by women when in 2004 men and women where more evenly divided. The research findings from our interviews show that there are certain amounts of awareness among the editorial staff when it concerns the equality perspective in the everyday work with Vägskälet. This equality awareness concerns foremost the gender distribution in the magazine and our informants work on a daily basis to achieve a higher degree of representation of women in the magazine. Our informants point out that the labour occupation Vägskälet reflects are mainly dominated by men and the uneven numbers in the magazine could be explained by that fact. All of our informants agreed on that there were room for improvement when it concerns the progress of achieving even numbers in the representation of gender distribution in the magazine.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare på högre nivå idag ser på begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhållandet dem emellan. Jag har ställt frågor som syftar till hur de idag ser på begrepp som dessa, samt också spårat uttalanden som skiljer på dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gäller ledarskap har jag spårat uttalanden som kan belysa varifrån konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, är att de värderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lägga på olika adjektiv som kommunikativt, visionärt, symboliskt etcetera. Jag vill alltså i denna studie lyfta fram ett synsätt som lägger fokus på kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke på att det idag argumenteras för något som kallas kommunikativt ledarskap. Till min hjälp har jag använt ett teoretiskt ramverk som belyser ledarskap och kommunikation samt jämfört denna med färsk, svensk forskning på området. Metoden jag valt är en kvalitativ metod som innebär 12 intervjuer med chefer på högsta ledningsnivå, i privat sektor såväl som offentlig för att få en spridning. Jag har valt att fokusera på den högsta ledningen eftersom jag anser att det är här som de tankar föds som sedan genomsyrar organisationen på alla nivåer. Jag kommer däremot att föra diskussionen på en nivå som är användbar för ledare på alla nivåer. Min vetenskapsteoretiska ansats är social konstruktionism och analysen är kritiskt tolkande för att komma ”under ytan”. Resultaten jag kommit fram till är att det föreligger en problematik i de underliggande värderingar som begreppet ledarskap innefattar. Ett ekonomiskt – rationellt tänkande finns kvar och därmed menar jag att det gynnar ett paradigmskifte i ledarskapsforskningen att belysa varifrån denna konstruktion kommer, vilket bl.a. är populär litteratur i ämnet samt klassiska teorier om ledarskap som styrning. Att vända tanken från ledarskap till det adjektiv som skulle kunna utveckla framtidens ledarskap, (mitt exempel, ledande kommunikatörer istället för kommunikativa ledare) är min vision av hur ett framtida paradigmskifte kan bli verklighet. Jag ger åtgärdsförslag mer i form av tankar än verktyg, då jag menar att det är tanken som ska vändas, inte fler handböcker eller verktyg i utövandet av ledarskap.

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. Istället för att se kommunikation som information som skickas från en aktiv sändare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som något som skapas i en dialog mellan två aktiva aktörer. Man rör sig från en strategisk syn på publiken som en påverkbar målgrupp till en dialogisk syn på publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte även ägt rum i praktiken? Hur ser man på kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det några likheter och skillnader i synsätt, och vad kan dessa tänkas bero på? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys. Teorin utgörs av två svenska forskningsantologier om public relations respektive strategisk kommunikation, samt ett urval kritiskt problematiserande artiklar i ämnet. Efter en genomgång av den teoretiska litteraturen har de samtida forskningsperspektiven sammanfattats. Utifrån dessa har en idéanalysmall, en typologi, konstruerats med utgångspunkt i två idealtyper. Det förekom tydliga samband mellan de olika synsätten och hart när alla organisationer gick att placera i endera av de två idealtyperna. Samtliga forskningsperspektiv utom ett gick att hitta i materialet. Skillnaderna i synsätt gick att koppla till de olika organisationernas uppdrag och utformning. Organisationer med nya synsätt är överlag sådana som har tydliga behov av att effektivt kommunicera med omvärlden, medan de övriga organisationerna huvudsakligen har en informationsspridande funktion.

Sociala medier har skapat nya vägar för kommunikation och nätverkande. Genom sociala medier har offentliga förvaltningar möjlighet till ett nytt och utvidgat sätt att kommunicera med sina medborgare. Kommunen är till för medborgarna och måste därför bemöta deras krav på information och behov av kommunikation. För att våga ge sig ut i en okänd kanal krävs en strategi och ett förhållningssätt till nya vägar att kommunicera. I den här uppsatsen har vi ställt frågan; Varför använder kommuner sociala medier för att kommunicera med sina kommuninvånare? För att få svar på vår fråga har vi undersökt hur tre svenska kommuner arbetar med sociala medier, utifrån ett strategiskt perspektiv. Vi har intervjuat de personer som är ansvarig för kommunikationen i sociala medier på Karlskogas, Karlstads och Örebro kommun. Det visade sig att de tre kommunerna använder och arbetar med sociala medier på olika sätt, men att målet med kommunikationen är att uppnå dialog och interaktion med medborgarna. Vi fann också att vägen till dialog inte är spikrak samt att kommunernas strategi för att uppnå dialog är att anpassa sig till de nya kanalernas möjligheter och genom att hålla dem aktiva och levande. Avslutningsvis har vi tagit fram konkreta rekommendationer till kommuner som vill använda sociala medier.

Den här undersökningen fokuserar på kommuners etablering som varumärken. Man kan beskriva det som en kommersialisering hos kommunerna där de säljer sitt varumärke i princip på samma sätt som ett företag gör, vilket gör det problematiskt att vara opartisk, neutral och framför allt en demokratisk institution som verkar för det allmännas bästa i alla lägen. Här har gjorts en fallstudie av Kalmar kommun som uttalat arbetar för att vara ett varumärke. En av kommunens senare informationssatsningar består även av magasinet Jenny, som tagits fram för att lyfta och kommunicera Kalmars varumärke. Problemställningen består av tre huvudområden. Dessa berör innehållet i varumärket Kalmar kommun, huvudsakliga motiv för att etablera sin kommun som ett varumärke samt i ett tredje perspektiv skönja dess demokratiska påverkan. Syftet är således att söka svar på och diskutera kring kommunalt varumärkesarbete på en nivå där innehållet och motiven blir granskade kritiskt i de demokratiska värdenas ögon. Viktiga teorier behandlar strategisk och planerad kommunikation. Resultaten presenteras främst utifrån Erikson (2008) och hans företags- och kundperspektiv på varumärkesbyggande. Dessa perspektiv har kompletterats med ett tredje egenutformat demokratiperspektiv från varierad kommunaldemokratisk litteratur. Även Public Relations med bland andra Grunig &amp; Hunt tas upp. Detta för att främst visa om kommunikationen gör medborgaren aktiv eller passiv. L’Etang är också en forskare som presenteras inom PR. När det gäller forskning om kommuner som varumärken är det Agneta Spjuth, samt Ulf Dahlqvist &amp; Frans Melin som skrivit omfattande om just hur offentliga varumärken skall lyckas. Metoderna består dels i en diskursanalys av det innehållet Kalmar kommuns varumärke presenteras i. Dels består även metoden av intervju med centrala personer inom kommunens kommunikationsarbete. Undersökningens resultat visar på att man väljer ut starka, och välkända attribut för att bygga varumärket Kalmar. Identiteten signalerar stark företagsanda och en historisk, kustnära kommun som kan möta medborgares och företagares behov. Detta märks inte minst i den så väletablerade sloganen "Alla tiders Kalmar". Kärnvärden som har etablerats är ledstjärnor som sammanfattar varumärket, och som ger associationer till allt det som bidrar till tillväxten. Det handlar om allt från kunskap, centrum, puls och historia. I ett demokratiperspektiv kan man se att det största problemet ligger i konflikten kommersiellt och den service som ska verka för det allmänna bästa. Enskilda företag blir lätt framstående i exempelvis magasinet Jenny, och ger därmed inte en representativ bild av kommunen i sin helhet. Man skryter ibland om sin kommun på ett sätt som kan uppfattas ske av egenintresse, samt att man lockar företagare på en rad olika sätt, vilket även det faller tillbaka på viljan till tillväxt. Offentligt varumärkesarbete verkar vara här för att stanna, och nu gäller det bara för kommunerna att arbeta med dem på ett sätt där man alltid låter de demokratiska värdena stå i centrum, och finna vägar där demokratin kan gynnas i ett varumärkesarbete.

No description available.

Syfte: Att undersöka hur hållbarhetsrapportering fungerar som strategisk kommunikation. Att granska hur 20 svenska börsnoterade bolags hållbarhetsrapportering struktureras. Teoretisk ram: Intressentmodellen. Systemteoretisk kommunikationsmodell. Metod och material: Samtalsintervjuer med nyckelpersoner verksamma inom CSR-kommunikation. Kvantitativ innehållsanalys av 20 börsnoterade bolags hållbarhetsrapporter. Problemställningar: Hur används hållbarhetsrapportering som strategisk kommunikation bland svenska börsnoterade företag? Hur påverkar hållbarhetsrapportering bolagens varumärken? Hur präglar branschtillhörighet och rapportering enligt det internationella ramverket Global reporting initiative, GRI, hållbarhetsrapporteringen? Slutsatser: De studerade bolagen använder hållbarhetsrapportering som strategisk kommunikation för att berätta för aktörer inom och utom organisationen om sitt CSR-arbete. Hållbarhetsrapporteringen används även i varumärkesstärkande syften gentemot dessa aktörer. Hållbarhetsrapporteringen baseras i regel på ramverket GRI vilket fungerar som ett legitimeringsverktyg för att bevisa hållbarhetsrapportens trovärdighet. De studerade bolagens hållbarhetsrapportering följer dock GRI:s riktlinjer i låg uträckning vilket resulterar i slutsatsen att GRI bör utvecklas som granskningsstandard. Då bolagens omsättning och branschtillhörighet präglar hållbarhetsrapporteringen bör GRI:s ramverk baseras på dessa faktorer. Detta skulle minska risken att hållbarhetsrapportering enligt GRI betraktas som en konstruktion av trovärdighet.