<p>Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik på vatten bör utformas för ett uthålligt vattenbruk och för att motsvara de krav som ställs i EU:s vattendirektiv. En sammanställning av andra länders tillvägagångssätt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, Naturvårdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) inställning används som vägledning beträffande de rekommendationer vi ger på hur en svensk prispolitik på vatten bör utformas. För ett uthålligt vattenbruk är det viktigt att vatten prissätts rätt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissätts rätt. Avgifter är att föredra framför bidrag då de på lång sikt genererar bättre marknadssignaler. Avgifter uppfyller också principen förorenaren betalar, vilket bidrag inte gör. Handel med utsläppsrätter kan vara ett alternativ till avgifter och reglering då aktörerna inte möter samma reningskostnader. Eftersom vattenföroreningars effekt beror på lokaliseringen kan det även vara nödvändigt med differentierade styrmedel, detta betyder att vissa regioner/platser kommer att behöva betala mer för utsläpp än andra. Det kan emellertid bli mycket svårt att få acceptans för en sådan lösning bland de berörda parterna. Förvaltningen menar dock att begagnandet av differentierade styrmedel är avgörande för en kostnadseffektiv vattenförvaltning i Sverige.</p>

Bakgrund: I de kunskapsintensiva företagen av idag krävs en ny utformning av belöningssystem. Eftersom de mänskliga resurserna utgör en viktig del i konkurrenskraften är det också alla medarbetare i företaget som ska beröras av ett belöningssystem. Utmaningen ligger i att företagets övergripande målsättning med belöningssystemet måste fogas samman med medarbetarnas uppfattning om vad som motiverar för att det ska få avsedd effekt. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera utformningen av belöningssystem i en komplex projektorienterad miljö, med hänsyn tagen till såväl företagsledningens önskemål om beteenden och prestationer att premiera som till vilka belöningar sommotiverar medarbetarna. Genomförande: Intervjuer har genomförts med 7 chefer och 8 medarbetare på ABB Power Systems. Dessutom har en enkätundersökning bland medarbetare inom enheten genomförts. Resultat: Studien visar att önskvärda prestationer och beteenden kan specificeras i måluppfyllelse respektive goda insatser. I en projektorienterad miljö bör det finnas utrymme för att belöna såväl enskilda individer som grupper. Belöningar som utdelas ska variera både i förhållande till vad de består av och med avseende på deras värde.

Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik på vatten bör utformas för ett uthålligt vattenbruk och för att motsvara de krav som ställs i EU:s vattendirektiv. En sammanställning av andra länders tillvägagångssätt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, Naturvårdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) inställning används som vägledning beträffande de rekommendationer vi ger på hur en svensk prispolitik på vatten bör utformas. För ett uthålligt vattenbruk är det viktigt att vatten prissätts rätt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissätts rätt. Avgifter är att föredra framför bidrag då de på lång sikt genererar bättre marknadssignaler. Avgifter uppfyller också principen förorenaren betalar, vilket bidrag inte gör. Handel med utsläppsrätter kan vara ett alternativ till avgifter och reglering då aktörerna inte möter samma reningskostnader. Eftersom vattenföroreningars effekt beror på lokaliseringen kan det även vara nödvändigt med differentierade styrmedel, detta betyder att vissa regioner/platser kommer att behöva betala mer för utsläpp än andra. Det kan emellertid bli mycket svårt att få acceptans för en sådan lösning bland de berörda parterna. Förvaltningen menar dock att begagnandet av differentierade styrmedel är avgörande för en kostnadseffektiv vattenförvaltning i Sverige.

Bakgrund: Poängen med entreprenörskap är enligt många att skapa en lönsamhet. Det är lönsamheten som driver företagarna framåt. För att skapa en lönsamhet krävs kunskap inom ekonomistyrningsområdet och dess verktyg som kan användas för att skapa en lönsamhet. I november 2012 fanns det enligt Statistiska Centralbyrån, SCB (2012) cirka 7500 stycken medel – och stora företag, samtidigt som småföretagen uppgick till cirka 35 000 stycken. Delar av dagens litteratur riktar sig främst mot större företag, därför vill denna studie istället rikta sig mot småföretag. Studien syftar till att belysa om småföretag använder sig av ekonomistyrning, med inriktning på traditionell formella styrmedel, som kalkylering, budgetering, resultatplanering och internredovisning. Används dessa styrmedel inom småföretag eller väljer företagen bort dem och ersätter med andra? Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur småföretag använder sig av den traditionella ekonomistyrningen, med inriktning på de formella styrmedlen. Undersyftet med studien är att belysa vilka styrmedel som eventuellt väljs bort av småföretagen och om de eventuellt ersätts med andra. Bidraget till det företagsekonomiska ämnet är att belysa användandet av ekonomistyrningen med inriktning på de mer formella styrmedlen inom småföretag. Metod: Denna studie använder sig av en hermeneutisk tradition, en kvalitativ metod samt ett abduktivt synsätt. Genom användandet av en abduktivt synsätt innebär det att studien pendlar mellan teorin och empirin. Detta innebär att ny teori har tillkommit efter att empirin har samlats in. En kvalitativ metod har använts eftersom att studien tar fram empirin genom en fallstudie med intervjuer av respondenter. I metoden har alla steg i studien genomgåtts och förklarats för att skapa en förståelse för hur arbetet gått till rent praktiskt. Resultat: Resultaten från denna studie tyder på att småföretagen som medverkat i denna studie använder sig till stor del av de formella styrmedlen som den traditionella ekonomistyrningen förespråkar. Främst används kalkylering och budgetering, vilket går att koppla till denna art av tjänsteföretag. / Background: The point of entrepreneurship is according to many people to create a profit. It is profitability that drives the business forward. To create viability it requires knowledge in the management accounting area and its tools that can be used to generate viability.In November 2012, there were according to Statistics Sweden, SCB (2012) about 7 500 of medium - and large enterprises, while small enterprises amounted to about 35 000. Parts of today’s literature are aimed primarily to larger companies, which is why this study instead target to small businesses. The study aims to shed light on small business, if they use financial management, with a focus on traditional management control systems, such as cost estimating, budgeting, profit planning and management accounting. Uses these instruments in small business or does the firms decide remove them and replace with others? Purpose: The main purpose of this study is to create an understanding of how small businesses use the traditional management control systems. The aim of this study is to elucidate what instruments might opts out of small businesses and their possible substitution. The contribution to the subject of Business Administration is to illustrate the use of financial management, focusing on the management control systems in small businesses. Method: This study uses a hermeneutic tradition, a qualitative method and an abductive approach. Through the use of an abductive approach involves the study oscillates between theory and empirical data. This means that the new theory has arisen subsequent to the empirical data has been collected. A qualitative approach was used because the study produces empirical data through a case study with interviews of respondents. The method has undergone all stages of the study explained to provide an understanding of how the work was put into practice. Result: The results from this study suggest the small businesses that participated use a large part of the management control systems such as the traditional financial control advocates. Mainly used is costing and budgeting, which can be linked to this kind of services.

Den traditionella ekonomistyrningen räcker inte längre till för att nå lönsamhet i företag, varför ekonomistyrningen måste moderniseras. Det räcker inte med ett finansiellt fokus och organisationer bör inkludera icke finansiella mål i styrningen. Undersökningar som gjorts visar på att det finns ett samband mellan företag som använder icke finansiella mål och ökad lönsamhet. Ett annat område som också kan bidra till en ökad lönsamhet är företagskultur. Uppsatsen syftar till att skapa en bredare förståelse kring innebörden av begreppen företagskultur och icke finansiella mål men även begreppen vision och värdegrund. En kvalitativ studie har genomförts. Empirin är insamlad genom åtta kvalitativa intervjuer. Frågorna till intervjuerna har skapats utifrån en teoretisk bakgrund och har fungerat som ett stöd. Vi har valt respondenter på företag som har daglig kontakt med kunder. Intervjuerna har varit semistrukturerade med låg grad av standardisering för att ge respondenterna möjlighet att tala fritt kring ämnet. Skillnaderna mellan begreppen, icke finansiella mål, vision, företagskultur och värdering är tydliga. Begreppens innebörd är däremot mer otydligt. Det finns problem längre ner i organisationer med att kategorisera arbetet med begreppen. Att arbeta med värdegrunden är viktigare än att arbeta med icke finansiella mål, vision och företagskultur. Målet med den mjuka styrningen är att uppnå konkurrensföredelar samt att styrningen ska leda till lönsamhet.

Problem: Nätverkande företag är i stort behov av en effektiv verksamhetsstyrning. Eftersom nätverkande organisationer består av flera företag som agerar som en har de svårt att räcka till, skapa nöjda medlemmar samt utveckla något som ger positiv respons hos finansiärerna. Problemet inom nätverkande företag är att kunna få alla medlemsföretag aktiva och engagerade. Detta innebär att samarbetet behöver utvecklas och ett verktyg som får in de olika aspekterna är av nytta. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka under vilka förutsättningar ett balanserat styrkort kan implementeras i nätverkande organisationer. Tanken är att se till vilka perspektiv som kan vara i fokus när det gäller nätverkande organisationers styrbarhet samt eventuella motsättningar. Avgränsningar: Våra avgränsningar är främst att uppmärksamma nätverksorganisationers styrbarhet samt att endast utgå ifrån BSC som styrmedel. Vi kommer att se till effektiviteten som BSC kan tillföra nätverksföretagsverksamheten och de nätverksorganisationer vi kommer att kontakta är PUCK, Tunga Fordon och Aluminiumriket. Vi kommer även att stämma av våra intervjusvar med en referensperson som är insatt i ämnet, vid namn Bodil Anjar, som tidigare varit verksam vid Sustainable Sweden Southeast (SSSE) och i dagsläget arbetar som konsult för småföretag. Metod: Denna uppsats bygger på kvalitativ forskning ur ett abduktivt perspektiv. Uppsatsen bygger till stora delar på information som vi fått i och med intervjuer, som ställs i jämförelse med redan befintlig teori. Resultat: Vi har kommit fram till att ett anpassat BSC kan implementeras och användas i nätverkande organisationer. Problem som uppkommit i och med uppsatsen handlar bland annat om att få alla medarbetare i medlemsföretagen insatta i nätverket och dess betydelse för företaget. Vi har även kommit fram till vidare forskning kring ämnet.

<p>Bakgrund: I de kunskapsintensiva företagen av idag krävs en ny utformning av belöningssystem. Eftersom de mänskliga resurserna utgör en viktig del i konkurrenskraften är det också alla medarbetare i företaget som ska beröras av ett belöningssystem. Utmaningen ligger i att företagets övergripande målsättning med belöningssystemet måste fogas samman med medarbetarnas uppfattning om vad som motiverar för att det ska få avsedd effekt. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera utformningen av belöningssystem i en komplex projektorienterad miljö, med hänsyn tagen till såväl företagsledningens önskemål om beteenden och prestationer att premiera som till vilka belöningar sommotiverar medarbetarna. </p><p>Genomförande: Intervjuer har genomförts med 7 chefer och 8 medarbetare på ABB Power Systems. Dessutom har en enkätundersökning bland medarbetare inom enheten genomförts. </p><p>Resultat: Studien visar att önskvärda prestationer och beteenden kan specificeras i måluppfyllelse respektive goda insatser. I en projektorienterad miljö bör det finnas utrymme för att belöna såväl enskilda individer som grupper. Belöningar som utdelas ska variera både i förhållande till vad de består av och med avseende på deras värde.</p>

<p>Att utsläppen från trafiken måste minska är idag de flesta överens om, frågan är bara på vilket sätt. En lösning är att förändra människors attityder och beteenden till bilism, att få dem att åka mindre bil. Detta kan göras bland annat genom olika styrmedel. I denna uppsats studeras kommunikationens potential som styrmedel. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av befintlig teori samt två fallstudier analysera om och hur kommunikation som styrmedel kan förändra människors attityder och beteenden till bilism sommiljö- och samhällsproblem. </p><p>Analysen visar bland annat på svårigheten att förändra människors attityder och beteenden. Individen ska uppfatta problemet, intressera sig för ämnet och slutligen bli så starkt påverkad att attityden och beteendet förändras. Genom att satsa på rätt kommunikationsstrategier verkar detta dock inte vara någon omöjlighet. Kommunikation som styrmedel har visats vara en väldigt viktig och nödvändig metod för att kunna ändra människors livsstil. Kommunikation ger människor bland annat kunskap som är en grundläggande faktor för att en människa ska kunna ändra sina attityder och beteenden. Vidare kan kommunikation peka på individuella vinster och få människor att öka sin handlingsbenägenhet. Kommunikation är dock samtidigt en mycket osäker och långsam process och alla problem är heller inte kommunikationsproblem. Att kommunikation ensamt klarar av att få människor att åka mindre bil är aningen optimistiskt då andra faktorer som bland annat de yttre materiella faktorerna har en avgörande roll för om en beteendeförändring blir till eller inte. En idé kan därför vara att komplettera kommunikation med de mer traditionella styrmedlen för en så effektiv attityd- och beteende förändring som möjligt. Det gäller dock att börja i rätt riktning och lägga tyngdpunkten vid rätt styrmedel.</p>

BAKGRUND &amp; PROBLEM De allra flesta företag i vårt land är mindre företag, hit räknas företag med mindre än 49 anställda vilket motsvarar 99 % av Sveriges företag. Detta gör att de allra flesta företag skiljer sig från de företag som ofta beskrivs i litteratur inom ekonomistyrningens område. Detta genom att stora företag är överrepresenterade i studentlitteratur, vilket är det första problemet som studien omfattar. Flera forskare anser även att det finns ett gap mellan den teori som framställs i studentlitteratur och praktiken, vilket ses som det andra problemet studien behandlar. Denna studie fokuserar på att undersöka hur mindre bemanningsföretag i Östergötland tillämpar formella styrmedel i sin ekonomistyrning. Här kan man fråga sig vilka formella styrmedel som används och varför samt vilken roll styrmedlet har? SYFTE Syftet med studien har varit att ge en fördjupad förståelse för de formella styrmedel som svenska mindre företag inom bemanningsbranschen använder sig av och dess betydelse. AVGRÄNSNING Studien omfattar endast formella styrmedel i mindre företag i Sverige inom bemanningsbranschen. Datainsamlingen begränsas till ett urval. METOD Datainsamlingen genomfördes med hjälp av besöksintervjuer hos fyra fallföretag. Urvalsprocessen genomfördes med hjälp av urvalskriterier och ett företagsregister vilket resulterade i en population av 8 företag inom bemanningsbranschen med 4-49 anställda och med representation i Linköping. Av dessa åtta företag, valdes av fyra fallföretag att ingå i studiens urval. RESULTAT Studiens resultat visar att samtliga fallföretag använder sig av budget och kalkyler, några företag använder prognoser och även icke-finansiella nyckeltal. Ett fallföretag använder ett balanserat styrkort. Resultatet visar också hur företag väljer vilka styrmedel som ska ingå i företagets ekonomistyrning, viktiga aspekter här är behov, förutsättningar, kunskap &amp; uppfattningar samt individuella preferenser. Vidare beskrivs den roll som det formella styrmedlet uppfyller i organisationen, vilket resultatet visar skiljer sig mellan olika styrmedel och beroende på i vilken organisation styrmedlet tillämpas. / BACKGROUND AND PROBLEM The most of the companies in Sweden are small, this group include companies with less than 49 employees and over 99 percent of the companies in Sweden belongs to this group. The fact result in that the most of the companies differ from the large enterprise often described in accessible literature for students within the economic control area. This depends on that large-scale enterprises are overrepresented in student literature, which is the first problem that the study covers. Many researchers also consider that there is a gap between the theory in student literature and practice, which is seen as the second problem that’s the study covers. The focus of this study is to examine how small staffing agencies in the region Östergötland, which include the cities Linköping and Norrköping, are using formal instruments as a part of their economic control. The question is which formal instruments are used and why, as well as what role filling the formal instrument? PURPOSE The purpose with the study is to become absorbed in how small enterprises applying economic control in their organization, what type of formal instruments they use and why. DELIMITATION The study only covers formal instruments that are used by small enterprises active in the business of staffing agencies within Sweden. The collection of empirical data is limited by one sample, the method of selection is described in the methodology section. METHOD The data collection was conducted using interviews with four companies. The selection process was carried out using the selection criteria and a business directory, resulting in a population of eight companies in the staffing industry with 4-49 employees represented in Linköping. From these eight companies, four were selected to be included in the sample of the study. RESULT The study results show that all companies use budgets and estimates, some companies use forecasts and also of non-financial indicators. One company uses a balanced scorecard. The result also shows how companies choose which economic instruments should be included in the company's economic control, key aspects here are needs, circumstances, knowledge and beliefs, as well as individual preferences. The result also describes what type of role the formal instrument should fill in the organization, which the results shows differs between different economic instruments and depending on which organization the instrument is used.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att studera och kartlägga i vilken utsträckning användandet av formella styrmedel, i ambitionen att minska sjukfrånvaron, skiljer sig mellan stora och små företag. Metod: Vi har i denna studie tillämpat en kvantitativ forskningsmetod för att besvara uppsatsens forskningsfråga och syfte. Detta sker med hjälp av en explorativ studie, baserad på 60 slumpmässigt utvalda konsultföretag inom ekonomisk och juridisk verksamhet. Vi har utifrån befintliga teorier skapat hypoteser som testats på verkligheten och vi följer därför en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via telefonintervjuer och svaren har sedan sammanställts i olika tester i SPSS. Slutsats: Vi kan utifrån vår studie konstatera att användandet av formella styrmedel skiljer sig mellan stora och små företag i tre av fyra avseenden, nämligen användandet av nyckeltal, kalkyler som beslutsunderlag och användandet av förebyggande åtgärder. Detta trots att sjukfrånvaron inte skiljer sig åt mellan stora och små företag. / Purpose: The purpose of this paper is to study and map out to what extent the use of management control systems vary between small and large companies in their ambition to decrease sick leave. Method: To fulfill the purpose of this study, we have used a deductive approach. We have conducted telephone interviews with 60 randomly selected consultancy companies within the accounting and legal field. The data has been analyzed using the computer software SPSS. Conclusion: We have come to the conclusion that the use of management control systems vary between small and large companies in three of four aspects, namely, the use of KPI’s, costs accounting and preventive measures.