Under 1900-talets senare hälft har lönesättning via enskilda lönesamtal, så kallad individuell lönesättning blivit den rådande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning från löneskalor och tarifflöner, så kallad lönetrappa efter ålder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation på grund av dess krav på demokrati, hushållande med samhällets resurser och tillämpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en påverkande effekt på hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter. Resultatet ledde till tvetydiga slutsatser. Det framgick att chefer i verksamheten uppfattar lön som ett styrmedel med vissa utmaningar. Framförallt kring förankring och tydlighet i lönekriterier samt återkoppling till medarbetare. Medarbetare var positivt inställda till att prestation ska leda till bättre lön men de flesta var missnöjda med hur bedömningen av prestation fungerade idag. Trots utbrett missnöje med den individuella lönesättningen så tycks lön inte vara den främsta anledningen till varför medarbetare fortsättningsvis ville göra ett bra jobb, utan det var omsorgen till kommunmedborgarna. Chefer och medarbetare upplevde att lön inte är en stor motivationsfaktor. Resultatet visade dock att lönefrågan var mest aktuell vid den årliga löneöversynen.

Sammanfattning – “Ekonomistyrning i skolsektorn” Datum:               2014-01-08 Nivå:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp             Institution:          Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST Författare:          Robert Ericson                    Thomas Ericson                                     15 juni 1985                        23 mars 1988 Rubrik:                     En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås              Handledare:           Mona Andersson                Nyckelord:          Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning            Frågeställning:     Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av?                          Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor? Syfte:                     Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna. Metod:               En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och            utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar.            Slutsats:            Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har resultatansvar, resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning. Den största skillnaden är att de fristående skolornas rektorer har ett större eget bestämmande över resursförbrukningen.

Titel: Användning av styrsystem i skolan - en kvalitativ studie om styrsystemens påverkan på lärares arbetsbelastning Författare: Amanda Berntsson och Jenny Karlsson Handledare: Eva Berggren Nivå: Kandidatuppsats 15 HP, Företagsekonomi, Verksamhetsstyrning, VT 2018 Problembakgrund: År 2035 förväntas det råda en brist på 79 000 lärare i Sverige. Samtidigt är cirka hälften av lärarna alltid eller ofta stressade på jobbet och är tvungna att arbeta på sin fritid då arbetstiden inte räcker till. Denna statistik visar på att det finns ett praktiskt problem varför studien vill undersöka om detta kan kopplas till verksamhetsstyrningen i kommunala gymnasieskolor. Problemdiskussion: Tidigare studier har fokuserat på verksamhetsstyrning kopplat till elevresultat och inte på dess påverkan på lärares arbetsbelastning. En studie utförd inom vården har visat på ett samband mellan läkares utmattning och förekomst av onödiga och oskäliga arbetsuppgifter. Därför är det intressant att undersöka huruvida det finns ett liknande samband inom skolväsendet.  Frågeställning: Vilka styrsystem använder rektorer på kommunala gymnasieskolor och hur påverkar det lärares arbetsbelastning? Syfte: Syftet är att beskriva vilka styrsystem rektorer på kommunala gymnasieskolor använder sig av. Vidare är syftet att identifiera hur de olikastyrsystemen påverkar lärarnas arbetsbelastning. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar styrsystem där vi valt att arbeta enligt Merchant och Van der Stede indelning vilken består av resultatstyrning, aktionsstyrning, personalstyrning och kulturell styrning. Slutligen presenteras negativa konsekvenser av tillämpning av de olika styrsystemen.  Metod: Kvalitativ metod med abduktiv ansats där intervjuer har genomförts med totalt sex respondenter, varav fyra rektorer och två lärare, som alla är verksamma på två kommunala gymnasieskolor. Empiri: Primärdata för de sex respondenter som intervjuats presenteras var styrsystem för sig och avslutas med negativa konsekvenser av styrning.  Analys: I kapitlet ställs empirin mot den teoretiska referensramen och analyseras var styrsystem för sig.  Slutsats: Studien har lett fram till följande fyra slutsatser- Skolornas användning av styrsystem skiljer sig åt- Större fokus på personalstyrning än resultatstyrning minskar lärares arbetsbelastning- De positiva konsekvenserna av skolans kultur minskar lärares arbetsbelastning- Lärares arbetsbelastning ökar till följd av en bristande kommunikation gällande dokumentationen Nyckelord: Verksamhetsstyrning, styrsystem, styrmedel, arbetsbelastning, skolväsendet / Title: The use of management control systems in school - a qualitative study on the influence of control systems on teachers workload Authors: Amanda Berntsson and Jenny Karlsson Thesis supervisor: Eva Berggren Level: Bachelor thesis 15 HP in Business Economics, Management, VT 2018 Background: By the year of 2035 it will be a lack of 79 000 teachers in Sweden. Simultaneously approximately half of the teachers in Sweden are always or often stressed at work and have to work leisure because the work time is insufficient. These statistics show that there is a practical problem and therefore this study aims to investigate if this problem can be linked to the management control system in municipal upper secondary schools. Problem: Previous studies have focused on management control affect on student results and not on its impact on teachers workload. A study conducted in healthcare has shown a connection between doctors fatigue and the occurrence of unnecessary and unreasonable task assignments. Therefore, it is interesting to analyze if there is a similar connection within the school system. Problem formulation: Which management control systems do the principal use at municipal upper secondary schools and how does it affect the teachers workload? Purpose: The purpose is to describe which management control systems principals at municipal upper secondary schools use. Furthermore, the purpose is to identify how the different control systems affect teachers workload. Theoretical framework: The theoretical framework contains management control systems and we chose to apply Merchant and Van der Stede’s division, which consists of result control, action control, personnel control and cultural control. Furthermore, negative consequences of the application of the various control systems are presented. Methodology: The thesis are based on a qualitative method with abductive approach. Interviews has been conducted with six respondents, four principals and two teachers. All of them are active in two municipal upper secondary schools. Empirical findings: Primary data for the six respondents are presented in each of the four management control systems and finally negative consequences of management control systems is presented. Analysis: In this chapter, empirics compared to the theoretical framework are analyzed each control system individually. Conclusion: The study has led to the following four conclusions:- Schools use of control systems is different- More focus on personnel control instead of results control will reduce teachers workload- The positive consequences of a schools culture will reduce teachers workload- Teacher's workload increases as a result of a lack of communication regarding the documentation  Keywords: Management control, management control system, management, workload, school system

Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas vid tillämpandet av principen förorenaren betalar vid implementeringen av Vattendirektivet i Sverige och studera vilka ekonomiska styrmedel olika intressenter föredrar. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie. Det empiriska materialet som har legat till grund för min studie har samlats av forskarna från det Vattenstrategiska forskningsprogrammet VASTRA genom fokusgruppsintervjuer inom Rönne å avrinningsområde. Materialet har jag analyserat utifrån ekonomisk teori och principen att förorenaren skall betala. De ekonomiska styrmedel som berörs i min studie är: skatter, avgifter, handel med utsläppsrättigheter och bidrag/subventioner och även åtgärder berörs. Utifrån principen kan förorenaren betala genom att man med reningsåtgärder förebygger problem, betalar skatt eller avgift för utsläpp som sker eller genom att man återställer skador som uppstår. Slutsatserna som jag drog från min studie är att: - Det kan bli svårt att förorenaren betalar genom avgifter när det handlar om diffusa utsläpp eller om många men små punktutsläpp. Avgifter påverkar även konkurrensutsatta företag och de förkastas som styrmedel av intressenterna. - Angående handel med utsläppsrättigheter visar studien att det blir svårt att användas av sådana när det handlar om diffusa utsläpp och det förkastas också av intressenterna. - Det finns goda möjligheter att betala genom förebyggande åtgärder. Förebyggande åtgärder accepteras också av intressenterna vilket kan underlätta implementeringen av Vattendirektivet. - Respondenterna föredrar att höja den allmänna skatten för att bekosta de åtgärder som behövs och studien pekar på att det kan vara politiskt möjligt och accepteras av intressenterna. - Att subventionera företagens miljökostnader kan strida mot principen att förorenaren ska betala, men min studie visar att det finns undantag då det kan tillämpas, så jag menar att möjlighet att betala genom skatt finns. Studien pekar också på att det kan finnas även andra svårigheter vid tillämpandet av principen förorenaren betalar. Det som min undersökning pekar på är att vissa åtgärder kan vara svåra att omsätta i praktiken och att den dåliga ekonomin kan bli ett hinder vid tillämpandet av principen förorenaren betalar.

The aim of this bachelor thesis is to investige how Swedish companies in the pulp- and paper industry are affected by the CO2 tax and how their perceived effects differs from the actual effects. The work includes interviews with employer representatives from six different companies. The respondents have been chosen based on their position in the company. Furthermore a pilot study was conducted with two interviews leading the study to the right direction. One of them was a tax expert at Skatteverket and the other one was an Energy Director at Skogsindustrierna. The questions asked were for example: “How do you work with sustainability issues”, “are your business affected by any special environmental taxes” and “what do you think about existing environmental regulations”. One of the conclusions turned out to be, that all of the companies are well informed about the sustainability issues. Most of the companies are also working with these issues on a high strategic level. Only one company thought that the Swedish taxation law affected their competitiveness. Another conclusion is that there is almost no complaints about different taxes and especially not the CO2 tax. One company complained however about the tax on NOx. Most of the investments have already been implemented or the technology is not sufficiently developed. / År 1995 trädde lagen om skatt på energi i kraft och kom då att samla alla fem tidigare lagar kring energi och koldioxid under ett och samma paraply. Sett ur en internationell synvinkel har Sverige en väldigt hög koldioxidskatt och vissa intresseorganisationer menar att den höga koldioxidskatten drabbar småföretag. Andra framstående miljövetare menar att Sverige är ett föregångsland och en förebild då vi lyckats kombinera en ekonomisk tillväxt samtidigt som vi haft minskade utsläpp. Enligt en studie är det fem huvudsakliga industrier som drabbats hårdast av koldioxidskatten, däribland skogsindustrin, vilket bidragit till att den utgjort det empiriska bidraget till denna rapport. I och med att åsikterna kring skatternas reella påverkan på klimatet i förhållande till skattens storlek går isär, så är det intressant att studera hur företagen i verkligheten agerar på de skatter som införs, dvs om deras agerande stämmer överens med deras åsikter och ståndpunkter. Det svenska näringslivet har varit en viktig aktör i arbetet med att minska miljöpåverkan från samhällets olika institutioner. Att arbeta med hållbarhet innebär att minska miljöpåverkan både ur ett miljömässigt och socialt perspektiv och samtidigt kunna visa på lönsamhet. De organisationer som fokuserar p h llbarhet har ett högre börsvärde och bättre ekonomisk avkastning. Existerande regleringar och miljöskatter är dock ifrågasatta av många företag och de säger sig uppleva dessa som inkonsistenta, ineffektiva och oklara. Klimatrelaterade styrmedel påverkar industrin till investeringar och nya styrmedel uppfattas ofta som hot gällande industrins konkurrenskraft men inte alltid då de också öppnar upp för innovativa ideér. Denna rapport syftar till att studera svenska företag inom sågverks-, massa- och pappersindustrin, och hur de berörs av olika energiskatter. En förstudie genomfördes med en person på Skatteverket och en person inom skogsindustrins branschorganisation - Skogsindustrierna. I studien gjordes ett urval bestående av totalt sex företag. Vidare användes en abduktiv kvalitativ ansats i studien. Resultaten visar att företagen mestadels är överens om frågor kopplade till miljö. Den övervägande åsikten är att företagen är positivt inställda till de olika skatterna med undantag från ett företag som tycker de är för höga. Alla företag var väl informerade om de olika regleringarna och arbetet med dessa frågor bedrivs på strategisk nivå. Alla deltagande företag hade också ett aktivt hållbarhetsarbete där de flesta ligger i framkant och har väl utarbetade strategier för hur de ska vara så miljövänliga som möjligt. De miljöaspekter som företagen måste ta hänsyn till varierar men rent generellt är transporter genomgående en betydande miljöaspekt för samtliga företag. Andra betydande miljöaspekter är CO2, NOx och el. Företagen har insett att ett proaktivt miljöarbete i många fall är bra för ekonomin men att det också ökar de positiva uppfattningarna om företaget vilken i sin tur påverkar förutsättningarna för fler affärer. De flesta av företagen har således kommit väldigt långt i sitt hållbarhetsarbete och många av de investeringar som idag är möjliga att göra är redan gjorda eller så är tekniken inte tillräckligt utvecklad.

Den globala “miljökrisen” är ett frekvent ämne som genomsyrat världsdebatten under senare år. Koldioxidutsläppen ökar, samtidigt som jordens begränsade reserver töms i allt större utsträckning. Klimatförändringar är ett fenomen som står oss nära och som påverkar oss individer starkt. Under rådande pandemi (Covid19) kan man se resultatet av hur klimatförstöring påverkat vår planet, vilket till stor del beror att den miljöförstörande industrin står stilla. Covid19 pandemin visar verkligen hur relevant studien är och hur viktigt det är med miljöförbättringsåtgärder när det gäller framtida generationers överlevnad. Då kommuner, regioner och landet som stort tar sitt ansvar och arbetar aktivt mot de olika uppsatta miljömålen kan vi successivt minska på det globala avtrycket.  I detta arbete har kommunerna en framträdande roll, och ifall kommunen inte arbetar med ett aktivt klimatarbete kommer inte morgondagens miljökrav att uppnås. Uppsatsens syfte är att undersöka hur miljöarbetet i två närliggande kommuner med liknande stor areal och befolkning skiljer sig åt. Syftet är att se hur olika strategier påverkar kommunernas val av miljösatsningar inom dess fastighetsorganisation/fastighetsbestånd. Uppsatsen har utgått ifrån relevant teori, kurslitteratur, genomförda intervjuer med miljöstrateg och förvaltare i respektive kommun.  Resultatet visar att skillnaderna mellan kommunernas strategier och miljösatsningar är stora. Kommun 1 anställda saknade ett reviderat miljömålsprogram att sträva efter vilket resulterade i att kommunens miljöarbete stod stilla.  Trots de två respondenternas stora vilja till förändring inom området miljö, saknades detta i organisationen. Kommun 2 som bedrev sin förvaltning genom det allmännyttiga bolaget låg i framkant när det gäller dessföre i sitt miljöarbete. Dessutom hade bolaget blivit prisat för sitt miljöarbete då individerna i bolaget arbetade aktivt med miljösatsningar inom dess fastighetsbestånd. / The global “environmental crisis” is a frequent and highly discussed topic that has permeated the world debate in recent years. Carbon dioxide emissions are increasing, while the earth’s limited reserves are being increasingly depleted. Climate change is a phenomenon that is close to us and affects us on an individual level. During the current pandemic (Covid-19) climate destructive industries have shut-down, and now one can clearly see the result of climate change. Covid-19 truly shows how relevant this study is and how important it is with environmental improvement measures regarding future generations survival. In order to reduce our global imprint, municipalities, regions and the country as a whole needs to take responsibility and actively work towards achieving the set environmental goals. In this work, municipalities have a prominent role, and if the municipalities do not actively work with reducing our imprint, tomorrow's environmental requirements will not be met. The purpose of the thesis is to investigate how the environmental work in two neighbouring municipalities' with similar large area and population differ. The purpose is to see how different strategies affect the municipalities' choice of environmental initiatives within their property holdings. The results show major differences between the municipalities strategies and environmental initiatives. Municipality 1 lacked a revised environmental target program to strive for which resulted in the municipality's environmental work standing still. Despite the the two respondents' great desire to make a change in the environment, this was lacking in the organization.  Municipality 2, which carried out its management through the public utility company, was at the forefront of its environmental work. In addition, muncipality 2, had been praised for its environmental work as it actively worked with environmental investments in their property portfolio.

No description available.

Pågående klimatförändringar och en ökad urbanisering är en utmaning inom den fysiska planeringen. För att effektivisera användandet av markytor och samtidigt minska klimatförändringarna, behöver biltrafiken reduceras eftersom det tar upp många stora ytor samt leder till höga utsläppsnivåer. Sveriges 290 kommuner har på lokal nivå ansvaret över utformning och användning av mark- och vattenområden, och har därför en hög påverkansgrad över reducering av biltrafiken. Ett planeringsverktyg och styrmedel som kan användas för att påverka detta är med hjälp av ett parkeringstal, i generell term benämnd som parkeringsnorm, och som de flesta kommuner anger i ett kommunalt dokument, det vill säga parkeringspolicy.   Detta kandidatarbete har sitt syfte i att undersöka begränsningar av parkeringsnormen med hjälp av tidigare forskning samt en fallstudie av tre olika kommuners parkeringspolicys, Örebro, Skellefteå och Ystad. För Örebro kommun tillkommer även en uppföljning av parkeringspolicyn. Den övergripande forskningsfrågan kompletteras med ytterligare två forskningsfrågor som ämnar till att undersöka kommunernas motiv till parkeringsnorm, samt hur maktfördelningen ser ut vid framtagandet av parkeringspolicyn. Med stöd ifrån forskning samt fallstudien visade resultatet att parkeringsnormen motiveras ungefär likadant i alla tre kommuner, med undantag från ett fåtal aspekter, men att parkeringspolicyn i sin helhet skiljer sig åt mellan kommunerna. Maktfördelningen såg likadan ut i två kommuner, Örebro och Skellefteå, medan den Ystad var mer integrerad på medborgarnivå under framtagandeprocessen.  Det visade sig också att dagens parkeringsnorm genererar effekter som försvårar både kommunernas arbete, men även för medborgarna. Slutsatsen blev att den nuvarande parkeringsnormen är statisk och oflexibel, och att mobilitetsåtgärder som eventuellt kommer att lagstadgas, är en mer lämplig lösning för att reducera biltrafiken och öka utnyttjandegraden av markytor.

Syfte: Studien syftar till att skapa en bredare förståelse för och jämföra hur svenska företag inom olika branscher tillämpar verksamhetsstyrning för att främja FN:s mål nummer 15 om biologisk mångfald. Målsättningen är att andra företag ska kunna identifiera goda exempel och inspireras av de tillvägagångssätt som tas upp i studien. Metod: En komparativ studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Empirisk data är insamlad genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer med företagen: Nudie Jeans, Samhällsbyggnadsbolaget, Essity, Kinnarps, Kährs och Spendrups Slutsats: Företagen som har studerats tillämpar verksamhetsstyrning på flera olika sätt för att främja biologisk mångfald. Baserat på respondenternas svar kan slutsats dras att certifieringar är ett av det främsta verktyget som företagen använder. Även prestationsmätning har förekommit i stor utsträckning, och likaså policys och hållbarhetsredovisningar. Vidare har det visat sig att företagen fokuserar mycket på cirkularitet för att främja biologisk mångfald.

Det globala matsystemet står inför enorma miljö- och hälsoutmaningar för attnå hållbar utveckling. Forskning på området visar att för att matsystemet skakunna rymmas inom de planetära gränserna krävs förändringar inom såvälproduktion, minskat matsvinn och kostvanor (Willet et al. 2019). Enligt Rööset al. (2020) finns det inte något som tyder på att detta kommer att ske spontantutan det behövs politiskt beslutade styrmedel (Röös et al. 2020).Forskningsplattformen SLU Future Food presenterade i augusti 2020 rapportenStyrmedel för hållbar matkonsumtion – en kunskapsöversikt och vägar framåt.Den kartlägger kunskapsläget inom hållbar matkonsumtion och beskriver 17möjliga statliga styrmedel inom området. De 17 styrmedlen är uppdelade i trekategorier utifrån vilka mekanismer staten kan använda sig av. Rapportenbeskriver att arbetet i offentlig sektor behöver intensifieras, att det behövsnationella mål för en hållbar matkonsumtion samt att det bör utvecklas ochinföras effektiva och attraktiva styrmedelspaket (Röös et al. 2020).Syftet med denna studie är att fastställa hur Sveriges åtta riksdagspartierförhåller sig till de fakta och behov av framtida åtgärder som SLU:s rapportvisar. Dels undersöker jag om partierna vill verka för införandet av mål för enhållbar matkonsumtion i linje med redan beslutade klimat- och miljömål, delshur partierna förhåller sig till införandet av de 17 styrmedel som föreslås avSLU Future Food. För detta ändamål har en kvalitativ och kvantitativ enkätanvänts. Underlaget till enkätdesignen är rapporten från SLU Future Food.Respondenterna för respektive parti är ledamöter inom Miljö- ochjordbruksutskottet då de arbetar med miljö- och klimatpolitik i Sverige ochförbereder Riksdagens beslut i miljömålsarbetet (Sveriges Riksdag 2021).Undersökningens resultat visar att styrmedel i kategorin Kunskap och stödgenerellt sett är mer accepterat bland partierna än styrmedel inom kategorinFörändrade relativpriser och Reglering och krav. Vidare står det klart att ingetav Sveriges åtta riksdagspartier kommer, inför sin kommande mandatperiod2022–2026, verka för införandet av styrmedelspaketet i sin helhet. Slutsatsen äratt det finns en tydlig diskrepans mellan de uppsatta nationella ochinternationella miljö- och klimatmålen och de politiska partiernas intentionergentemot konsumenten i frågan, samt att den politiska viljan att minska dennadiskrepans generellt är begränsad till enbart vissa styrmedel med låg/långsamgenomslagskraft. / The global food system is facing enormous environmental and healthchallenges to achieve sustainable development. Research in the field showsthat in order for the food system to be contained within the planetaryboundaries, changes are required in production, reduced food waste and dietaryhabits (Willet et al. 2019). According to Röös et al. (2020) there is noindication that this will happen spontaneously, but politically decidedinstruments are needed (Röös et al. 2020).In August 2020, the research platform SLU Future Food presented the reportInstruments for Sustainable Food Consumption - an Overview of Knowledgeand Ways Forward. The report is a survey of the level of knowledge insustainable food consumption and describes 17 possible instruments in thearea. The 17 instruments are divided into three categories based on whichmechanisms the state can use. The report shows that work in the public sectorneeds to be intensified, that national goals are needed for sustainable foodconsumption and that effective and attractive policy packages should bedeveloped and implemented (Röös et al. 2020).The purpose of this study is to examine how Sweden's eight parliamentaryparties relate to the facts and necessary future measures shown in the SLUreport. This is done by investigating whether the parties are willing to adoptgoals for sustainable food consumption that are in line with already decidedclimate and environmental goals and how the parties relate to theimplementation of the 17 instruments proposed by SLU Future Food. For thispurpose, a qualitative and quantitative questionnaire was used. The basis forthe survey design is the report from SLU Future Food. The respondents fromeach party are members of the Committee for the Environment and Agricultureas they are working with environmental and climate policies in Sweden andprepare the Swedish Parliament’s decisions relating to environmental goals(Swedish Parliament 2021).The results of the investigation show that instruments in the categoryKnowledge and Support are generally more accepted among the parties thaninstruments in the categories Changed Relative Prices and Regulation andRequirements. Further, it is clear that none of Sweden's eight parliamentaryparties will, before their forthcoming term of office 2022–2026, promote theimplementation of the policy package in its entirety. The conclusion is thatthere is an evident discrepancy between the national and internationalenvironmental and climate goals and the political parties’ intentions towardsthe consumer in this matter, and political willingness to decrease thisdiscrepancy is generally limited to measures with low/slow impact. / <p>2021-06-04</p>