Denna studie utvärderar ekonomiska styrmedels effekt på konsumtionen av livsmedel samt ifall skatter och subventioner kan vara en metod som styr matkonsumtionen mot hälsosamma livsmedelsval. Sex livsmedelsgrupper analyseras i studien och dessa är sötsaker och glass, kött, grönsaker, mejerivaror, bröd och spannmålsprodukter samt frukt och bär. Fyra scenarier som representerar olika skatte- och/eller subventionsreformer simuleras för att analysera vilken effekt ekonomiska styrmedel kan ha på matkonsumtion och hälsa. Responsen som de ekonomiska styrmedlen har på matkonsumtionen beräknas med elasticiteter som tagits fram från parameterestimat i AIDS-modellen. Den data som ligger till grund för den ekonometriska modellen är aggregerad konsumtionsdata, konsumentprisindex och livsmedelsförsäljning. Resultatet från studien visar att det går att styra konsumtionen av livsmedel men att substitution mellan varor kan leda till att de hälsomål som reformen är menad att nå inte uppfylls.

Syftet med rapporten är att undersöka hur kopplingen mellan resultatet från en medarbetarundersökning och övriga styrmedel ser ut i en organisation. Detta undersöktes genom två forskningsfrågor som berörde hur denna koppling ser ut samt vilka faktorer som kan påverka dess prioritet. Rapporten har använt sig av en induktiv ansats där en kvalitativ analys använts för att få en fördjupad bild av ledares perspektiv på området. Resultatet visar att en medarbetarundersökning är ett av de viktigaste styrmedlen i organisationen. Resultatet från undersökningen kopplas till övriga styrmedel genom en organisatorisk balans där de viktigaste styrmedlen inklusive medarbetarundersökningen är beroende av varandra. Syftet att göra medarbetarundersökningen för det studerade företaget är således att få välmående och produktiva medarbetare vilket därigenom företaget uppnår sina mål. Faktorer som påverkar prioriteringen av undersökningen är framförallt hur uppföljningsarbetet går till och det intervall undersökningen utförs på. Varje avdelningsunik situation påverkar också hur en ledare väljer att prioritera medarbetarundersökningen som styrmedel. / The aim of the report is to investigate how the results from employee survey is linked to other management control instruments in an organization. This was investigated through two research questions that concerned how this link looks and what factors may affect its priority. The report has used an inductive approach where a qualitative analysis was used to get an in-depth picture of the leaders’ perspective in the field. The result shows that an employee survey is one of the most important management control instruments in the organization. The results of the survey are linked to other instruments through an organizational balance where the most important instruments, including the employee survey, are interdependent. The aim of conducting the employee survey for the studied company is thus to get prosperous and productive employees, thus making the company achieve its goals. Factors that influence the prioritization of the survey are mainly how the follow-up work is done and the interval in which the surveys are performed. The departmental situation also affects how a leader chooses to prioritize the employee survey as a management control instrument.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturstyrning yttrar sig i en mekanistisk organisation samt att ge en djupare förståelse kring hur det används och hur den eventuella kulturstyrningen uppfattas av anställda inom organisationen. Resultatet utgörs av data från kvalitativa intervjuer samt granskning av interna dokument som satts i förhållande till definitionen att kultur blir ett styrmedel först när det används för att kontrollera beteenden. För att utföra studien samt tolka resultatet användes en teorimodell vars huvudfokus låg vid värde-, symbol- och klanbaserad styrning. Resultatet av studien visade att trots viss bristande kommunikation från ledningen till de längst ner i organisationen så utgjorde organisationens värdegrund basen för regler och beteendemönster. Även om en del av respondenterna inte kände till värdegrunden och dess innehåll så förmedlades trots detta en tydlig bild av vad som förväntades av den anställde.

<p>Sammanfattning</p><p>Under de senaste 15 åren har antalet fristående skolor ökat markant. Det finns flera skäl till varför det anses vara viktigt med friskolor. De bidrar till mångfald och skapar konkurrens inom skolutbildningen. Men vissa tycker att det finns nackdelar med friskolor. De påstås ha en segregerande effekt och motarbeta integrering i det svenska samhället. Den stora skillnaden mot ett ”vanligt” tjänsteföretag är att prissättningen på tjänsterna är fastställd av den enskilda kommunens skolförvaltning, som både beräknar och utbetalar ersättningarna till friskolan. Detta gör att friskolan blir en starkt budgetkopplad organisation. Stabilitet i organisationen ger större trygghet för eleverna, föräldrarna och personalen. Vinster som uppstår i friskolor är ett resultat av ett bra arbete i hela organisationen, genom att använda resurserna så effektivt som möjligt. Det är ett tecken på att verksamheten är välskött. En lyckad ekonomistyrning i sig kan utlova ett bra resultat i verksamheten. Det finns ingen teoretisk föreställningsram som berättar hur en fristående skolas ekonomistyrning bör utformas. Det finns friskolor som utvecklas med positivt resultat, men det finns även de andra, som kämpar hårt för att överleva.</p><p>Denna uppsats har vi skrivit på uppdrag av styrelsen för Språkskolan i Umeå ekonomisk förening. Syftet är att framställa ett ekonomisystem med hjälp av en utarbetad teoretisk föreställningsram anpassad för en mindre fristående skola. I denna studie har vi utvärderat företagets befintliga ekonomisystem, och kopplat ihop det med den utarbetade teoretiska föreställningsramen, samt givit ett förslag på eventuella förbättringar, vilka kan leda till att de ekonomiska resurserna kan användas på ett effektivare sätt.</p><p>Vid författandet av uppsatsen har vi positivistisk kunskapssyn och har använt ett deduktivt angreppssätt. Vid insamling av empiriska material har vi använt oss av intervjuer med avdelningsföreståndarna och ekonomiska rapporter under de tre senaste åren. Vi har nyttjat Umeå universitetsbibliotek när det gäller litteratursökning.</p><p>I den teoretiska referensram som ligger till grund för vårt arbete har vi använt oss av en traditionell uppfattning av ekonomisystem med kompletteringar från andra teorier som påläggskalkylering, budgetering och redovisning med tagen hänsyn till tjänsteföretag.</p><p>Resultatet av vår undersökning har visat att det finns en del möjligheter till förbättringar av verksamheten. Företaget bör tänka på strategisk styrning och ha väldefinierade verksamhetsplaner på både kort och lång sikt. Budgetering bör göras enligt iterativa metoden och resultatansvaret ska vara centralt för hela företaget. När det gäller kalkylering har företaget dålig uppfattning om hur mycket ett barn kostar i förhållande till lärarkostnad och övriga rörelsekostnader. Men det är inte enbart ett bra fungerande ekonomisystem som avgör resultatet, utan även andra faktorer påverkar det ekonomiska resultatet. Det är inte enbart formella styrmedel som påverkar resultatet utan också de andra faktorerna, exempelvis avdelningsklimat, samarbetsförmåga mellan friskolor och olika myndigheter, mm.</p>

<p>Bakgrund: Det anses nuförtiden att människan är företagets viktigaste tillgång. Hur motiverar man denna för att jobba mot företagets mål? Försäkringsbranschen använder sig mest av provisionslön, men frågan är då om detta inte leder till att försäljaren säljer försäkringar, kunden ej är i behov av, för egen vinnings skull.</p><p>Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka om provisionslön är ett bra sätt att avlöna försäkringsförsäljare med hänsyn till att det är en komplex produkt de säljer samt att kunden ofta inte vet vad alla försäkringsvillkor egentligen innebär.</p><p>Genomförande: Studien är främst deduktiv och av kvalitativ art, för att samla in primärdata genomfördes öppna, personliga intervjuer på Länsförsäkringar Södermanland. Sekundärdata insamlades från litteratur och forskning inom ämnet och användes för att utforma uppsatsens teoretiska referensram.</p><p>Resultat: Våra slutsatser är att provisionslönen ej påverkar kunden på ett negativt sätt då försäkringsförsäljaren måste tänka långsiktigt och då måste tänka på kundens bästa. Däremot kan fast lön för försäljaren leda till att stressfaktorn minskar och tryggheten ökar.</p>

<p>This paper aims to study the Armenakis´ theory of <em>readiness,</em> "are they ready?", which consists of five key components affecting the outcome of an organizational change. In this case study, the intention is to investigate if any component is important; alternatively if it is possible to discern a pattern between components, i.e. how they correspond to each other.</p><p> During the past 30 years have a research group lead by Armenakis has studied organizational change and how resistance to change can be avoided by preparing employees in the introductory phase of change. The main object for Armenakis is the question "what determines whether the employees (change recipients) adopt and support, or reject and resist a change". The theory of readiness, "are they ready?", deals with five key components or five issues that define which questions change recipients want answers to when an organization implements a change. Through this knowledge, leaders – change agents – can design a change message that responds to the issues of change, regarding what the recipient is faced with in an organizational change. This in turn creates a feeling of readiness which makes a change more likely to be successful.</p><p> In this case study of the company IKEA Örebro, there was a change of routines at the beginning of 2008 and now the management experiences a problem, as the change did not have the desired result. In this paper, through a qualitative study based on interviews with eleven respondents from IKEA Örebro, we examine how come this came to be the case. Relevant literature, previous research and the model <em>institutionalizing change</em> provide a comprehensive understanding of the theoretical reference frame, in which the focus of the theory and the study's problems question is based on readiness and the five key components: <em>discrepancy, appropriateness, efficacy, principal support </em>and <em>personal valence.</em></p><p><em> </em>The study's purpose is to contribute to increased understanding of what kind of information change recipients want to obtain in a organizational change, and which component or components that is important. In the study we aim to investigate if there is a relationship pattern between the components in the current company of the case study.</p><p> In the study, we came to the conclusion that the lacks of change message components among respondents was most likely contributing to the unsuccessful outcome of the change. The diversity in the respondents´ answers regarding which components are important, shows that the complex nature of the individual, cannot support the grounds that the individual component is more important than any other. Overall, the result shows that four components emerged as important for the respondents at IKEA Örebro. The respondents´ answers did not point out that if they received one or some of the components, they would at a later stage also see relevance in the latter. That is, a relationship could not be identified or substantiated.</p>

<p>The aim of this study is to examine possibilities and barriers for an introduction of electric vehicles in Sweden. The study has an interdisciplinary approach and thoroughly examines the essential topics which influence the future of the electric vehicle. The study reaches from answering the question on why electric vehicles lost the game to petrol cars in the early 20th century, to sketch how the difference in total cost of ownership will be between electric vehicles and petrol cars for the coming 20 years. Apart from these subjects the main topics of the study are today’s and tomorrow’s situation regarding technology, charging, fuel, market and economic incentives from an electric vehicle perspective. A summary of the crucial factors for an introduction of electric vehicles to take place eventually leads to the main finding of the study: a road map consisting of recommended actions to stimulate an introduction of electric vehicles in Sweden. The road map is addressed to different actors which have been identified as crucial actors for an introduction to take place. The most important actions in the road map is that the Swedish government should form a national electric vehicle vision and introduce economic incentives where a new registration fee system for cars is the most important one. Furthermore should car manufacturers and retailers develop attractive business models for selling electric vehicles and different actors in private and public sector should install charging places for electric vehicles where and when needed, and develop business models for these.</p>

Sammanfattning Under de senaste 15 åren har antalet fristående skolor ökat markant. Det finns flera skäl till varför det anses vara viktigt med friskolor. De bidrar till mångfald och skapar konkurrens inom skolutbildningen. Men vissa tycker att det finns nackdelar med friskolor. De påstås ha en segregerande effekt och motarbeta integrering i det svenska samhället. Den stora skillnaden mot ett ”vanligt” tjänsteföretag är att prissättningen på tjänsterna är fastställd av den enskilda kommunens skolförvaltning, som både beräknar och utbetalar ersättningarna till friskolan. Detta gör att friskolan blir en starkt budgetkopplad organisation. Stabilitet i organisationen ger större trygghet för eleverna, föräldrarna och personalen. Vinster som uppstår i friskolor är ett resultat av ett bra arbete i hela organisationen, genom att använda resurserna så effektivt som möjligt. Det är ett tecken på att verksamheten är välskött. En lyckad ekonomistyrning i sig kan utlova ett bra resultat i verksamheten. Det finns ingen teoretisk föreställningsram som berättar hur en fristående skolas ekonomistyrning bör utformas. Det finns friskolor som utvecklas med positivt resultat, men det finns även de andra, som kämpar hårt för att överleva. Denna uppsats har vi skrivit på uppdrag av styrelsen för Språkskolan i Umeå ekonomisk förening. Syftet är att framställa ett ekonomisystem med hjälp av en utarbetad teoretisk föreställningsram anpassad för en mindre fristående skola. I denna studie har vi utvärderat företagets befintliga ekonomisystem, och kopplat ihop det med den utarbetade teoretiska föreställningsramen, samt givit ett förslag på eventuella förbättringar, vilka kan leda till att de ekonomiska resurserna kan användas på ett effektivare sätt. Vid författandet av uppsatsen har vi positivistisk kunskapssyn och har använt ett deduktivt angreppssätt. Vid insamling av empiriska material har vi använt oss av intervjuer med avdelningsföreståndarna och ekonomiska rapporter under de tre senaste åren. Vi har nyttjat Umeå universitetsbibliotek när det gäller litteratursökning. I den teoretiska referensram som ligger till grund för vårt arbete har vi använt oss av en traditionell uppfattning av ekonomisystem med kompletteringar från andra teorier som påläggskalkylering, budgetering och redovisning med tagen hänsyn till tjänsteföretag. Resultatet av vår undersökning har visat att det finns en del möjligheter till förbättringar av verksamheten. Företaget bör tänka på strategisk styrning och ha väldefinierade verksamhetsplaner på både kort och lång sikt. Budgetering bör göras enligt iterativa metoden och resultatansvaret ska vara centralt för hela företaget. När det gäller kalkylering har företaget dålig uppfattning om hur mycket ett barn kostar i förhållande till lärarkostnad och övriga rörelsekostnader. Men det är inte enbart ett bra fungerande ekonomisystem som avgör resultatet, utan även andra faktorer påverkar det ekonomiska resultatet. Det är inte enbart formella styrmedel som påverkar resultatet utan också de andra faktorerna, exempelvis avdelningsklimat, samarbetsförmåga mellan friskolor och olika myndigheter, mm.

The aim of this study is to examine possibilities and barriers for an introduction of electric vehicles in Sweden. The study has an interdisciplinary approach and thoroughly examines the essential topics which influence the future of the electric vehicle. The study reaches from answering the question on why electric vehicles lost the game to petrol cars in the early 20th century, to sketch how the difference in total cost of ownership will be between electric vehicles and petrol cars for the coming 20 years. Apart from these subjects the main topics of the study are today’s and tomorrow’s situation regarding technology, charging, fuel, market and economic incentives from an electric vehicle perspective. A summary of the crucial factors for an introduction of electric vehicles to take place eventually leads to the main finding of the study: a road map consisting of recommended actions to stimulate an introduction of electric vehicles in Sweden. The road map is addressed to different actors which have been identified as crucial actors for an introduction to take place. The most important actions in the road map is that the Swedish government should form a national electric vehicle vision and introduce economic incentives where a new registration fee system for cars is the most important one. Furthermore should car manufacturers and retailers develop attractive business models for selling electric vehicles and different actors in private and public sector should install charging places for electric vehicles where and when needed, and develop business models for these.

Det var under 1920-talet som budgetering började användas som ett verktyg för att styra kostnader och kassaflöden. Budgeten började användas för att planera och samordna verksamheter och senare blev strategisk planering vanligt. Budgeten används som en plan för inkomster och utgifter under en viss tid. En plan upprättas för att skapa mål och handlingsvägar. Strategin och budgetprocessen utför tillsammans grunden för att besluta om vilka mål som är realistiska och hur de målen skall uppnås. Politikerna ställer idag krav på de myndigheter som de ansvarar för. De vill få underlag för att kontrollera att pengarna används på ett effektivt sätt och att verksamheten håller sig inom de angivna ramarna. Staten är idag ägare av Högskolan på Gotland och kontrollerar att deras verksamhet sköts. Högskolan på Gotland har en stabil ekonomisk situation och styrningen är idag inriktad på verksamhetsmål och vision. Kan en myndighet som Högskolan på Gotland då använda budgeten som ett verktyg för att nå sina verksamhetsmål? Problemformuleringen som växte fram var: - På vilket sätt använder Högskolan på Gotland budgeten och budgetprocessen som styrmedel? Syftet med uppsatsen är att studera Högskolan på Gotlands budgetprocess för att ta reda på om den används som ett styrmedel. I studien har det används organisationsdokument och det har även genomförts sju stycken intervjuer med personal som arbetar med dessa frågor för Högskolan på Gotland. För att förbättra sin verksamhet måste en organisation ha ekonomiska mål. Mål finns på de olika nivåerna i en organisation och används för att sammanföra planering och ansvar. För att kunna föra samman dessa krävs att organisationen har en plan, d.v.s. en strategi för hur de skall uppnå dessa mål. Det finns fyra olika styrmedel; organisation och bemanning, belöningssystem, formellt styrsystem och mindre formaliserad styrning. Dessa är beroende av varandra, men oftast läggs tyngden på en av dem. Budgeten är ett handlingsprogram för en organisations mål och handlingsramar och baseras på antaganden och förutsättningar under en bestämd tid. En budget har olika syften beroende på vilken organisation det är. Den är ett bra verktyg när en organisation skall göra en verksamhetsplan, budgeten är verksamhetsplanen i siffror. Med hjälp av strategi och budgetprocess kan en organisation fastställa mål och de strategier som en organisation behöver för att nå dessa mål. Budgetprocessen består av tre olika faser, budgetuppställning, budgetuppföljning och budgetanalys. Resultatet av studien är att Högskolan på Gotland använder budgeten och budgetprocessen som ett styrmedel tillsammans med verksamhetsplanen. Budgeten används som ett planeringsverktyg, då rektorn ger institutionerna anvisningar inför kommande perioder med hjälp av budgeten. Den används för att fördela ansvaret i organisationen och skapa en medvetenhet bland de anställda om varför en chef ibland säger nej till vissa saker. Den används också för att fördela de anslag som de får ifrån regeringen till de olika institutionerna. Budgeten används som styrmedel på både strategisk- och taktisk nivå.