Šiame darbe analizuojama, kas yra teodicėja, pateikiamos filosofijos atstovų teorijos apie jos esmę ir keliamas problemas. Magistro darbe nagrinėjami žmonių patiriamų kančių teisingumo, nuodėmės ir jos išpirkimo, tikėjimo klausimai. Teodicėjos problemos užuomazgų randame Šventajame Rašte, o tiksliau, Jobo Knygoje. Teodicėjos problemą savo kūriniuose kėlė ir XIX a. rusų rašytojas F. Dostojevskis. Šiame darbe šiuo aspektu analizuojami jo romanai „Idiotas“, „Demonai“, „Nusikaltimas ir bausmė“, „Broliai Karamazovai“ ir apysakos. Nagrinėjant teodicėjos problemą ypač vertingas paskutinis F. Dostojevskio romanas „Broliai Karamazovai“. Rašytoją jaudinantis tikėjimo ar netikėjimo Dievu klausimas sprendžiamas romano veikėjams priimant ar nepriimant Dievo pasaulį. Žmonių kančių problema F. Dostojevskio kūriniuose susiaurinama iki vaikų kančių problemos. Skaitant kūrinius galima įžvelgti dvi kančių priežastis: gimtoji nuodėmė ir žmonėms būdingas nuodėmingumas. Veikėjų teigimu, blogis- būtina gėrio egzistavimo sąlyga. Rašytojas svarsto, kad žmogui suteikta laisvė yra ir Dievo dovana, ir nepakeliama našta. F. Dostojevskis aiškina žmogaus prigimties blogio priežastis ir ribas. Tačiau jis ir teisina žmogų, nes Visagalis dovanodamas žmogui žodžio laisvę, suteikė jam galimybę teisinti arba smerkti Dievą, sukūrusi šį toli gražu netobulą pasaulį. Iškeltai hipotezei patvirtinti atliktas praktinis tyrimas, kuriame dalyvavo 10 – 12 klasių moksleiviai. Susumavus tyrimo... [toliau žr. visą tekstą] / The aim of the current research is to analyze the concept of theodicy. In this Master thesis the theories about the essence of theodicy and the issues that may be raised suggested by various philosophy representatives are to be discussed. The current work is also to consider the questions of justice of human suffering, sins, redemption and faith. The origins of the issues mentioned above can already be found in the Christian doctrine, to be more precise, in the Book of Job. The issue of theodicy is also reflected in the works of 19th century Russian writer Fyodor Dostoyevsky. In this Master thesis some stories and the novels “The Idiot”, “Demons”, “Crime and Punishment”, “The Brothers Karamazov” are to be analyzed. The last novel „The Brothers Karamazov“ raised particular interest. The question of faith and unbelief, which was also important to the author, can be seen in the way the world is accepted or not by various characters. The question of human suffering is narrowed in the novels to the issue of children suffering. Furthermore, in this research the two ways of ‘God’s justification’ for the sufferings mentioned above shall be overviewed, i.e. the original sin of all the people and sinfulness as such present in the lives of people. The presence of evil as an unquestioned condition for the existence of good is keenly discussed by the characters. The issue of freedom as an unbearable gift for every human being is studied by the writer from different... [to full text]

This thesis offers an analysis of the intertextual practices in Marie-Claire Blais's trilogy Soifs by which we explore the way the author integrates into her novels significant literary figures and texts in order to underline one of the trilogy's constant themes: the innocence and suffering of the victims of the twentieth century and of today. In this fiction saturated with literary and artistic references, literature appears as a standpoint on modern world and works are considered to be acts of creation that opposes to the "choeur de la destruction" the voices of writers and artists.

This thesis seeks to illustrate that the classic biblical work on the problem of the innocent sufferer, the Book of Job, is still relevant in twentieth century, Western culture. The exegetical complexity of the Book of Job is outlined in order to show that the work lends itself to diverse interpretations and uses by readers outside the academic community. This thesis then focuses on the writings of Gustavo Gutierrez, a Peruvian Catholic priest, who uses the Book of Job to empower the people's revolt against dictatorships; Elie Wiesel, a Hungarian Holocaust survivor, who identifies himself with Job and believes that Job must still be arguing with God; Archibald MacLeish, an American poet, professor, and statesman, who creates a modern Job who eventually realizes that humans have only the love of other humans as a raison d'être for life; Carl Gustav Jung, a Swiss psychiatrist, who believed that the Book of Job reflects an honest appraisal of the unconscious/God energy - a dualism which Christianity has suppressed much to its detriment. The four authors discussed are not 'critics'. Their use of the Book of Job is not exegetical in the standard sense of the text as object. To them it is a fundamental theme replete with a myriad of archetypal meanings. The conclusions reached are: The existential angst of the second half of the twentieth century is apparent in the work of these four writers. They chose the Book of Job because it provides a foundation for testimony about crucial world conditions. These four radically different individuals find a similar 'core meaning' in the Book of Job. Subjective interpretation of ancient texts can be useful in presenting controversial subjects to the general public.

Titel:                                   Kvinnors upplevelse av övervikt och fetmas påverkan på deras                               vardag - en analys av bloggar skrivna av kvinnor. Författare:                         Wigholm, Ann-Marie; Österlund, Felicia Institution:                         Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde Program/Kurs:                 Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Handledare:                      Lund, Annelise, Tilly Examinator:                      Brovall, Maria Sidor:                                 23 Datum<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" />:                               150422 Nyckelord:                         Fetma, hälsa, lidande, ohälsa, övervikt   Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat och blivit ett folkhälsoproblem i samhället. Problemet kan leda till lidande hos individen, både fysiskt och psykiskt. För att bibehålla en god hälsa och undvika övervikt eller fetma har sunda levnadsvanor stor betydelse. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och motivera patienten, för att uppnå fysiskt och psykiskt välbefinnande. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av övervikt och fetmas påverkan på deras vardag. Metod: En kvalitativ metod enligt Lundman och Hällgren- Graneheim  av bloggtexter skrivna av kvinnor har använts. Resultat: I resultatet kunde tre kategorier urskiljas, som beskrev hur kvinnorna blev påverkade i sin vardag. Dessa var "Belastningar i vardagen av den egna kroppen", "Intryck från omgivningen" och "Den ständigt varierande självkänslan". Temat som framkom var "Fysisk och psykisk påverkan i vardagen", då samtliga av kvinnorna visade olika grad av psykisk ohälsa. Diskussion: Kvinnor med övervikt och fetma kände sig annorlunda och tyckte sig inte bli bemötta på samma sätt som andra i samhället, deras vardag påverkades på så vis att deras fysiska och psykiska välmående försämrades. Slutsats: Kvinnorna hade ofta ett nedsatt fysiskt och psykiskt välbefinnande, därför bör resurser läggas på ökad kunskap för sjuksköterskor kring kommunikation och psykisk ohälsa. / Title:                                   Women's experiences of overweight and obesity's affects on                                  their the daily life - an analysis of blogs written by women. Authors:                            Wigholm, Ann-Marie; Österlund, Felicia Department:                      Nursing school of health and education, University of Skövde Course:                              Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 hp Supervisor:                        Lund, Annelise, Tilly Examiner:                          Brovall, Maria Pages:                                 23 Date:                                  150422 Keywords:                         Healt, obesity, overweight, suffering, unhealth     Background: Overweight and obesity have increased and become a public health problem<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> in the society. The problem can lead to suffering by the individual, both physically and mentally. In order to maintain good health and avoid overweight and obesity a healthy lifestyle has great importance. The nurse has an important role to support and motivate the patient to achieve physical and mental well-being. Aim: To illustrate women's experience of overweight and obesity's affects on their daily lives. Method: A qualitative method according to Lundman and Hällgren- Graneheim of blog texts written by women has been used. Results: In the result three categories could be identified, who described how women were affected in their daily lives. Which were "Encumbrance on the own body in the everyday life", "Impressions from the environment" and "The ever-changing self-esteem." The theme that appeared was "Physical and psychological impact in the everyday life", beacause all of the women showed different degrees of mental illness. Discussion: Women with overweight and obesity felt differently treated in the environment, their daily life was affected in such a way that their physical and mental well-being deteriorated . Conclusion: The women had a reduced physical and mental well-being, therefore, resources should be put in to increased knowledge of nurses regarding communication and mental illness.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande tillstånd som ger symtom som andfåddhet, trötthet och hjärtklappningar. Hjärtsvikt kan orsakas av flera olika anledningar där ischemisk hjärtsjukdom och hypertoni är vanligast förekommande. För att ange graden av hjärtsvikt används funktionsklassificering enligt New York Heart Associaton Functional Classification (NYHA I-IV). Lidande kan uppstå vid sjukdom där sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande är tre olika former. Egenvård är en viktig faktor för att vidhålla hälsa och välbefinnande. Patienter med hjärtsvikt har vanligen regelbunden kontakt med sjukvården. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturbaserad studie som är baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter upplevde fysiska och psykiska begränsningar i det dagliga livet. De var tvungna att hitta nya sätt att leva och deras sociala roll förminskades. Patienterna upplevde ibland vården negativ, de beskrev brist på information och stöd. Framtiden var osäker för patienterna. En del patienter upplevde att de hade framtidstro och andra var redo att dö. Konklusion: Hjärtsviktens nedbrytande effekter orsakar att patienternas sociala roller förminskas, de dagliga aktiviteterna blir svårare att genomföra och framtidstron minskas. Det är viktigt att stärka patientens tilltro till sig själv. Sjuksköterskor har ett ansvar i att lindra lidande och stärka patienternas förmåga till att bedriva egenvård. / Background: Heart failure is a common condition that causes symptoms like shortness of breath, fatigue and palpitations. Heart failure can be caused by several reasons which ischemic heart disease and hypertension are the most common. To specify the degree of heart failure, New York Heart Associaton Functional Classification (NYHA I-IV), is used. Suffering can occur during illness. Suffering of disease, suffering of life and suffering of care are three varieties of suffering. Self-care is an important factor in order to maintain health and wellbeing. Patients with heart failure usually have regular contact with medical services. Aim: To describe patients' experiences of living with heart failure. Method: A literature-based study that is based on 13 scientific articles. Results: Patients experienced physical and mental limitations in daily life. They had to change the way of life and their social role was diminished. Patients sometimes experienced care negatives, they described the lack of information and support. The future was experienced uncertain for the patients. Conclusion: Patients' social roles are reduced, daily activities become more difficult to implement and confidence is reduced. It is important to strengthen the patient's self-confidence. Nurses have a responsibility to reduce suffering and enhance patients' ability to engage in self-care.

The present study addresses abused Vietnamese women’s experience of health, as well as other health problems and family conflicts, while also taking into consideration professional dealings with family violence. Women’s health in everyday life is largely affected when they are exposed to violence by their male partners. Such violence exists in most societies around the world, also in the Vietnamese context, where the official policies focus on gender equality, together with a strong family concept. Thus, the present study aims to contribute to an empirical understanding of the relation between women’s health and violence against women within the family, from three perspectives: That of the society (organisations and professionals), the neighbourhood community (family members and neighbours), and the individuals (the abused women). The thesis is based on three qualitative interview studies. To reach the official Vietnamese society, national organisations working against violence were invited to participate and eleven professionals of different positions were interviewed. The semi-structured interviews were analysed with content analysis. To include the neighbourhood community perspectives on health and conflicts in family life, twenty-two men and women of different ages and backgrounds, but without any known history of abuse, participated in sixteen semi-structured interviews. For the third study twelve abused women presented life-stories through indepth interviews. The interviews of study two and three were analysed using narrative approach. On a professional level, the discussion on violence focus on the abusive men’s violent acts, on how to promote good social relations and how to make people in general recognise violence as a public health problem and value gender equality. In family everyday life, the informants consider women as the main responsible for the family well-being, but find cooperative support necessary in daily life. To adjust family life to social change, and to make everyone feel important, means to avoid boredom or distress are strategies used, since such conditions are considered to cause troubled relations, abuse and suffering. Violence within the family is seen as interpersonal problems where both partners are to blame for family dysfunction. Empathic sentiments, mutual support and communication are means to handle problems, and a harmonious and happy family is seen as protecting health. The abused women experience vulnerability, which they see as the foremost threat to their health. Injuries as well as worries cause harm. The abused women blame their husbands, for the violence, but they rarely confront them. Instead they use a number of strategies to handle their situation; through enduring, making their husband’s face others judgements, or divorce. They see violence as part of an everyday life of hardship, and consider that bearing too many troubles harms their health. A coherent approach between the different perspectives is needed if the abused women and their families will have a possibility to experience health. The professionals need to consider both public equality policies and the individuals’ experience of vulnerability. The abused women, and abusive men, would benefit from a neighbourhood community that is open to individual failure but still supportive and encouraging. To experience health this study found that it matters what position a person has, what expectations and judgement a person face, how well a person can manage her obligations, and what room for action she possesses. / Studien fokuserar på vietnamesiska kvinnors hälsa, om de utsatts för våld i hemmet, samt närliggande hälsoproblem och familjekonflikter. Studien behandlar också professionellas hanterande av våld i familjen. Kvinnors hälsa och vardagsliv försämras av att de utsätts för våld från sina manliga partner. Detta våld återfinns i de flesta av världens länder, så också i Vietnam, som dock är ett land med starkt politiskt och officiellt fokus på jämställdhet, samtidigt som man värnar om familjen som enhet och begrepp. Därför är syftet för denna studie att bidra till en empirisk förståelse av relationen mellan kvinnors hälsa och våld mot kvinnor inom familjen, från tre perspektiv: samhällets (professionella organisationer), grannskapets (familjemedlemmar och grannar) samt individernas (de våldsutsatta kvinnorna). Studien baseras på tre kvalitativa delstudier. För att söka förstå det vietnamesiska samhället, inbjöds nationella organisationer som arbetar mot våld att delta, och elva professionella på olika positioner intervjuades. De semi-strukturerade intervjuerna analyserades med innehållsanalys. För att nå grannskapets perspektiv på hälsa och konflikter i familjelivet, intervjuades 22 män och kvinnor av olika åldrar och bakgrunder, utan känd våldshistorik inom familjen. De deltog i 16 semistrukturerade intervjuer. I den tredje delstudien intervjuades 12 våldsutsatta kvinnor genom att de presenterade sina livshistorier. Studie två och tre analyserades narrativt. På den professionella nivån rör diskussionen om våld de våldsutövande männens handlingar, hur man ska främja goda sociala relationer och hur man ska få allmänheten att förstå våld som en folkhälsofråga och värdera jämställdhet. I familjernas vardagsliv ser informanterna kvinnan som ansvarig för familjens välbefinnande, men samarbete och stöd som nödvändigt i familjelivet. För att anpassa familjelivet efter sociala förändringar, och att få alla att känna sig betydelsefulla i familjen, anses det nödvändigt att undvika tristess och leda. Anpassning till samhällets förändring och att främja familjens välbefinnande ses som strategier för att hantera problematiska relationer, konflikter, våld och lidande. Våld inom familjen anses vara ett interpersonellt problem, där båda parter bär skulden för familjens dysfunktion. Empati, ömsesidigt stöd och kommunikation är verktyg för att hantera problem, och en harmonisk och lycklig familj anses främja hälsan. De våldsutsatta kvinnorna upplever sårbarhet, vilket de ser som det främsta hotet mot sin hälsa. Såväl kroppsskador som oro försämrar kvinnornas situation. De våldsutsatta kvinnorna lägger skulden på sina män för våldet, men de konfronterar dem sällan. Istället använder de sig av strategier för att hantera sin situation: genom att uthärda, få maken att möta andras fördömanden, eller skilsmässa. De ser våldet som en del av ett vardagsliv fyllt av svårigheter, och anser att bördan av för många problem är det som skadar deras hälsa. Ett samordnat tillvägagångssätt mellan de olika samhällsnivåernas perspektiv behövs om de våldsutsatta kvinnorna och deras familjer ska ha en möjlighet att uppleva hälsa. De professionella behöver beakta såväl jämställdhetspolicyer som individers upplevelse av sårbarhet. De våldsutsatta kvinnorna, och våldsutövande männen, skulle gagnas av en grannskapsgemenskap som är öppen för individuella misslyckanden, men ändå stödjande och uppmuntrande. Denna studie visar att för att uppleva hälsa är det av betydelse vilken social position personen har, vilka förväntningar och bedömningar en person möter, hur väl hon kan hantera sina åtaganden, och vilket handlingsutrymme hon besitter.

No description available.

Tanken på att komma till en operationsavdelning kan upplevas som främmande och i visa fall även skrämmande. På en operationsavdelning ska flera operationer genomföras under en dag och flödet av patienter och operationer ska ske effektivt. För att patienten ska uppleva trygghet och få god omvårdnad i den situationen är det av stor vikt att få ta del av patientens tankar och känslor inför generell anestesi. Syftet med studien var just att beskriva patienters tankar och känslor inför generell anestesi. För att bäst kunna besvara syftet har en öppen kvalitativ induktiv intervjustudie med livsvärldsperspektiv använts i den här studien. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av en induktiv innehållsanalys. Resultatet visar på en variation av upplevelser. Ett lidande i form av oro och otrygghet förekom hos vissa patienter, som exempelvis att inte veta vad som ska hända, osäkerhetskänsla och att något kan inträffa under sövningen. Även lugn och trygghet var känslor som uttrycktes av patienterna och till grund för det låg bland annat en god vårdrelation till anestesipersonalen baserat på tidigare positiva erfarenheter av generell anestesi. Viktigt för de patienter som intervjuades var att få tillräcklig information och mötas av trygg och erfaren anestesisjuksköterska. Resultatet av studien har bland annat väckt tankar runt hur viktigt det är att som anestesisjuksköterska få reda på om patienten är orolig inför sövningen och utifrån det kunna planera och utforma bemötandet.

Bakgrund: Endometrios är en vanligt förekommande gynekologisk sjukdom som ofta förorsakar lidande. Trots det får drabbade kvinnor ofta vänta länge på diagnos, rätt vård och behandling. Sjukdomen har en komplex sjukdomsbild som skiljer sig åt och på olika sätt påverkar kvinnornas liv. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios utifrån sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Metod: Allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar analyserades med Katie Erikssons teorier om sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande som bedömningsgrund. Resultat: Endometrios påverkade kvinnornas liv på flera sätt. Kvinnorna led ofta av intensiv smärta samt andra symtom och tecken vilka ofta bagatelliserades av vårdgivare som många gånger ansåg att kvinnornas symtom var inbillade eller av psykosomatisk karaktär. Vidare påverkade sjukdomen kvinnornas relationer och sociala liv då de inte sällan bemöttes med misstro från sin omgivning Slutsats: Vårdgivare behöver mer kunskap om endometrios och dess sjukdomsbild för att förhindra att kvinnornas symtom blir trivialiserade och negligerade. Bemötandet av kvinnorna behöver förbättras och generera i tidigare diagnostisering och behandling. Ett emotionellt stöd från både omgivning och vårdgivare är en viktig faktor för att bekräfta kvinnorna och deras upplevelser av sjukdomen. Klinisk betydelse: Det är av klinisk betydelse att vårdgivare har förståelse för kvinnors upplevelse av att leva med endometrios för att omvårdnaden ska kunna formas ur ett helhetsperspektiv. En ökad förståelse kan leda till ett bättre bemötande och kan således resultera i att kvinnorna får bättre stöd samt tidigare diagnostisering och behandling. / Background: Endometriosis is a common gynecological disease which in many cases can cause a great deal of suffering. Despite this fact many women have to wait a long time to get a proper diagnosis, the right medical care and treatment. The disease has a complex clinical picture that differs and which in many different ways have an impact on women’s lives. Aim: The aim was to describe women’s experiences living with endometriosis by looking at how women suffer due to the disease, from the points of disease-suffering, care-suffering and life-suffering. Method: General literature review where ten scientific articles were analysed based on the theory on suffering by Katie Eriksson as a criterion of the categories, disease-suffering, caresuffering and life-suffering. Result: Endometriosis impacted women’s lives in many different aspects. Women often suffered from intense pain and other symptoms and signs, which were often dismissed by caregivers. The disease also impacted women’s relationships as well as their social life in the sense that they often were treated with distrust from immediate surroundings. Conclusion: Caregivers need to have a deeper knowledge and understanding of endometriosis and its clinical picture to prevent women’s symptoms from being trivialized and neglected. The caregivers’ attitudes in the encounter with women have to be better and generate an earlier diagnosis and treatment. Emotional support from both caregivers and their immediate surroundings is important to substantiate women and their experiences of the disease. Clinical importance: It is of clinical significance that caregivers have an understanding for women’s experience of living with endometriosis. This in order for the care to be given from a broader perspective looking at the women’s life situation.

Stroke are a common disease and it comes with big chances of disability after rehabilitation. Life after stroke can bring a different lifestyle and lots of feelings around this situation. Purpose: The purpose of this study was to analyze how people feel after being injured with stroke. Method: We have assumed that studying qualitative research articles according to Evans description of content analysis. Information has been sought in the databases Cinahl, PubMed and Discovery Results: The study results in four themes; Loneliness, trust, Despair and obstacles to health. From these themes eight sub-themes appear; Fear, alienation, support, work, grief, anger, struggle and performance anxiety.  Conclusion: There is, in the care of stroke patients, a lack of knowledge for how to respond to people who have suffered a stroke, and how to best deal with the feelings that come with the onset of the illness. It is clear that there is a need for more knowledge in this area in order for the caregivers to be able to give the patients adequate help, patients whom, after the onset of illness is experiencing anxiety about the future. / Stroke är en vanlig sjukdom med stor risk för allvarliga funktionsnedsättningar efter att ha blivit drabbad. Livet kan bli annorlunda efter en stroke och känslorna i samband med detta kan vara svåra att hantera. Syfte: Syftet med studien är att belysa den känslomässiga upplevelsen av att drabbas av stroke Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Genom att ha utgått ifrån att studera kvalitativa vetenskapliga artiklar enligt Evans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Fyra teman visar sig; Ensamhet, tillit, hopplöshet och hälsohinder. Utifrån dessa framkommer 8 subteman; Rädsla, utanförskap, stöd, arbete, sorg, ilska, kamp och prestationsångest. Slutsats: Det finns en brist inom vården för hur man skall bemöta människor som drabbats av en stroke och hur man skall ta sig an de olika känslor som kommer med insjuknandet. Det är tydligt att det behövs mer kunskap inom detta område så att vården kan ge adekvat hjälp till de drabbade, som tiden efter insjuknandet upplever en stor oro inför framtiden.