<p>Undersökningar som Skolverket har gjort visar att matematikundervisningen idag till stor del består av enskild räkning i läroboken. I styrdokumenten framkommer det tydligt att man inom skolan ska arbeta på ett varierat sätt, men i verkligenheten ser det annorlunda ut. Vår undersökning handlar om att ta reda på hur lärarna resonerar kring det enskilda arbetet i läroboken som arbetssätt.Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare anger som anledning till val av arbetsmetoder i matematikundervisningen, och deras syn på det enskilda arbetet i läroboken som arbetssätt. Vi vill undersöka om lärarna anser att styrdokumentens intentioner angående matematikämnet uppfylls genom att låta eleverna arbeta enskilt i läroboken. Vi har då valt att avgränsa vår undersökning till kommunikationen i styrdokumenten, eftersom det finns så många olika faktorer och tiden inte räcker till för att undersöka fler. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex lärare som jobbar på grundskolans senare år.Den litteratur vi har studerat är överlag negativt inställd till lärobokens dominans. Samtidigt som det finns en förståelse för att undervisningen idag ser ut som den gör, bland annat för att läroboken är enkel att använda och underlättar lärarnas arbete, ifrågasätts det om arbetssättet är lämpligt för alla elever. Våra slutsatser är bland annat att lärarna väljer att jobba med enskild räkning i läroboken för att tiden är för knapp för att hinna med att jobba på andra sätt, och för att eleverna är så vana att jobba i läroboken att de blir stressade av andra arbetssätt. Att styrdokumenten anses luddiga och svåra att samköra med undervisningen är också en anledning till att lärarna väljer det enskilda arbetet i läroboken. Lärobokens fördelar överväger dess nackdelar och det väger också in i lärarnas val av metod. Det är uppnåendemålen som i verkligheten styr undervisningen. Trots att kommunikation anses som en viktig del av undervisningen bortses det från vid valet av metod eftersom läroboken används, och vid det enskilda arbetet i den faller kommunikation lätt bort.</p>

<p>Enligt gjorda undersökningar så sjunker svenska elevers prestationer i relation till andra länder inom matematikämnet. Enligt gjorda undersökningar så verkar självförtroende och resultat på något sätt kopplade till varandra. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad eleverna och lärare anser vara de viktigaste förslagen på arbetssätt som kan användas för att öka deras självförtroende i matematikämnet samt vilka likheter och skillnader man kan se mellan elevers och lärare svar och mellan pojkar och flickors svar. Genom en genomförd enkätundersökning visar resultaten att många av pojkarna, flickorna samt lärare kryssat för förslag 3: <em>varierat arbetssätt</em>, förslag 8: <em>Du får tydligt veta vilka mål du jobbar mot/varför du jobbar med en viss sak</em>, förslag 6: <em>läraren använder en blandning av olika bedömningsmetoder </em>och förslag 4:<strong> </strong><em>Gemensamma samtal och diskussioner. </em>Ingen lärare har valt förslag 9: <em>Du får vara med och påverka mer</em> som ett av de fem viktigaste. Förslag 5: <em>Samarbete med andra skolämnen</em>, har fått väldigt lite av de totala rösterna både av elever och av lärare. Slutsatsen är att eleverna och lärare vill se en förändring mot en mer varierad undervisning, tydliga mål och metoder, varierade bedömningsformer samt mer samtal och diskussioner för att eleverna ska bli mer engagerade, stimulerade och mer motiverade för matematikämnet och känna sig duktiga och eventuellt få ett ökat självförtroende som i sin tur kan öka måluppfyllelsen.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar vid valet att undervisa läroboksbaserat eller lärobokslöst i matematik. Undersökningen riktar sig till lärarstudenter och verksamma lärare som arbetar med matematikämnet. Matematik är ett aktuellt ämne i dagens utbildningsdebatt, framförallt angående lärobokens vara eller icke vara i undervisningen. Frågeställningarna i denna undersökning berör vilka faktorer, och hur dessa faktorer, påverkar lärarnas val att undervisa läroboksbaserat eller lärobokslöst. Hur påverkar nämnda faktorer arbetssättet, samt vilka likheter och skillnader finns det mellan läroboksbaserad och lärobokslös matematikundervisning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex olika lärare varav tre arbetar läroboksbaserat och tre lärobokslöst. Resultatet visar att likheterna är större än skillnaderna mellan dessa två arbetssätt då alla sex lärarna använder sig av läroböcker och laborativa material. Den stora skillnaden är användandets utgångspunkt.</p>

<p>Nivågruppering är ett väldebatterat ämne när det gäller hur man bör organisera undervisningen på bästa sätt. I matematikämnet har det historiskt varit vanligt att nivågruppera (exempelvis genom allmän och särskild kurs). Vi tror att lärarens roll för hur väl nivågrupperad undervisning fungerar är helt avgörande. Därför har vi valt att undersöka lärares syn på nivågruppering. Undersökningen är av kvalitativ art. Ett antal kvalitativa intervjuer med högstadielärare på två orter i Västerbottens län har genomförts. Den data som insamlats har sedan gåtts igenom och analyserats. Resultatet av denna studie indikerar att lärare generellt är positiva till nivågruppering. Man ser det som ett bra sätt att organisera undervisningen utifrån de resurser man har att tillgå idag. Flera av lärarna uttrycker dock att om man framförallt hade mindre klasser, skulle man kunna klara sig bra utan att nivågruppera, då man skulle hinna med att hjälpa sina elever på ett annat sätt. Lärarna har olika erfarenheter av nivågruppering, och stött på olika sorters nivågruppering, därför blir resultatet något spretigt.</p>

<p>Matematikprestationer och attityder till ämnet har nationellt och lokalt visat på en nedåtgående trend. Det finns således ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lärare upplever sig påverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, då vi tror att lärares tolkningsprocesser är centrala för utvecklingssatsningars utfall. Umeå kommun har för att stärka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa Umeå (Prioritet Matematik i Umeå), bland kommunens samtliga lärare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstå subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med några lärare. Med ett urval av både lärare i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år kan likheter, skillnader samt paralleller dras mellan verksamhetsområdena. Av resultaten i sin helhet kan sägas att utvecklingssatsningen enligt urvalet haft en stor upplevd påverkan på lärarnas verksamhetsvardag. Studien har undersökt hur lärare upplever att satsningen påverkar förberedandet och genomförandet av matematikaktiviteter samt hur de upplever den kompetensutveckling som anordnas genom satsningen. De flesta lärarna upplever sig påverkas i sin verksamhetsvardag beträffande tidsanvändning, upplevd medvetenhet, trygghet och inspiration.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka om det finns någon skillnad i hur läraren undervisar i Matematik A på gymnasieskolans studieförberedande och yrkesförberedande program. En av frågeställningarna är att undersöka vilka skillnader som finns i det innehåll lärarna skriver på tavlan. Metoden för att undersöka detta är en kvantitativ observationsstudie som görs i klassrummet under lektionstid. I undersökningen gjordes åtta observationer av fyra lärare, två lektionstillfällen per lärare. Några av resultaten är att lektionerna på de yrkesförberedande programmen inte startar och slutar på utsatt tid medan lektionerna på de studieförberedande programmen gör det. Där börjar till och med många lektioner före och slutar efter utsatt tid. Lärare ägnar nästan tre gånger så lång tid till genomgångar på de studieförberedande programmen och under genomgångarna används matematiska termer frekventare än vad det görs på de yrkesföreberedande programmen. Av det innehåll som läraren skriver på tavlan så är tecken och siffror vanligare på de studieförberedande programmen medan ord förekommer i högre utsträckning på de yrkesförberedande programmen. Resultatet pekar på att det finns stora skillnader i hur undervisningen bedrivs mellan inriktningarna. Våra slutsatser är att läraren anpassar sin undervisning beroende på vilket program läraren undervisar.</p>

<p>I skolans styrdokument står det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmåga att kommunicera matematik samt använda lämpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet är att undersöka om gymnasieskolans elever har förståelse gällande matematiska grundbegrepp med avseende på kommunikativ och funktionell förståelse samt se om det finns några skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förståelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjälp av figurer. Med funktionell förståelse menas om eleverna kan lösa uppgifter där olika begrepp står i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfällen genomföra två prov som testade 12 grundläggande begrepp. På det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen. På det andra provet skulle eleverna lösa 12 olika uppgifter som var och en innehöll ett specifikt begrepp. Undersökningen tyder på att eleverna har problem med den kommunikativa förståelsen då de endast gav en korrekt förklaring på ungefär hälften av begreppen. Däremot kan elever lösa uppgifter med begreppet i fokus vilket visar att eleverna har en större funktionell förståelse än de har kommunikativ förståelse.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka matematiklärares användning av betygskriterierna och hur denna användning påverkar betygsättningen vid ett VG- eller MVG-betyg. Syftet var även att undersöka om lärarna upplevde att de ville ha eller behövde hjälp med att använda sig av kriterierna och hur de önskar att detta skulle gå till. För att undersöka detta användes digitala enkäter, där användningen av betygskriterierna undersöktes. Dessa skickades ut till matematiklärare i grundskolans senare år i Sverige. Även intervju användes som metod när det undersöktes varför viktfördelningen såg ut som den gjorde och ifall lärarna skulle vilja ha hjälp med användning av betygskriterierna. Till grund för resultaten har 31 enkäter och 6 intervjuer analyserats, varav intervjuerna är fördelade på tre skolor. Resultaten visar på att ett betygskriterium för betyget VG, där eleven skall ge exempel på hur matematiken utvecklats och använts genom historien och vilken betydelse den har i vår tid inom några olika områden, värderas lägst när det gäller vilken vikt VG-kriterierna har för det betyget. Även ett sådant finns bland MVG-kriterierna där detta kriterium ställer mål på att eleven skall reflektera över matematikens betydelse för kultur- och samhällsliv. Detta beror, enligt lärarna själva, på att de slarvar med att ta upp dessa och de anser även att läroböckerna och nationella provet är dåliga på att ta upp dessa kriterier. Informanterna vill gärna ha hjälp men hur man vill ha denna hjälp skiljer sig åt mellan lärarna. Många säger sig redan ha fått hjälp via de nationella provens rättningsanvisningar medan andra vill få hjälp i form av en fysisk person som ger föreläsningar och som kan svara på frågor.</p>

<p>Syftet med denna studie är främst att undersöka i vilken mån eleverna i årskurs 1 på gymnasiet kan sägas ha självtillit i ämnet matematik och vad lärare gör för att öka deras motivation. Utifrån svaren på frågeställningarna diskuteras sedan kort vilken betydelse studiens resultat får i undervisningen, vad statens utredningar föreslår i sammanhanget och på vilka sätt lärare kan skapa en miljö som specifikt ökar elevernas självförtroende i ämnet. För att ge svar på studiens frågeställningar har en elevenkät besvarats av gymnasieelever från två olika program, där frågorna anknutits och tolkats utifrån ett antal motivationsteorier. Motivation och självtillit inom ett område är intimt sammankopplat enligt flera motivationsteorier, därför tar undersökningen sitt avstamp bland annat från attributionsteorin, prestationsmotivationsmodellen och humanistiska behovsteorier. För att i diskussionen kunna tillföra vad lärare redan i dag gör för att öka elevernas motivation har även lärare observerats under deras matematiklektioner. De slutsatser som kan dras av undersökningen är att 30-40 % av eleverna i studien innehar en relativt låg självtillit utifrån hur de förklarar sina resultat i matematik. Om man i stället utgår ifrån vilka förväntningar de har på sina möjligheter att lära sig matematik så är självförtroendet högt. Samtidigt som en andel på 30-40% kan anses äga en lägre självtillit i fråga om känslan av trygghet under matematiklektionen. Sammantaget visar studien att något mindre än hälften av eleverna kan anses inneha ett gott självförtroende inom matematikämnet, medan den indikerar en låg självtillit hos drygt en tredjedel av gruppen. Vid jämförelser mellan de två programmen kan vissa skillnader i självförtroendet noteras. Det gör att elevgrupper med olika grad av tillit i matematik kan kräva varierande strategier för att höja självförtroendet och vända en nedåtgående trend. Den avslutande diskussionen visar att lärare idag på olika sätt försöker följa de förslag som framkommit vid statens utredningar, men det vore önskvärt med fler uttalade strategier som förutom ökad förståelse, även på ett direkt sätt ökar elevernas trygghet och självtillit i ämnet matematik.</p>

<p>Jag har i detta arbetet undersökt hur man på fritidshem i Umeå använder sig av naturen i sin verksamhet. Jag har också tagit reda på när naturen används och vilka hinder som eventuellt kan finnas . I undersökningen har jag försökt utröna om det finns skillnad för hur mycket man är ute i förhållande till var fritidshemmen är belägna samt om naturanvändandet svarar mot de uppgifter fritidshemmet har. För att få reda på detta har jag använt mig av intervjuer med fritidspedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fritidshemmen använder naturen för rekreation, i inlärningssyfte samt för att ge barnen utevana. Naturen används under hela året, men något mer på sommarhalvåret än vinterhalvåret. Dessutom blir det mer naturanvändning under loven än under resten av läsåret. De hinder som finns är i första hand att barnen har undermålig utrustning. Därtill kan väder, barngruppen, avstånd till natur samt personal ses som hinder. Det finns skillnader mellan centralt belägna och perifera skolor. Dessa skillnader är dock mindre på loven. Svaret på huruvida naturverksamheterna svarar mot uppgifterna fritidshemmet har är att det uppfylls på ett tillfredställande sätt. En slutsats som kan dras är att fritidspedagogerna uppfyller sina uppgifter i fritidshemmet när de är ute i naturen med barnen.</p>