No description available.

I alla tider har människan påverkats av tillfälligheter i livet. Är vi som flugor på ett klibbigt flugpapper? Lockas vi av tillfälligheterna till de studie- och yrkesval vi gjort i livet? Syftet med denna undersökning är att studera just tillfälligheters påverkan på människor i deras studie- och yrkesval. Studien har genomförts med en kvantitativ metod med hjälp av en enkät med slutna och öppna svarsalternativ. Studien utfördes bland yrkesarbetande med varierande utbildningsbakgrund i Stockholm med omnejd. Resultatet av studien leder till slutsatsen att tillfälligheter spelar en stor roll även vid människors studie- och yrkesval.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur studie- och yrkesvägledning kan utformas för att främja friställda till en ny sysselsättning. Vi har valt tre forskningsfrågor för att besvara syftet. Vilken studie- och yrkesvägledning erbjöds friställda män efter nedläggningen av en arbetsplats? Vilka är männens upplevelser och erfarenheter av den studie- och yrkesvägledning som de erbjöds? Vilken studie- och yrkesvägledning anser de hade varit önskvärd? För att besvara syftet valde vi att göra en kvalitativ studie, där vi gjorde sju semistrukturerade intervjuer för att hjälpa oss att besvara vårt syfte. De viktigaste resultaten vi kom fram till var att våra informanter fick mycket hjälp med att skriva CV men önskade att mer tid hade lagts på att bygga kontakter med arbetslivet. Innehållet i vägledningen varierade mycket beroende på vem som vägledde. En av våra slutsatser är att det är viktigt att det är utbildade vägledare som jobbar som coacher, så att denne kan vägleda den friställda med hjälp av karriärteorier och vägledningsteorier. Det är viktigt att omställningsföretaget redan från början berättar för de friställda om att deras roll är att ge klienterna verktyg för att klara omställningen. I detta fall startade företaget, med att säga att de hade mycket kontakter med arbetslivet och skulle ordna jobb åt de friställda. De medverkar då själva till att klientens förväntningar blir orimligt höga.

Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare använder karriärteorier i sitt arbete. Syftet leder fram till följande frågeställningar; Använder vägledare karriärteorier i sin vägledning? Hur använder vägledare karriärteorier i vägledningen? Vad kan det finnas för problem när dessa karriärteorier ska omsättas i arbetet? Hur skiljer sig arbetssättet med karriärteorier för vägledare vid olika institutioner? För att besvara syftet har vi gjort en en kvalitativ metod med fyra semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har varit studie- och yrkesvägledare som arbetar vid fyra olika institutioner; komvux, gymnasiet, grundskola och universitet. Resultatet av respondenternas svar analyseras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som har varit Claesson (2007), Lovén (2015) och Andergren (2015). Följande teman konstruerades utifrån intervjumaterialet; karriärteorier som verktyg, karriärteorier som hinder och prioriteringar och tidsbrist. Resultaten har visat att vissa vägledare använder karriärteorier medan andra inte gör det. Teorierna har visat sig komma till användning för att förstå en klient samt för att användas som metoder och verktyg i vägledningssamtal. Ett gemensamt problem som nämnts bland respondenterna har varit att karriärteorierna kan låsa en om man fokuserar på dem för mycket i sin vägledning.

Studie- och yrkesvägledare arbetar företrädesvis inom svensk skola med vägledning för elevers val av studier och kommande yrke. Den treåriga högskoleutbildningen omfattas i hög grad av karriärteorier och samtalsmetodik. Studien syftar till att få en fördjupad förståelse för hur verksamma studie- och yrkesvägledare ser på den utbildning till studie- och yrkesvägledare som de genomgått med särskilt fokus på utbildningens inslag av karriärteorier och samtalsmodeller. Syftet var också att få en bild av hur vägledarna ser på sitt yrke. Som teoretiska verktyg användes Bourdieus sociologiska teorier. Studien har en kvalitativ ansats och sex verksamma studie- och yrkesvägledare intervjuades. Resultatet och analysen visar att alla informanter mer eller mindre med utgångspunkt i den utbildning de fått, använder och konstruerar egna karriärteorier och samtalsmodeller som de använder i sitt arbete. De trivs bra med sitt yrke som de beskriver ger utrymme för kreativitet, flexibilitet, lyhördhet och framförallt ett värdefullt möte med människor. Slutsatsen är att intervjupersonerna ser karriärteorier och samtalsmodeller som viktiga verktyg, där samtalsmetodiken har en särställning. De ser yrket studie- och yrkesvägledning som viktigt och intressant.

Das vorliegende Heft 13 der Reihe Studien zu Grund- und Menschenrechten enthält die überarbeitete Fassung einer Arbeit, die der Autor im Jahr 2005 für das Deutsche Institut für Menschenrechte erstellt hat. Im Vordergrund stand dabei die Frage, inwiefern das Verhältnis zwischen Menschenrechten und humanitärem Völkerrecht geklärt ist oder ob es noch weiteren Klärungsbedarf hierzu gibt. Der Autor kommt zu dem Ergebnis, dass das Verhältnis im Einzelnen und viele der damit zusammenhängenden Fragen weiterhin kontrovers diskutiert werden und ein Abschluss dieser Diskussion derzeit nicht absehbar ist. Die Studie fasst die Hauptproblemfelder des Verhältnisses dieser beiden Rechtsgebiete, einschließlich der Frage der exterritorialen Geltung von Menschenrechtsverträgen, in sehr gelungener Weise zusammen und weist auf weitere wichtige Fragen hin. Wir freuen uns, dass es möglich ist, diese wichtige Studie in der Schriftenreihe des MenschenRechtsZentrums der Universität Potsdam, an dem der Verfasser derzeit tätig ist, publizieren zu können. / The author analysis the still disputed relationship between international human rights law and humanitarian law. The manifold reasons for the controversial relationship and the associated main problems are dealt with in four sections (2 to 5). They focus on an older leading opinion about the relationship between the law of peace and law of war, the extraterritorial application of human rights treaties, the differing doctrinal views, and the relationship of both areas in a narrow sense, that is, especially the solution of potential conflicts between them. The study primarily gives an account of the present state of discussion on the topic in a concentrated manner but also offers own results and thoughts. In another section (6) other issues, related to but going beyond the main questions, are pointed out. The booklet also contains a summary and concluding remarks (7 and 8) as well as an extensive bibliography and a list of relevant jurisprudence and legal opinions of international organs.

A two-factor design of experiments done on GGAB for the identification of two selected factors influence on the length of the scattering of heat exchanger gaskets. The work consists of four parts: study, choice of survey method, the performance of investigation and analysis of the results. Chosen factors on the study are considered to be the most effecting of the length distribution of seals during the production of GGAB. The study is the first of its kind both in GGAB and in the rubber industry and has an experimental nature.

No description available.

Studien undersöker vad studie- och yrkesorienterade insatser i klassrummet innebär för elever och lärare samt hur ämneslärarstudenter upplever sin roll i skolans vägledningsuppdrag. Uppsatsen undersöker vad ämneslärarstudenter vid Umeå universitet får med sig för kunskaper inom området från utbildningen. Arbetet berör de vägledningsinsatser skolan ska bedriva som inte är ämnade för studie- och yrkesvägledare. Frågeställningarna berör varför vägledning ska finnas i undervisningen och hur den behandlas i nuläget i svenska skolan samt under ämneslärarutbildningen. Den metod som har används är kvalitativa intervjuer med ämneslärarstudenter. Enligt styrdokument ska information ske i klassrummet för att få kunskap om yrken och omvärlden som krävs för att kunna göra väl underbyggda val. Vi har tittat på omvärldskunskapen med hjälp av karriärteorier för att se hur och varför det ska behandlas. Studien visar att lärare inte ser skillnad mellan information och enskilda vägledningsinsatser. Den visar också att ämneslärarstudenter inte är medvetna om sin roll i uppdraget. Det behandlas inte under utbildningen trots att de förväntas att ha kännedom om styrdokument som behandlar skolpersonalens uppdrag. Dock ser man att vägledning bedrivs omedvetet. Lärare samt ämneslärarstudenter har bedrivit vägledning utan syftet av att förmedla kunskap på så vis att underbygga studie- och yrkesval. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad kunskap om studie- och yrkesvägledning bland lärare för att höja kvalitén på skolans vägledningsinsatser.

Mot bakgrund av aktuella samhällsförändringar som leder till att kunskap inom beslutsfattande blir en viktig tillgång inför kommande val i livet är syftet med detta examensarbete att studera ungdomarnas kunskaper om processen att fatta beslut gällande studie och arbete. Studiens syfte är att analysera vilken medvetenhet ungdomar visar kring självbild och självkänslan och utifrån denna medvetenhet ser på möjligheter att arbeta kring dessa begrepp inom skola och vägledning. Studiens valda metod är kvalitativ studie med ungdomar i årskurs tre på ett yrkesgymnasium. Ungdomarnas olika kunskaper kring att fatta beslut och dessa kan relateras till kunskaperna i studiens teori. Ungdomarna är delvis medvetna om begreppen självbild och självkänsla. Några av studiens slutsatser är att det finns behov av att arbeta med dessa inom skola och vägledning. Att arbeta med att öka erfarenheter genom praktik och studiebesök är viktigt för att öka ungdomarnas kunskaper om sig själva.