Astma är en obstruktiv lungsjukdom som är vanligt hos både barn och vuxna. Cirka 10 procent av befolkningen (ungefär 800 000 individer) i Sverige lever idag med astma. Ungefär 6 – 10 procent av dem är barn som finns både i primärvården och i den sjukhusbundna vården. Att vara förälder till ett barn med en kronisk sjukdom är utmanande och kan påverka hela familjens livssituation. Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av att vara förälder till barn som lider av astma. Studien är en litteraturöversikt, vilken inkluderar både kvalitativa och kvantitativa vårdvetenskapliga artiklar. Nio kvalitativa och en kvantitativ vårdvetenskaplig artikel ingår i studien. Dessa hittades genom databaserna Cinahl och Pubmed. Studiens resultat visar att föräldrarnas känslomässiga påfrestningar, svårigheter med läkemedelsadministration samt barnets kroniska sjukdom kan påverka familjelivet. Resultatet beskriver även vilka strategier som kan hjälpa familjerna att hantera deras livssituation samt föräldrarnas upplevelser av vården och skolans hantering av barnets sjukdom. I diskussionsdelen tas sjuksköterskans roll som stöd till föräldrar till barn med kronisk sjukdom upp. Diskussionen betonar behovet av att förstå de individuella behoven föräldrar till sjuka barn har, inte bara förståelse för sjukdomen. Vidare betonas att det krävs ett effektivt samarbete mellan närstående (föräldrar) och vårdpersonal som uppnås genom ett delat ansvar.

Syftet med studien var att undersöka om lättnader av corona-restriktioner har påverkat individers sociala interaktion och känslor gentemot att återgå till ett normalt samhälle.“Hur ser strukturen ut för människors stress och oro efter lättade covid-19 restriktioner och vad relaterar de till?”. Då det har visat sig att social distansering och att arbeta hemifrån kan ha negativa konsekvenser på den psykiska hälsan. Studien skapade ett mätinstrument som mäter människors känslor och upplevelser gentemot Sveriges lättade covid-19 restriktioner. En kvalitativ förstudie utfördes med två öppna frågor för att undersöka om individer upplever stress och oro inför återgång till ett normalt samhälle efter restriktioner. Därefter utfördes en kvantitativ enkätundersökning med ett icke slumpmässigt bekvämlighetsurval som var baserad på resultatet från förstudien. Urvalet (n=242) bestod av individer som har levt i Sverige under rådande restriktioner. En faktoranalys utfördes och resulterade i skalan Stress och Oro Efter Lättade covid-19 Restriktioner [SOELR] med fyra subskalor. Följaktligen utfördes en korrelationsanalys som visade att det fanns signifikanta samband mellan SOELR och subskalorna. Sammanfattningsvis känner individer i samhället en viss stress och oro inför sociala interaktioner och relationer, covid-19, hantering av symtom och ökade miljöombyten till följd av lättade restriktioner i samhället. / The aim of the study was to investigate if alleviated covid-19 restrictions has made an impact on individuals’ social interaction and feelings towards returning to a normal society. “How does the structure look like for individuals´ stress and worry post alleviated covid-19 restrictions and what do they relate to?”. Since it has previously shown that social distancing and working from home may have negative consequences on mental health. The study created a measurement that measures peoples’ feelings and experiences towards Sweden’s alleviated covid-19 restrictions. A qualitative pre-study was conducted with two open-ended questions in order to measure if individuals feel stress and worry towards returning to a normal society post restrictions. Thereafter a quantitative survey with a non-random convenience sample that was based on results from the pre-study. The sample (n=242) consisted of individuals’ that has lived in Sweden during the current restrictions. A factor analysis was conducted and resulted in the scale stress and worry post alleviated covid-19 restrictions [SOELR] containing four subscales. Consequently a correlational analysis showed significant correlations between SOELR and the subscales. In summary, individuals in society feel a certain amount of stress and worry for social interactions and relations, covid-19, dealing with symptoms and increase of changes in the setting post alleviated restrictions in society.

På grund av uppmaning från EU-kommissionen tillfördes nya bestämmelser i Arbetstidslagen (1982:673) för att anpassas de skyddsregler som finns om minsta dygnsvila i EU:s arbetstidsdirektiv är att en fastställd viloperiod kan påverka sjukvårdspersonalens stress inför att nå sömn efter ett kvällspass positivt. Däremot visar det sig att bestämmelsen om elva timmars dygnsvila inte är en garanti för att sjukvårdspersonalens återhämtning ökar. Sjukvårdspersonalen upplever att bestämmelsen om elva timmars dygnsvila har skapat förändringar som orsakat ökad stress, ökad arbetsbelastning, brist på återhämtning och sämre balans mellan deras arbets- och privatliv. Det är därav möjligt att se lagen kunna ge upphov till likvärdiga hälsorisker som den syftar att förebygga. Reglerna av bestämmelsen påverkar sjukvårdspersonalen möjlighet att fylla deras privatliv med meningsfulla saker samt nå återhämtning. Till förs resonemang om att det inte är få timmar mellan arbetspassen som upplevs vara den största påverkan för deras återhämtning, utan att det är bristande flexibilitet och fler antal arbetspass i följd. Avslutningsvis framförs en sammanfattande diskussion av studiens resultat följt av förslag på framtida forskning