Problemformulering: Arbetsmarknaden präglas idag av ett påtagligt generationsskifte, när personer födda på 80- och 90-talet med utmärkande egenskaper successivt kommer ta en större roll i arbetslivet. Personernas egenskaper kan komma att påverka hur de upplever olika styrmedel vilket ökar behovet för organisationer att förstå dessa för att kunna anpassa sin styrning. Syfte: Genom att skaffa en ökad förståelse för de egenskaper människor födda under 80- och 90-talet besitter och hur det påverkar deras uppfattning av styrmedel är syftet med studien att undersöka denna grupps uppfattning av olika styrmedel. Metod: En kvalitativ datainsamling genomfördes. Vidare applicerades teori kring styrmedel för att på så sätt erhålla en förståelse kring hur dessa individer upplever styrmedel utifrån utmärkande egenskaper. Resultat: Studien visar att de egenskaper som 80- och 90-talister besitter kan ha en inverkan på deras upplevelse av styrmedel samt att företag kan tänka sig anpassa deras styrmedel efter dessa individer.

Ekonomistyrning består av ett antal olika kontrollsystem, både formella och informella. Dessa system har tidigare främst studerats isolerat från varandra, men bör studeras som en helhet för att skapa förståelse för hur de olika systemen påverkar och samverkar med varandra i en organisation. I en alltmer konkurrensintensiv och föränderlig värld är denna förståelse av största vikt och något som till stor del saknas i tidigare forskning. Studien ämnar därför besvara forskningsfrågan: Hur samverkar olika styrmedel i en konkurrenskraftig organisation? Det teoretiska ramverket utgår från Malmi och Browns (2008) teori som ser ekonomistyrningens olika kontrollformer som en helhet. Huvuddelarna i modellen är kulturstyrning, planering, cybernetisk styrning, belöning och bonusar och administrativ styrning. Ramverket används som bakgrund till en kvalitativ fallstudie på Scania CV AB. Genom semi-strukturerade intervjuer, direkta observationer och studerande av interna dokument trianguleras information för att svara på studiens forskningsfråga. Utifrån det insamlade materialet redogör studien för hur olika styrmedel samverkar. De formella styrsystemen visar sig i högsta grad vara beroende av de informella för att fungera och nå önskade resultat. Organisationskulturen visade sig vara integrerad i alla delar av organisationen och fungera som en sammanbindande kraft mellan formell och informell styrning och skapa en gemensam riktning. Resultatet kan bekräfta Malmi och Browns (2008) ramverk om ekonomistyrning som ett sammanhängande paket med tillägg att ledarskap bör inkluderas i ramverket. Samverkan mellan styrmedel visade sig stark och viktig att ta hänsyn till. Studien bidrar teoretiskt med att fastslå tidigare teori om ekonomistyrning som ett paket samt lämnar ett bidrag på att inkludera ledarskapsstil i Malmi och Browns (2008) ramverk. Studiens praktiska bidrag är en förståelse för vikten av att se ekonomistyrning som en helhet och förstå styrmedlens samband vid dess utformning samt vikten av de informella processerna i en organisation. Avslutningsvis lämnas förslag på vidare forskning där studiens resultat bör fastlås i ytterligare studier samt studeras i andra miljöer.

<p>Elcertifikatsystemet infördes 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Producenter av förnybar el tilldelas ett elcertifikat för varje producerad MWh och elleverantörer måste köpa in elcertifikat motsvarande en viss kvot av deras elförsäljning, vilket skapar en marknad för elcertifikat. Systemet har lett till att den förnybara elproduktionen från kraftvärme ökat, dels genom förändrad drift samt ökad andel förnybara bränslen i befintliga anläggningar och dels genom investeringar i nya anläggningar.</p><p><p>2007 infördes en lagändring som tidsbegränsar tilldelningen av elcertifikat till en anläggning till maximalt 15 år. De kraftvärmeanläggningar som erhållit stöd sedan systemets införande kommer inte längre tilldelas elcertifikat efter 2012 eller 2014. Detta har lett till att flera kraftvärmeproducenter hävdar att de kommer att investera i nya anläggningar med huvudsaklig motivering att erhålla nya elcertifikat, snarare än att förbättra prestanda. Detta skulle minska utnyttjningstiden för befintliga anläggningar, vilket skulle kunna ses som samhällsekonomiskt negativt om investeringen endast leder till att en anläggning ersätter en principmässigt likvärdig anläggning. Detta examensarbetes huvudsakliga syfte är att utreda vilken påverkan den tidsbegränsade tilldelningen får på elproduktionen i utfasade kraftvärmeverk samt om elcertifikat kan fungera som enda grund till att kraftvärmeproducenter investerar i nya anläggningar. Rapporten utgår från hypotesen ”<em>kraftvärmeanläggningar som fasats ut ur elcertifikatsystemet fortsätter att producera förnybar el och den tidsbegränsade tilldelningen av elcertifikat ger samhällsekonomiskt positiva effekter”.</em></p></p><p><p><p>Tre olika energisystem; Växjö, ett fiktivt ”standardsystem” och Linköping, modelleras med hjälp av modelleringsverktyget MODEST. För att se hur elproduktionen förändras beroende på elcertifikattilldelning, simuleras de tre systemen från 2013 och framåt dels med och dels utan elcertifikattilldelning. Resultaten visar att elproduktionen minskar i alla tre systemen då stödet försvinner. I Växjö sker produktionsförändringarna huvudsakligen genom mer rökgaskondensering, i standardsystemet genom mer direktvärme och i Linköping genom mindre kondensproduktion. En uppskalning av resultaten görs för att se den totala produktionsminskningen för de anläggningar som mister sitt stöd efter 2012. En sammanvägd minskning av elproduktionen uppskattas årligen hamna i storleksordningen 15 %, vilket motsvarar cirka 500 GWh av de drygt 3 300 GWh biokraftvärmeproduktion som fasas ut. Genom att denna produktion fasas ut sparas nästan en miljard in i stöd. Detta innebär en kostnad på cirka 2 000 kr/MWh för att bibehålla produktionsnivån, vilket är ett mycket högt stödbehov.</p><p>I modellerna har möjlighet även getts till investeringar. För Växjö och standardsystemet ges möjlighet att investera i identiska kraftvärmeanläggningar som de befintliga i systemen. Elcertifikatstöd visar sig inte vara tillräckligt som enda motivering för att investera i en ny anläggning. I kombination med bättre prestanda är elcertifikattilldelning dock en betydande faktor. Simuleringarna kan inte visa att upphörd elcertifikattilldelning leder till att investeringar blir lönsamma, som inte skulle varit det även med fortsatt tilldelning.</p><p>I huvudsak bekräftas hypotesen, eftersom produktionsminskningarna i förhållande till besparat stöd är så små att det inte kan ses som samhällsekonomiskt motiverbart att fortsätta tilldela anläggningarna elcertifikat. Simuleringarna kan inte heller visa att tilldelning av elcertifikat kan fungera som enda grund till investeringar i nya anläggningar.</p></p><p> </p><p> </p></p> / <p>The Swedish system for green certificates was established in 2003 to promote production of electric power from renewable energy sources. As a result of the system, renewable combined heat and power production (CHP) has increased in Sweden. This is seen by an increased use of existing CHP-plants, an increased use of renewable energy sources and also investments in new plants.</p><p>In 2007, the period of time a plant is entitled certificates was limited to 15 years. Plants that have been given certificates since 2003 will lose their support after 2012 or 2014. This has resulted in many CHP producers claiming that they will invest in new plants with the main purpose to receive new certificates. That would decrease the utilization time of existing plants. From a national economic point of view this could be seen as negative since new plants would replace comparable plants. The aim for this master's thesis is to investigate how the time limitation affects the production of electric power in CHP plants and if receiving green certificates is a sufficient reason to invest in new plants. This thesis is written with the hypothesis that "<em>CHP-plants, which no longer are entitled to green certificates, will continue producing renewable electric power and that the time limitation gives positive effects from a national economic point of view</em>"</p><p>Three energy systems, Växjö, a fictitious "typical system" and Linköping, are modeled in the energy-system optimization tool MODEST. The heat and electric power production are simulated from 2013 with and without green certificates. The simulations show that the production of electric power decreases in all three systems without the certificates. From those CHP-plants that lose their certificates after 2012, the estimate is that a decrease of 15%power production will occur. This corresponds to more than 500 GWh/year. Approximately one billion SEK is being saved by not giving the plants certificates. This means that the price to maintain the production level is about 2 000 SEK/GWh, which is very expensive.</p><p>MODEST is given the possibility to invest in new CHP plants equal to the existing ones in the energy systems, with the difference that the new plants would be given certificates. Receiving green certificates is shown to not be a sufficient motive for investing in new plants.</p><p>The conclusion of this master's thesis is that the hypothesis for the most part is correct. The production of renewable electric power will decrease to some extent, but from a national economic point of view it cannot be motivated to continue giving certificates to CHP plants after 15 years, if the decrease in production is put in relation to the spared cost.</p>

<p>Med tanke på den senaste tidens klimatdebatt har energieffektivisering blivit ett aktuellt</p><p>ämne. Inom bostadssektorn är potentialen att minska energiförbrukningen stor och bland</p><p>flerbostadshusen är bostadsrätt den vanligast förekommande ägarformen. Studiens</p><p>frågeställning är följande: Vilka faktorer påverkar Halländska bostadsrättsföreningar att</p><p>energieffektivisera sina fastigheter? För att besvara problemformuleringen har olika</p><p>påverkande faktorer först identifierats utifrån tidigare forskning. Den insamlade teorin har</p><p>sedan verifierats genom tre djupintervjuer med kunniga personer inom ämnet. Utifrån de</p><p>data som framkommit har sedan en enkätundersökning genomförts bland</p><p>bostadsrättsföreningarna i Halland. Under arbetets gång har det framkommit att</p><p>fastigheten bör ses som ett system och arbetet med att genomföra energieffektiviseringar</p><p>borde följa en process för att bli så bra som möjligt. Vidare finns det tre typer av faktorer</p><p>som påverkar energieffektiviseringsarbetet. Motståndsfaktorer hindrar investeringar i</p><p>teknik som både är energieffektiv och ekonomiskt lönsam. Styrmedel är statens verktyg</p><p>för att påverka i energifrågor och sedan finns det även olika typer av incitament och</p><p>drivkrafter som har betydelse. När faktorerna sedan sammanställdes och resultatet från</p><p>enkätundersökningen klargjordes kunde vissa slutsatser dras. Det föreligger en väldigt</p><p>positiv syn på energieffektivisering bland de tillfrågade bostadsrättsföreningarna i</p><p>Halland. Incitament och drivkrafter påverkar i högre utsträckning än både styrmedel och</p><p>motståndsfaktorer. Däremot är det brist på kunskap, information och utbildning bland</p><p>föreningarna. Genom att höja kunskapsnivån kring energifrågor skulle arbetet underlättas</p><p>i alla led i energieffektiviseringsprocessen. Det skulle bidra till både bättre lönsamhet och</p><p>en effektivare energianvändning i bostadsrättsföreningarna. Så som i många andra</p><p>situationer handlar det till slut ofta om pengar. Hur god förändringsviljan och</p><p>engagemanget än är genomförs sällan ett projekt om det inte ger tillräckliga vinster eller</p><p>om det finns begränsningar i budgeten. Många bakomliggande faktorer spelar in men</p><p>ekonomin har ändå störst genomslagskraft i slutändan.</p>

<p>Vi valde att skriva om vilket innehåll som prioriteras i grundskolans tidigare år, med fokus på skolår 1. Detta val grundar sig delvis på att läraryrket är mycket uppmärksammat av samhället och att det är ett stort och viktigt uppdrag att verka som lärare. Vi har insett att lärare prioriterar olika saker i grundskolans tidigare år, men varför och hur? Hela tiden varje dag står lärarna inför en mängd valsituationer i sitt arbete och vad är det som styr deras val i undervisningen? Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka hur och varför lärare gör vissa val och prioriteringar i sin undervisning. Vad anser läraren vara ett viktigt innehåll i det han eller hon undervisar om? Vi vill även ta reda på om det finns möjligheter eller svårigheter för lärarna att göra dessa val och prioriteringar. Metod Vi har i vår studie haft en kvalitativ ansats och genomfört strukturerade observationer och intervjuundersökningar. Vi har i vårt angreppssätt tagit utgångspunkt i ramfaktorteorin, där vi sökt efter olika faktorer som styr. I studien har vi båda medverkat vid observationer och intervjuer, för att få stöd av varandra och för att öka tillförlitligheten i resultatet. Efter genomförandet av observationerna gjorde vi sammanfattningar av dessa direkt då vi hade dem färskt i minnet. Intervjuerna har spelats in och skrivits ut även dem i direkt anslutning till genomförandet. Resultat Resultatet visade att det innehåll som samtliga lärare prioriterade mest i sin undervisning var relationer och läs- och skrivlärandet. Två av lärarna i vår studie fokuserade även på matematik och en lärare på musik. I resultatet framgår det även att lärarna varierar både arbetsformer och arbetssätt i sin undervisning, var och en på sitt sätt. Alla lärarna såg samtliga styrdokument som positiva möjligheter och inte som begränsningar i sitt yrkesutövande.</p>

<p>I dagens samhälle är miljöfrågor ett högst aktuellt ämne då problem såsom klimatförändringar och utsläpp diskuteras så gott som dagligen. Många medborgare har börjat inse att de måste börja hushålla med jordens resurser på ett bättre sätt. Sveriges kommuner arbetar alltmer med miljöfrågor och begreppet hållbar utveckling dyker upp alltmer i diskussionen. I och med det väljer alltfler kommuner som att göra en miljöredovisning varje år.</p><p>Vårt syfte är att studera hur Karlstad kommun styr för att uppnå effektivitet i sitt miljöarbete och undersöka hur redovisning används för att utvärdera miljöarbetet. För att kunna göra detta studerades till att börja med kommunens miljöredovisning.</p><p>Efter det genomfördes en kvalitativ studie genom individuella intervjuer med sex av de personer som varit engagerade i miljöredovisningen, genom detta anses att intervjuer genomfördes med respondenter som är mest insatt i kommunens miljöarbete. Vidare utfördes en av intervjuerna med en styrande politiker i kommunen för att få en större inblick i kommunens miljöpolitiska mål. Det insamlade materialet jämfördes och kopplades sedan samman med teori om styrning, en modell över effektivitetsbegreppet ur ett resursomvandlingsperspektiv samt teorier om miljöredovisning och hållbarhetsredovisning.</p><p>I vår undersökning kom vi fram till att när det gäller användandet av Karlstad kommuns miljöredovisning i utvärderingssyfte så kan vissa brister skönjas, många gånger används miljöredovisningen enbart som uppslagsverk och inte speciellt mycket för uppföljning och styrning. Vi tror även att det kan vara svårt att arbeta med miljön i Karlstad kommun då det finns så många mål och på olika nivåer. En avsaknad av dialog har även kunnat skönjas inom kommunen, både mellan politiker och tjänstemän samt tjänstemän sinsemellan. Då dialogen är en viktig del i styrningen finns risk att ett effektivt miljöarbete inte kan bedrivas fullt ut. Det har många gånger upplevts som svårt att få en bra bild över hur det ser ut, och en förståelse över att det inte alltid är så lätt att veta vad som bör prioriteras för dem som jobbar med miljöfrågor har uppstått under undersökningens gång.</p>

I dagens samhälle är miljöfrågor ett högst aktuellt ämne då problem såsom klimatförändringar och utsläpp diskuteras så gott som dagligen. Många medborgare har börjat inse att de måste börja hushålla med jordens resurser på ett bättre sätt. Sveriges kommuner arbetar alltmer med miljöfrågor och begreppet hållbar utveckling dyker upp alltmer i diskussionen. I och med det väljer alltfler kommuner som att göra en miljöredovisning varje år. Vårt syfte är att studera hur Karlstad kommun styr för att uppnå effektivitet i sitt miljöarbete och undersöka hur redovisning används för att utvärdera miljöarbetet. För att kunna göra detta studerades till att börja med kommunens miljöredovisning. Efter det genomfördes en kvalitativ studie genom individuella intervjuer med sex av de personer som varit engagerade i miljöredovisningen, genom detta anses att intervjuer genomfördes med respondenter som är mest insatt i kommunens miljöarbete. Vidare utfördes en av intervjuerna med en styrande politiker i kommunen för att få en större inblick i kommunens miljöpolitiska mål. Det insamlade materialet jämfördes och kopplades sedan samman med teori om styrning, en modell över effektivitetsbegreppet ur ett resursomvandlingsperspektiv samt teorier om miljöredovisning och hållbarhetsredovisning. I vår undersökning kom vi fram till att när det gäller användandet av Karlstad kommuns miljöredovisning i utvärderingssyfte så kan vissa brister skönjas, många gånger används miljöredovisningen enbart som uppslagsverk och inte speciellt mycket för uppföljning och styrning. Vi tror även att det kan vara svårt att arbeta med miljön i Karlstad kommun då det finns så många mål och på olika nivåer. En avsaknad av dialog har även kunnat skönjas inom kommunen, både mellan politiker och tjänstemän samt tjänstemän sinsemellan. Då dialogen är en viktig del i styrningen finns risk att ett effektivt miljöarbete inte kan bedrivas fullt ut. Det har många gånger upplevts som svårt att få en bra bild över hur det ser ut, och en förståelse över att det inte alltid är så lätt att veta vad som bör prioriteras för dem som jobbar med miljöfrågor har uppstått under undersökningens gång.

Vi valde att skriva om vilket innehåll som prioriteras i grundskolans tidigare år, med fokus på skolår 1. Detta val grundar sig delvis på att läraryrket är mycket uppmärksammat av samhället och att det är ett stort och viktigt uppdrag att verka som lärare. Vi har insett att lärare prioriterar olika saker i grundskolans tidigare år, men varför och hur? Hela tiden varje dag står lärarna inför en mängd valsituationer i sitt arbete och vad är det som styr deras val i undervisningen? Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka hur och varför lärare gör vissa val och prioriteringar i sin undervisning. Vad anser läraren vara ett viktigt innehåll i det han eller hon undervisar om? Vi vill även ta reda på om det finns möjligheter eller svårigheter för lärarna att göra dessa val och prioriteringar. Metod Vi har i vår studie haft en kvalitativ ansats och genomfört strukturerade observationer och intervjuundersökningar. Vi har i vårt angreppssätt tagit utgångspunkt i ramfaktorteorin, där vi sökt efter olika faktorer som styr. I studien har vi båda medverkat vid observationer och intervjuer, för att få stöd av varandra och för att öka tillförlitligheten i resultatet. Efter genomförandet av observationerna gjorde vi sammanfattningar av dessa direkt då vi hade dem färskt i minnet. Intervjuerna har spelats in och skrivits ut även dem i direkt anslutning till genomförandet. Resultat Resultatet visade att det innehåll som samtliga lärare prioriterade mest i sin undervisning var relationer och läs- och skrivlärandet. Två av lärarna i vår studie fokuserade även på matematik och en lärare på musik. I resultatet framgår det även att lärarna varierar både arbetsformer och arbetssätt i sin undervisning, var och en på sitt sätt. Alla lärarna såg samtliga styrdokument som positiva möjligheter och inte som begränsningar i sitt yrkesutövande.

Sammanfattning Titel: Att styra med företagskultur – ur ett dagligt perspektiv Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Therese Grannas &amp; Linda Jonsson Handledare: Stig Sörling &amp; Tomas Källquist Datum: 2013 – juni Syfte och problemformulering: I litteraturen finns ett starkt löfte om hur starka företagskulturer kan bidra till företags framgångar. Det finns en brist på empirisk forskning som påvisar hur styrmedlet kan användas för att styra en daglig verksamhet. Forskningsfrågor: Hur används stark företagskultur för att påverka medarbetare i en daglig verksamhet? Hur kan påverkan med starka företagskulturer yttra sig i en daglig verksamhet? Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse kring hur starka företagskulturer kan användas för att styra medarbetare i en daglig verksamhet. Metod: Det vetenskapliga teoretiska synsättet som vi utgår ifrån i denna studie är det hermeneutiskt perspektivet. Eftersom vi utformar vår verklighetsskildring tillsammans med aktörerna i den empiriska undersökningen anammar vi social konstruktivism och aktörsynsättet. Vi utför tio kvalitativa intervjuer på två av Clas Ohlsons butiker. Reflektionerna utgår ifrån fallstudien och den teoretiska referensramen. Det leder fram till studiens bidrag. Reflektioner och bidrag: Studiens reflektioner baseras på den teoretiska referensramen och det empiriska materialet för att få fram exempel som belyser styrning med företagskultur. Studien visar exempel från en daglig verksamhet som använder företagskultur för att påverka medarbetare. Förslag till fortsatt forskning: - En observerande studie under en längre tid på ett eller flera företag med uttalad stark företagskultur, för att se hur medarbetares attityder och beteenden påverkas av kulturen. - En jämförande studie mellan två eller flera företag med uttalade starka företagskulturer för att se likheter och skillnader i den dagliga verksamhetsstyrningen. - En studie på ett globalt svenskt företag med en uttalad stark företagskultur. För att jämföra hur den tar sig uttryck i den svenska verksamheten och i ett eller flera länder där de är representerade. - En studie på ett amerikanskt företag med en uttalad stark företagskultur för att jämföra verkligheten med den amerikanska forskningen och litteraturen. Nyckelord: starka företagskulturer, daglig verksamhet, styrmedel, människosyn, värderingar, kommunikation / Abstract Title: To control with Corporate Culture – from a daily perspective Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Therese Grannas &amp; Linda Jonsson Supervisor: Stig Sörling &amp; Tomas Källquist Date: 2013 - June Aim: There is a strong promise in the literature about how strong corporate culture can contribute to business success. There is a lack of empirical research demonstrating how strong corporate culture can be used to control a daily activity. Research questions: How is strong corporate culture used to influence employees in their daily activities? How can the influence of strong corporate culture express itself in a daily activity? Aim: The aim for this study is to create an understanding about how strong corporate culture can be used to control a daily activity. Method: The scientific theoretical approach we assume in this study is the hermeneutic perspective. We embrace social constructivism and an actor’s view because we design our depicting reality together with the actors in the empirical survey. We preform ten qualitative interviews in two of Clas Ohlsons retail stores. The reflections are based on the case study and the theoretical framework. This leads us to the contribution of this study. Reflections and contribution: This study's reflections are based on the theoretical framework and the empirical material to produce examples that illustrate the influence of strong corporate cultures. This study shows examples from a daily operation that use corporate culture to influence employees. Suggestions for further research: - An observation study for a longer period of time on one or several companies with a pronounced strong corporate culture, to see how employee attitudes and behaviors are influenced by culture. - A comparative study between two or more companies with strong corporate cultures, to see the similarities and differences in the day-to-day operational management. - A study on a global company with a pronounced strong corporate culture. To compare how it manifests itself in the Swedish operations and in one or several countries in which they are represented. - A study on an American company with a pronounced strong corporate culture to compare reality with the American research and literature. Key words: Corporate culture, daily operational activities, Values, Communications, performance management, humanity / Corporate culture, Values, Communication

Elcertifikatsystemet infördes 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Producenter av förnybar el tilldelas ett elcertifikat för varje producerad MWh och elleverantörer måste köpa in elcertifikat motsvarande en viss kvot av deras elförsäljning, vilket skapar en marknad för elcertifikat. Systemet har lett till att den förnybara elproduktionen från kraftvärme ökat, dels genom förändrad drift samt ökad andel förnybara bränslen i befintliga anläggningar och dels genom investeringar i nya anläggningar. 2007 infördes en lagändring som tidsbegränsar tilldelningen av elcertifikat till en anläggning till maximalt 15 år. De kraftvärmeanläggningar som erhållit stöd sedan systemets införande kommer inte längre tilldelas elcertifikat efter 2012 eller 2014. Detta har lett till att flera kraftvärmeproducenter hävdar att de kommer att investera i nya anläggningar med huvudsaklig motivering att erhålla nya elcertifikat, snarare än att förbättra prestanda. Detta skulle minska utnyttjningstiden för befintliga anläggningar, vilket skulle kunna ses som samhällsekonomiskt negativt om investeringen endast leder till att en anläggning ersätter en principmässigt likvärdig anläggning. Detta examensarbetes huvudsakliga syfte är att utreda vilken påverkan den tidsbegränsade tilldelningen får på elproduktionen i utfasade kraftvärmeverk samt om elcertifikat kan fungera som enda grund till att kraftvärmeproducenter investerar i nya anläggningar. Rapporten utgår från hypotesen ”kraftvärmeanläggningar som fasats ut ur elcertifikatsystemet fortsätter att producera förnybar el och den tidsbegränsade tilldelningen av elcertifikat ger samhällsekonomiskt positiva effekter”. Tre olika energisystem; Växjö, ett fiktivt ”standardsystem” och Linköping, modelleras med hjälp av modelleringsverktyget MODEST. För att se hur elproduktionen förändras beroende på elcertifikattilldelning, simuleras de tre systemen från 2013 och framåt dels med och dels utan elcertifikattilldelning. Resultaten visar att elproduktionen minskar i alla tre systemen då stödet försvinner. I Växjö sker produktionsförändringarna huvudsakligen genom mer rökgaskondensering, i standardsystemet genom mer direktvärme och i Linköping genom mindre kondensproduktion. En uppskalning av resultaten görs för att se den totala produktionsminskningen för de anläggningar som mister sitt stöd efter 2012. En sammanvägd minskning av elproduktionen uppskattas årligen hamna i storleksordningen 15 %, vilket motsvarar cirka 500 GWh av de drygt 3 300 GWh biokraftvärmeproduktion som fasas ut. Genom att denna produktion fasas ut sparas nästan en miljard in i stöd. Detta innebär en kostnad på cirka 2 000 kr/MWh för att bibehålla produktionsnivån, vilket är ett mycket högt stödbehov. I modellerna har möjlighet även getts till investeringar. För Växjö och standardsystemet ges möjlighet att investera i identiska kraftvärmeanläggningar som de befintliga i systemen. Elcertifikatstöd visar sig inte vara tillräckligt som enda motivering för att investera i en ny anläggning. I kombination med bättre prestanda är elcertifikattilldelning dock en betydande faktor. Simuleringarna kan inte visa att upphörd elcertifikattilldelning leder till att investeringar blir lönsamma, som inte skulle varit det även med fortsatt tilldelning. I huvudsak bekräftas hypotesen, eftersom produktionsminskningarna i förhållande till besparat stöd är så små att det inte kan ses som samhällsekonomiskt motiverbart att fortsätta tilldela anläggningarna elcertifikat. Simuleringarna kan inte heller visa att tilldelning av elcertifikat kan fungera som enda grund till investeringar i nya anläggningar. / The Swedish system for green certificates was established in 2003 to promote production of electric power from renewable energy sources. As a result of the system, renewable combined heat and power production (CHP) has increased in Sweden. This is seen by an increased use of existing CHP-plants, an increased use of renewable energy sources and also investments in new plants. In 2007, the period of time a plant is entitled certificates was limited to 15 years. Plants that have been given certificates since 2003 will lose their support after 2012 or 2014. This has resulted in many CHP producers claiming that they will invest in new plants with the main purpose to receive new certificates. That would decrease the utilization time of existing plants. From a national economic point of view this could be seen as negative since new plants would replace comparable plants. The aim for this master's thesis is to investigate how the time limitation affects the production of electric power in CHP plants and if receiving green certificates is a sufficient reason to invest in new plants. This thesis is written with the hypothesis that "CHP-plants, which no longer are entitled to green certificates, will continue producing renewable electric power and that the time limitation gives positive effects from a national economic point of view" Three energy systems, Växjö, a fictitious "typical system" and Linköping, are modeled in the energy-system optimization tool MODEST. The heat and electric power production are simulated from 2013 with and without green certificates. The simulations show that the production of electric power decreases in all three systems without the certificates. From those CHP-plants that lose their certificates after 2012, the estimate is that a decrease of 15%power production will occur. This corresponds to more than 500 GWh/year. Approximately one billion SEK is being saved by not giving the plants certificates. This means that the price to maintain the production level is about 2 000 SEK/GWh, which is very expensive. MODEST is given the possibility to invest in new CHP plants equal to the existing ones in the energy systems, with the difference that the new plants would be given certificates. Receiving green certificates is shown to not be a sufficient motive for investing in new plants. The conclusion of this master's thesis is that the hypothesis for the most part is correct. The production of renewable electric power will decrease to some extent, but from a national economic point of view it cannot be motivated to continue giving certificates to CHP plants after 15 years, if the decrease in production is put in relation to the spared cost.