This research builds further on the existing conceptual framework of the relationship between decentralization and service delivery and provides a cross-country empirical examination of the core dimensions of decentralization reform on access to two key services: health care and improved drinking water sources. The regression results provide evidence supporting positive and significant effects of fiscal, administrative, and political decentralization, individually, on the variables used to measure access to health care, and improved water provision; although the size and robustness of such effects varies for each dimension of decentralization in relation to each service examined. The results obtained in this study suggest that there is an additional (or "extra") positive effect coming from the interaction of two decentralization dimensions on access to health care and water services (that is, a mutually-reinforcing effect additional to the individual effect of each dimension of decentralization). The results obtained also support the expectation that developing countries could benefit significantly more from decentralization reforms compared to developed countries. These findings underscore the importance of considering all dimensions of the decentralization process when investigating the effects of this reform on any economic, institutional, or social variable. The policy implications are highly relevant, particularly for developing countries: decentralization implemented only through one dimension may render fewer positive fruits in terms of access to services than a multi-dimensional approach. Moreover, learning more about the most beneficial mutually-reinforcing effects across dimensions of decentralization may also help strategically in how the overall decentralization reform is designed.

<p>Supply Chain Management innebär styrande av leveranskedjor. En leveranskedja består av leverantörer, tillverkare, distributörer och återförsäljare. I dagsläget bör marknadskonkurrensen vara mellan olika leveranskedjor och inte företag mot företag.</p><p>För att erhålla konkurrenskraftiga leveranskedjor krävs det bland annat att företagen nyttjar kommunikation tvärs genom hela leveranskedjan, samt att företagen använder de tekniska hjälpmedel som finns för att förenkla det administrativa arbetet.</p><p>En förutsättning för att leveranskedjan skall bli konkurrenskraftig är att företagen som ingår i kedjan vågar delta i informations- och kunskapsutbyte. Med ett sådant utbyte bör företagen höja värdet på slutprodukten till ett reducerat pris.</p><p>Syftet med rapporten är att sammanställa en modell över "hur den undersökta kedjans informationsutbyte äger rum idag".</p><p>Den undersökta Supply Chain Management-kedjan har kommit en bit på väg, men nyttjar i dagsläget inte Supply Chain Management-filosofins alla konkurrensfördelar. Företagen använder sig bland annat av lager för att tillmötesgå sina kunders krav på snabba leveranser.</p>

<p>The role of purchasing in supply chain management has received and continues to receive increasing attention as the years go by. Purchasing enhances efficiency and competitiveness among other benefits but to realize these benefits it is imperative to select and maintain competent suppliers. However, many factors affect a firm’s ability to choose the right supplier. Uncertainty is an issue that has received great attention. It affects all functions of a company consequently affecting purchasing and supplier selection. This thesis seeks to provide an understanding of the supplier selection process and criteria under circumstances of uncertainty in the case where the potential supplier under evaluation is a newly created company. The authors try to find out if uncertainty varies with firm’s age and tested the suitability of existing criteria on the selection of newly created firms. They also sought ways by which uncertainty can be reduced.One of the realisations of this thesis is that there is a relationship between the characteristics or problems faced by new firms and uncertainty. Uncertainties created by new firms include lack of trust and commitment, inadequate finance, poor quality, unreliable delivery times, inadequate logistic technological capabilities. No new types or sources of uncertainty were discovered however, it was found that uncertainty was certainly higher when working with new firms. The criteria delivery, quality, cost/price, financial position and communication and technology were recognized as the commonly used criteria a fact confirmed from empirical results as well as in previous literature. However other criteria such as ISO certification, reliability, credibility, good references and product development were also identified. These criteria had existed before but did not receive the same attention in previous studies. This show that focus is shifting from solely relying on quantitative factors to include qualitative criteria. The study identified that some methods of minimising uncertainty could include detailed financial analyses, site visit, intensive verification, close relationships, ISO certification, good references and recommendations. It is worth noting that uncertainty cannot be entirely eliminated in all situations</p>

<p>Since January 1st 2008, companies have the opportunity to become certified by the new common customs system Authorized Economic Operator (AEO). This opportunity is presented so that authorities together with operators are trusted to ensure that it is the correct cargo that gets transported. Attends Healthcare AB (Attends) has decided to implement this certification. To qualify there are a number of criteria that needs to be met. The aim of this thesis is to verify if Attends can meet the required criteria. This is to create a useful basis for the audit by the Customs Board.</p><p> </p><p>The data collection and gap analysis carried out results in that a number of critical and less critical gaps are identified. An example of the gaps which were identified is a documented routine that deals with export declarations in the current situation. The gaps were mainly identified in the security and customs areas. After consultation with staff at Attends and the Customs Board, the decision was made that a number of routines and additions should be created to deal with the most critical gaps before the audit. With the less critical gaps, it was determined that action should take place only after the audit if the need occur. By dealing with the less critical gaps later, it should be less time consuming. This is because when the Customs Board has obtained some knowledge of the company’s routines, they will be able to give more detailed information to Attends about what needs to be fixed.</p><p> </p><p>A systematic approach was performed in which all processes and documents deemed relevant to the certification were provided. Categorization was used to create a better understanding of the area that belongs to the documentation. This approach resulted in a register with the purpose to simplify identification of the documents.</p><p> </p><p>After completed collection of data and analysis the conclusion shows that Attends Healthcare AB has a large number of routines and other related documents from the company's ISO-certifications and their operations system, Total Process Management that can be reused. This previous work will simplify the implementation of an AEO certification substantially.</p> / <p>Sedan 1 januari 2008 har företag möjlighet att bli certifierade av det nya gemensamma tullsystemet Godkänd Ekonomisk Aktör. Detta för att tillsammans med myndigheter och aktörer säkerställa att det är rätt gods som finns med i transporterna. Attends Healthcare AB har beslutat att införa denna certifiering men för att bli godkänd finns det ett antal kriterier som måste uppfyllas. Målsättningen med detta examensarbete är att verifiera att företaget har den dokumentation som krävs för att uppfylla kraven som ställs av Tullverket. Detta för att skapa en bra grund vid revision av Tullverket.</p><p> </p><p>Datainsamlingen och gapanalysen som genomförts resulterade i att ett antal kritiska samt mindre kritiska gap kunde identifieras. Ett exempel på gap som identifierats är de rutiner som behandlar exportdeklarationer och i dagsläget inte finns dokumenterade. Huvudsakligen upptäcktes gapen inom säkerhets- och tullområdena. Efter samråd med personal på Attends och Tullverket bestämdes att ett antal rutiner och kompletteringar ska skapas för att åtgärda de mest kritiska gapen innan revision. För de mindre kritiska gapen så bestämdes att åtgärder först kommer ske efter revision ifall behovet då uppstår. Genom att åtgärda i efterhand bör kompletteringar bli mindre tidskrävande. Detta för att Tullverket har bättre insyn och kan därför ge ingående kritik till Attends om vad som behöver åtgärdas.</p><p> </p><p>En systematisering genomfördes där samtliga rutiner och dokument som ansågs relevanta för certifieringen angavs. Uppdelningen i olika kategorier är till för att ha övervakad kontroll på vilket område dokumentationen tillhör. Detta resulterade i ett register för att enkelt identifiera dokumenten.</p><p> </p><p>Efter slutförd datainsamling och analys kan slutsatsen dras att Attends Healthcare AB har ett stort antal rutiner och andra relaterade dokument som kan återanvändas ifrån företagets ISO-certifieringar och deras verksamhetssystem, Total Process Management. Detta tidigare arbete kommer förenkla genomförandet av en Godkänd Ekonomisk Aktör certifiering avsevärt.</p>

<p>Environmental awareness has increased rapidly around the globe inrecent years, which has lead to consumer demands for sustainable products. Inreaction to this, companies try to keep up with consumer demands and green theirsupply chain, in hope to acquire a competitive advantage. This research willtherefore determine to what extent these green supply chain practices influence thebuying decision of consumers.Environmental awareness has increased rapidly around the globe inrecent years, which has lead to consumer demands for sustainable products. Inreaction to this, companies try to keep up with consumer demands and green theirsupply chain, in hope to acquire a competitive advantage. This research willtherefore determine to what extent these green supply chain practices influence thebuying decision of consumers.</p>

<p>Unibrands is a small company that has implemented a postponement strategy without knowing it. However, they have not implemented completely because they do not know the theories behind it. This report is an attempt to understand and analyze the problems of the implementation of postponement in the supply chain of Unibrands, in terms of examining the theoretical succeeds factors of postponement implementation in the case of Unibrands.The purpose is to determine what type of postponement strategy the supply chain use and what factors can hinder the use of postponement strategy in a SME fashion supply chain by applying an qualitative research approach. The collection of empirical data was through the interview guide approach in which we used meetings and telephone interviews with people representing Unibrands and their contact trading company. The results of this research can be concluded in few perspectives. Unibrands is imple-menting postponement in an improper format, with the results of several gaps in the supply chain related to the success factor in postponement. The request for the fully customization in colors and materials, the bottleneck of relationship developing which is caused by factory manager,  complicated procedures for sample testing, and lack of knowledge of different relationships in the supply chain. Postponement is never perfect, but for Unibrands some problems could very well hinder the efficiency in the supply chain. Solutions are proposed to solve the problems in chain. The proposals suggest re-lationship improvement and information sharing. In addition, culture adaptation by in-volving the right people in the right process.</p>

Die Entflechtung der Netze von den liberalisierten Bereichen der Energieversorgungsunternehmen (EVU) spiegelt sich in der Staatsaufsicht wider: Die liberalisierten Tätigkeitsbereiche werden dem freien Spiel der Kräfte ausgesetzt und unterliegen im Falle von Marktmacht der kartellrechtlichen Missbrauchsaufsicht. Demgegenüber wird der Netzbetrieb vollumfänglich und ausschließlich durch die Regulierungsbehörden überwacht. Trotz wesentlicher Unterschiede haben beide Formen der Staatsaufsicht die Funktion, unternehmerisches Handeln derart zu lenken, dass ein effektiver Wettbewerb im Energiemarkt möglich ist. Mit dem Ziel der Wettbewerbsförderung wird das Energierecht ständig Reformplänen unterzogen, ohne dass der Verordnungsgeber bereits bestehenden Konkretisierungsaufträgen umfassend nachkommen konnte. Unter Berücksichtigung der ausstehenden Rechtsverordnungen müssen Reformen ein angemessenes Verhältnis von staatlicher Steuerung und unternehmerischer Freiheit beachten. / Government supervision reflects the ongoing segregation of the distribution networks from the liberalised sectors of the power supply industry: The latter are exposed to full competition and are subject to the control of abusive practices by competition authorities. The networks, however, are controlled fully and exclusively by regulatory authorities. Despite their substantial differences, both forms of supervision are aimed at directing business activities to ensure effective competition on the energy markets. To promote competition, energy law is undergoing constant reform, but the required ordinances are yet to be enacted. New reform ideas should consider the outstanding ordinances and maintain an appropriate balance between government supervision and corporate freedom.

<p>Bakgrund: Flera stora produktionsföretag har börjat använda sig av utvecklingsprogram för sina leverantörerna för att sprida beprövade tanke- och arbetssätt och därigenom erhålla förbättrade prestationer av leverantörerna. Denna utveckling har i flera fall visat sig ge positiva förändringar på leverantörernas prestationer men det har varit svårt för kundföretagen att få kännedom om vad som verkligen har hänt i leverantörernas verksamheter. </p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att utreda vilka effekter som eftersträvas och erhålls när stora produktionsföretag, genom utvecklingsprogram, bedriver leverantörsutveckling. </p><p>Genomförande: Data och information har insamlats genom personliga intervjuer hos personer från ett stort produktionsföretag samt ett tvärsnitt av tre leverantörsföretags personal. </p><p>Resultat: Studien visar på att bakomliggande motiv till leverantörsutveckling är stabilitet i flödet, långsiktiga leverantörsrelationer, optimala processer och upprätthållandet av kontinuerliga förändring. Alla dessa motiv ligger som grund för ett övergripande motiv som är ökad konkurrenskraft i förädlingskedjan. Studien visar även på att beståndsdelar i utvecklingsprogram kan vara utbildning, gemensam problemlösning och certifiering av leverantörens verksamhet. Studien indikerar på initialt motstånd till leverantörsutvecklingen från leverantören. Resultatet av studien visar emellertid att leverantörsutveckling kan resultera i ett antal positiva effekter hos leverantörerna. Studien visar på positiva effekter på arbetsmiljö, personalens prestationer och samarbete, produktiviteten samt relationen till kundföretagen. Studien indikerar även att leverantörsutveckling kan få vissa effekter på leverantörerna i led två.</p>

<p>Med större krav på effektivisering och pressade kostnader har VMI på senare tid blivit en allt mer tillämpad metod för att samordna aktiviteterna i försörjningskedjan. Mycket forskning har gjorts kring ämnet VMI och dess fördelar. Däremot har inte mycket skrivits om initiativtagande och hur dessa samarbeten uppstår.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka företag som tillämpar VMI. Detta för att ta reda på vem, kunden eller leverantören, som tar initiativet till samarbetet och varför. Utifrån detta vill vi även identifiera konsekvenser kopplade till vem som tog initiativet.</p><p>Genom vår undersökning har vi kommit fram till att kunden så väl som leverantören kan vara initiativtagare. Detta för att det finns vinster att göras för båda parter. Vi har kunnat identifiera att den främsta anledningen till initiativtagande är de fördelar som ses för det egna företaget. En annan bidragande faktor är även att företagen vill skapa långsiktiga relationer. Vi har genom vår studie inte kunnat identifiera några konsekvenser i samarbetet som är direkt kopplade till vem som tar initiativet. Däremot har vi sett indikationer på att den part som tar initiativet är den som ofta bäst lyckas påverka villkoren för samarbetet.</p>

Zugl.: Vallendar, WHU - Otto Beisheim School of Management, Diss., 2009.