Betyg är ett mycket viktigt inslag i skolverksamheten, särskilt för elever. Betyg ska visa på elevernas kunskaper och det är ett viktigt urvalsintrument för vidare studier. Detta arbete undersöker hur elever upplever att de påverkas av betyg och hur de hanterar denna påverkan. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsansats med en fenomenografisk analysmetod. Datainsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade elevintervjuer med ambitiösa och målmedvetna sistaårsgymnasister. Det empiriska materialet tolkades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och kunskapsbegreppet i läroplanen. Resultatet redovisas utifrån de olika sätt elever upplever att de påverkas av betyg och hur de hanterar denna påverkan. Det framkommer att elevers påverkan av betyg är mångsidig och varken entydigt positiv eller negativ. En framträdande upplevd påverkan var hur betyg medför stress och det är inte bara bundet till själva bedömningstillfällena utan även inför betygens framtida betydelse för vidare studier. Gällande hur elever hanterar påverkan av betyg så framkommer det flertal olika strategier: att ha bra planering av sina studier, ha självdisciplin, prioritera viktiga bedömningstillfällen och att ha strategier för att komma runt kunskapskraven.

Syftet med denna uppsats är att försöka få en förståelse för vilka kunskapssyner lärare har och om de känner att det speglas i deras undervisning. Anledningen till att vi valde att rikta in oss på detta ämne var att vi är nyfikna på vilka kunskapssyner lärare har. Vi har då valt att intervjua fem lärare till vår undersökning.Utifrån en empirisk, kvalitativ undersökning har intervjuer gjorts med lärare för att med deras ord sätta begreppen kunskapssyn, undervisning och kunskapsmätning i ett sammanhang.Som grund har Englunds utbildningskonceptioner använts som knyter an till skolans roll i samhället. En av de tre utbildningskonceptionerna innebär att skapa tänkande, kritiska och reflekterande individer som kan fungera som drivande medborgare i ett demokratiskt samhälle1.Resultatet visar att flera lärare är eniga om hur undervisningen bör läggs upp och praktiseras, men det är ändå en hel del olikheter i lärarnas agerande i undervisningen. Vi har använt oss av LGR11 de 4 f:en (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet). Vi har även använt oss av Thomas Englunds utbildningskonceptioner2. Vad gäller synen på kunskap finns en tydlig och konsistent samsyn mellan pedagogerna baserat på Englunds demokratiska konception såväl som Gustavsson3 teori att kunskap och information inte är samma sak. Även resonemangen kring undervisning, att använda olika former av undervisning och en kombination av dessa finns det en samsyn på, att information måste kombineras med upplevelser, utveckla sig själv genom att söka och uppleva kunskap. När det sedan kommer till bedömning av kunskap är skillnaden mellan de olika pedagogerna mer olik, samtidigt som det finns en tendens att gå tillbaka till den mer summativa bedömningen och fokusera på faktakunskaper.Nyckelord: Formativ, Kunskapssyn, lärare, summativ, undervisning

No description available.

Syftet med denna studie är att ge läsaren en bild av hur skrivprocessen samt bedömningsarbetet i skönlitterärt skrivande kan se ut i grundskolans yngre år. Jag vill genom tidigare forskning ta reda på hur en skrivprocess kan vara uppbyggd, vilka viktiga delar lärarna bör att ta hänsyn till i processen samt bedömningens/återkopplingens roll. Jag undersöker hur de verksamma lärarnas arbetsgång ser ut vid skönlitterärskrivning samt hur de ser på bedömningsprocessen i samband med skrivprocessen. Studiens empiri utgörs av en kvalitativ intervjumetod, detta för att försöka skapa ett djup snarare än bredd. Informanterna som deltar i undersökningen har lång erfarenhet inom yrket vilket jag hoppas ger studien det djup jag eftersträvar.   Resultatet av min studie visar på att informanterna ej uppfattar skrivprocessen som särskilt komplicerad. Detta hänvisar informanterna till att eleverna är nybörjare i skrivandet och nivån i årskurs 1-3 är relativt enkel samt att styrdokumenten är tydliga med vad som ska bedömas. Sambedömning används endast vid bedömning av nationella prov, dock finns en förhoppning om fler sambedömningstillfällen. / The purpose of this study is to give the reader an insight into the writing process and how the assessment work of fiction writing can look like in primary school. Through previous research I wish to examine how the process of writing can be structured and what important parts of assessments the teachers take into consideration when they evaluate the process. The study examines how teachers’ work with assessment during the process of fictional writing and how they view the assessment process during the writing process. The empirical data consists of a qualitative interview in order to try to create a depth rather than a width. The informants participating in the survey have a long experience in the profession which I believe can contribute the depth I aspire. The results of the study show that the informants do not perceive the writing process as particularly complicated. The informants refer to the fact that their students are new to writing. They also conclude that the demanded level of writing is relatively simple for students in grades 1-3, and the policy documents also state this. The informants believe cooperative assessment is primarily used in national tests. All teachers in this study want more opportunities for cooperative assessment.

Bakgrund: I Sverige har vi ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem som innebär att den enskilda läraren ska bedöma och betygsätta elevernas kunskaper utifrån skolans styrdokument på ett sätt som är både rättssäkert och likvärdigt. Arbetet med bedömning och betygsättning kan vara särskilt komplicerat för hem- och konsumentkunskapslärare eftersom ämnet innehåller en stor blandning av teoretiska och praktiska förmågor som ska bedömas på endast 118 undervisningstimmar. Syfte: Undersökningens syfte var att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares arbete med och tankar om bedömning. Metod: Två metoder användes; en elektronisk enkät som besvarades av 94 verksamma hem- och konsumentkunskapslärare och sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: En majoritet (74 %) av hem- och konsumentkunskapslärarna som besvarade enkäten ansåg att ämnets kunskapskrav var för omfattande i förhållande till undervisningstiden. Några av lärarna i intervjuerna förklarade att den snäva tidsramen försämrade möjligheterna till rättvisa bedömningar. I både enkäten och intervjuerna framkom det att vanliga bedömningsmetoder i HK var löpande bedömning, praktiska prov och skriftliga prov. Alla intervjurespondenterna arbetade med formativ bedömning och det fanns även indikationer på att en stor del av enkätrespondenterna arbetade med formativ bedömning. Några lärare förklarade att de såg formativ bedömning som en naturlig metod i hem- och konsumentkunskapsämnet. Slutsats: Många av hem- och konsumentkunskapslärarna använde flera olika bedömningsmetoder för att bedöma sina elever trots den snäva tidsramen. Hem- och konsumentkunskapslärares förutsättningar att genomföra rättvisa bedömningar med hög kvalité kan dock förbättras om det finns med ett bedömningsperspektiv när det på organisatorisk nivå beslutas om vilka ramar som ska gälla för hem- och konsumentkunskapsundervisningen, till exempel gruppstorlek och tidfördelningen mellan årskurser.

In this thesis I intend to write about how five primary school teachers reflect on formative assessment and how the formative assessment of students can take place practically according to teachers. My questions are: How do the five teachers perceive on formative assessment as a pedagogical approach? How do the teachers do to assess students’ knowledge? In what way do the teachers give feedback to students?The work is based on qualitative interview method where five elementary school teachers were able to reflect on their classroom practice with a focus on formative assessment. The theoryI have chosen to work from is the so-called five key strategies of formative assessment.These strategies are about; clarifying, communicating and creating understanding of the learning objectives and criteria for progress, to achieve effective classroom discussions, activities and learning data to show that learning has taken place, to provide feedback for learning forward, toenable students to become learning resources for one another, and to enable students to own their own learning. The results of the interviews showed that a formative approach lasted in a more implicit than an explicit meaning in classrooms. The formative approach was fairly a new phenomenon and had not begun in the larger extent of the interviewed teachers’ schools yet. Assessment materials were used to clarify the learning outcomes for students. Methods andactivities in the classrooms took place on a smaller scale in the form of discussions between students. Self-assessment was considered by most teachers as something they could not imagine or was considered to be too difficult for the students because of the children's young age. The results also showed that there is a great need to make time for evaluation and to gain knowledge of articulate, reflective subject issues to provide students with

BakgrundBedömningsmatrisen används i allt större utsträckning som ett verktyg i undervisningen. Den är inte längre endast ett redskap för lärare i deras summativa bedömning utan synliggörs även för elever. Matrisen ämnas förtydliga mål och kriterier för att eleven skall veta vad som krävsför att nå och uppfylla dessa. I samband med att Bfl (bedömning för lärande) införts som ett koncept för att höja elevers måluppfyllelse i den svenska skolan används matrisen som ett verktyg för detta. Kopplingen mellan Bfl och matriser kan anses behöva studeras vidare.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka effekterna av att använda bedömningsmatriser i svenskundervisningen samt att försöka besvara följande frågeställningar: Vilken uppfattning har lärarna om bedömningsmatrisens funktion? Hur används matrisen? Vad blir resultatet av användningen?MetodKvalitativa intervjuer har utförts för att undersöka lärarnas uppfattningar om bedömningsmatrisernas funktion i svenskundervisningen. En enkätundersökning har även utförts för att undersöka elevers attityder. Resultaten från enkäterna har analyserats i det statistiska analysprogrammet SPSS (Statistical Package of Social Science). Intervjuerna har analyserats utifrån en fenomenografisk ansats.ResultatResultatet visar att bedömningsmatrisen används för en rad olika ändamål. Matrisen används summativt och formativt samtidigt, vilket tyder på osäkerhet gällande dess egentliga funktion. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på om några lärare anser att bedömning av läsförståelse har betydelse för elevers läsförståelseutveckling, samt belysa hur lärarna ser på sina förutsättningar att bedöma läsförståelse. Lärarnas tankar om ämnet exponeras genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat synliggör exempelvis betydelsen av att använda bedömning i skolan för att främja elevernas lärande. Dessvärre har den målstyrda skolan och kravet att mäta och jämföra elevers kunskaper gjort att den enskilda och formativa bedömningen inte kan prioriteras i så stor omfattning som lärarna önskar. Att använda bedömning mer kontinuerligt i skolvardagen var en åsikt majoriteten av lärarna uttryckte ett flertal gånger. Några förutsättningar lärarna saknar enligt vår studie är bland annat tidsbristen, kraven på det administrativa som ökat och skolans möjlighet att erbjuda extra personal och kollegialt samarbete.

<p>Syftet med detta arbete har främst varit att lära oss mer om bedömning. Vi har uppmärksammat bedömningens avgörande roll för elevers kunskapsinlärning och intervjuat några lärare om vad de har för uppfattning om bedömning. Fokus har lagts på resonemanget kring relationen mellan de-ras syn på bedömning och olika måltyper. I resultatet redogör vi för de olika lärarnas resonemang kring målen, bedömningssätt och bedöm-ningssituationer. Vi har även uppmärksammat att vissa lärare har en intuitiv kunskap om vad ele-verna kan och detta problematiserar vi i diskussionen, men har även redogjort för, de av oss in-tervjuade lärarnas resonemang kring detta. Sedan analyserar vi resultatet med hjälp av adekvata teoretiska utgångspunkter. I analysen intar vi bedömningsperspektiv med olika mål i fokus. Lärarnas uppfattningar kan tolkas som att det finns en viss osäkerhet vad gäller strävansmålen och vi har på ett ödmjukt sätt försökt att förstå hur och varför detta uppstår. Vi tror oss även se ett samband mellan strävansmål och formativ bedömning, vilket vi redogör för i analysdelen. Detta är dock svårt att säga eftersom ett synliggörande skulle kräva en längre studie, vilket vi gärna skulle vilja göra.</p><p>The purpose of this thesis has been to learn more about assessment. We have put the judging role of assessment for pupil’s learning in focus and have interviewed some teachers about their expe-riences and impressions around the subject. The result is principally about these teachers thought process around what to attain, about as-sessment and situations to assess. We have also noticed how some teachers intuitively know what pupils attain and this is brought to the light. In the analysis we use learning theories who adequately serve as the start point for the discussion, where we adopt different perspectives with gaols to reach in focus. By interpreting the teacher’s different opinions, we have noticed certain insecurity around the aspiration goals and we have tried, humbly, to understand how and why this happens. We even believe there is a relation be-tween the aspiration goals and formative assessment, which is described in the analyses. This is difficult to say and a longer study would be needed to make this visible.</p>

<p><strong>Bakgrund                </strong>Jag har valt att skriva om elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Då bedömning ökar i omfattning och sker allt tidigare i skolåren ställs höga krav på likvärdighet och rättvisa i bedömning. Hur bedömning eventuellt inverkar på elevers motivation, självkänsla och vidare lärande, blir då viktigt att skaffa kunskap om.</p><p> </p><p><strong>Syfte                        </strong>Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Vad har elever för känslor inför att bli bedömda och hur uppfattar de syftet med bedömning? Jag vill även ta reda på hur resultat och respons uppfattas av elever.</p><p> </p><p><strong>Metod                      </strong>Jag valde en kvalitativ ansats i min studie. För att få en uppfattning om den kontext eleverna upplever bedömning i, genomförde jag först ostrukturerade observationer i klassrummet. Under observationerna fördes löpande anteckningar som kompletterades direkt i anslutning till varje tillfälle. Därefter intervjuade jag tio elever om deras upplevelser av bedömning. Intervjuerna spelades in med diktafon och skrevs ut i sin helhet. Med stöd av observationsanteckningarna kategoriserades och analyserades sedan elevernas svar.</p><p> </p><p><strong>Resultat                   </strong>Resultatet visade att eleverna i undersökningen kände trygghet inför lärarens egna prov, men oro inför nationella prov. Det tycktes finnas ett samband mellan förtrogenhet med innehåll och inställning till provet. Samtliga elever framförde att bedömning först och främst är till för lärande. En uppdelning fanns av elever som drevs av inre motivation och elever som drevs av yttre motivation. När det gäller elevernas uppfattningar av resultat och respons fann jag att samtliga presenterade sina resultat genom att ange antal fel. Responsen på elevernas bedömningar och arbeten verkade fungera mest som en bekräftelse på arbetsinsats.</p>