Studiens syfte är att utifrån en granskning av mediedebatten undersöka framställningen av fenomenet surrogatmödraskap för att utforska dess komplexitet utifrån ett intersektionellt perspektiv och med ett fokus på surrogatmoderns position.  I studien granskas 34 tryckta källor från de sex största dags- och kvällstidningarna i Sverige, begränsat till tidsperioden 2018-04-25 till 2021-04-25. Materialet undersöktes utifrån en kvalitativ textanalytisk metod och resulterade i fyra teman: självbestämmandets logik, en normbrytande och gränsöverskridande praktik, subjektets utsatthet och villkorad frihet, objektifiering av kropp och mening. Resultatet av studien visar på att genom att särskilja det kommersiella surrogatmödraskapet från det altruistiska, och lyfta fram de altrusiska icke-vinstsökande motivet, kamoufleras de potentiellt exploaterande aspekterna av surrogatmödraskap, samtidigt som en bild av kvinnan som självuppoffrande och omhändertagande framträder som ideal. Enligt motståndarna i debatten, går det inte att särskilja surrogatmodern från den strukturella underordning som är utsatthets villkor. Dessa exploateringseffekter verkar både utifrån perspektivet att kvinnan och barnet förtingligas och blir till varor i en marknad som styrs av utbud och efterfrågan, men också att denna syn på kroppen som reproduktionsmaskin reducerar födande, graviditet och havandeskap till icke-meningsbärande erfarenheter. Studien visar också på att surrogatmödrar både i Indien och USA som medverkar i kommersiella surrogatarrangemang nedtonar den ekonomiska betydelsen i arrangemanget och lyfter fram och kopplar sina motiv och handlingar till altruism, genom att inte se surrogatmödraskap som ett arbete, utan snarare som något som bär ett högre syfte. Dessa narrativ menar jag visar på att surrogatmödrar ger uttryck för det ofrånkomliga kravet i att bedömas som ett handlingskraftigt subjekt, oavsett om denna subjektsposition är villkorad av social utsatthet eller inte. / By examining the current Swedish debate on surrogacy, this thesis explores how the phenomenon of surrogacy can be understood in its complexity, through the use of an intersectional analysis, and a focus on the position of the surrogate mother. By using a qualitative textual analysis as a method, an analysis of 34 articles in six of Sweden’s largest newspapers under the time period of 2018-04-25 to 2021-04-25 was conducted. The material resulted in four themes: The logic of the freedom of self-determination, Surpassing and breaking norms, The subordination of the subject, Commodification of body and meaning. This study shows that by separating the altruistic surrogacy from the commercial surrogacy, and by favoring the reasons for choosing to be a surrogate mother as primarily altruistic, the potential risks of surrogacy as exploitation are disguised. While at the same time the image of the woman as a self-sacrificing and nurturing subject is manifested as an ideal. Those who oppose surrogacy, present it as a phenomenon in which the surrogate mother cannot be separated from exploration. The commodification of the body reduces the woman and the child to objects in a system of exchange controlled by the powers of market. In this process the values contributed to the process of giving birth and the emotional labors attributed to it, are in this view, regarded as lost. The study also shows, based on analysis of other studies, that surrogate mothers from India and USA, who partake in commercial surrogacy, do not primarily regard surrogacy as a labor but as something linked to a higher form of experience. It is the conclusion of this essay that these narratives are strategies by which the surrogate mother demands to be seen as a subject in her own right despite the exploitative logic of the global market and the commodification of the body.

This essay is comparing the different perspectives of the debate on surrogacy in two Swedish Newspapers. The purpose of this study is to contribute with knowledge about the different perspectives of the debate about surrogacy in relation to women's autonomy. The theory is defined by decisional autonomy and practical autonomy, which is written by Jonathan Pugh. Through an idea analysis, the material of the essay is analyzed through an analysis tool created with Pugh’s theory. The delimitation of material is selected from articles from Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet between 2010 and 2020. The result shows that 12 of the arguments in the articles are based on the decisional autonomy perspective, where six of them are based on both decisional and practical autonomy in their arguments. Practical autonomy is the main argument in four of them. The conclusion is that the side of the debate that is against surrogacy argues that the woman does not have enough autonomy to decide to be a surrogacy mother, without pressure or manipulation. The other side of the debate, that is for the altruistic model argues that she has enough autonomy to make her own decision. Another conclusion in this essay is that most of the arguments, even regarding practical autonomy, are based on decisional autonomy, since practical autonomy is mostly a tool for protecting women or helping them to implement their wishes. That's why decisional autonomy is most frequently used in the debate of surrogacy.

Surrogacy arrangements have become an option for many involuntarily childless couples. Although surrogacy arrangements are not regulated in Sweden, there is an implied prohibition contained in the Genetic Integrity Act which makes it impossible to facilitate such arrangements under the Swedish health care system. However, many couples go abroad to fulfill their dream of having a child. The paper discusses whether surrogate arrangements can change the view of biological / genetic motherhood. The unwritten maternity presumption makes it difficult to determine the legal parenting of children born through surrogacy arrangements, which puts the child in a lawless position. Why have surrogate arrangements become controversial? The motherhood presumption has been used as a way to mark ethical resistance to surrogate arrangements. This is evident partly from preliminary work on the presumption and the presumption and it´s definition. Arguments that are weighted heavily for the legislation are that surrogate arrangements can be harmful to women and children and that it is considered a violation of the human dignity principle. The legislator believes that a woman's body is used in such cases as a means of achieving someone else's goals. The legislator also states that it can be difficult for the birth woman to give up the child during the exchange. There are different ways to implement a surrogate arrangement and one is considered better than the other. The debate that has been made in Sweden has been that; either both forms, altruistic and commercial surrogate arrangements should be banned, or that they should only allow altruistic surrogate arrangements. Altruistic for some is considered more accepted because this form of surrogate arrangement is about a woman carrying the child without agreeing on money in exchange. In commercial surrogate arrangements, the woman carries the child in exchange for compensation, which is not considered acceptable in society. One problem that is highlighted in the paper is that there are clear differences between commissioning father and commissioning father with genetic linkage to the child in surrogate arrangements. The differences arise when the parties are to be determined as legal parents. Based on practice it appears that men's genetics are recognized to a greater extent than women by the legislature. The genetic mother becomes powerless without the consent of the genetic father. As a result of our investigation, we believe that surrogacy arrangements need regulation in Sweden. What is considered most ethically justifiable is to legalize altruistic surrogacy. When egg donation was legalized in Sweden the same discussion took place as it is today with surrogacy arrangements, whether it is ethically justifiable or not. Today egg donation is not unusual when a woman´s eggs are unusable, and we believe the future will be the same for surrogacy arrangements. Surrogacy arrangements will be normalized in society and therefore the legislation should also keep up. The view of who the child´s mother is will be expanded, and more people will be involved, if surrogacy arrangements are legalized. The child will have the opportunity for a larger network of parents and in altruistic contexts, the woman who carries the child will have a close connection without being a legal parent and guardian. / Surrogatarrangemang har blivit ett alternativ för många ofrivilligt barnlösa par när de vill bilda familj. Det är inte reglerat i Sverige och det är heller inte lagligt att utföra sådana behandlingar inom den svenska hälso-sjukvården pga. ett implicit förbud enligt genlagen. Detta medför att många par åker utomlands för att uppfylla drömmen om ett barn. Det som diskuteras i uppsatsen är huruvida surrogatarrangemang bör legaliseras i Sverige och om surrogatarrangemang kan ändra synen på biologiskt/genetiskt moderskap. Den oskrivna moderskapspresumtionen gör det svårt att fastställa det rättsliga föräldraskapet till barn födda genom surrogatarrangemang vilket sätter barnet i en rättsosäker position. Varför har surrogatarrangemang blivit kontroversiellt? Moderskapspresumtionen har använts som ett sätt att markera etiskt motstånd mot surrogatarrangemang. Detta framgår dels av förarbeten till presumtionen och den utformning som den fick år 2003. Argument som vägt tungt för lagstiftningen är att surrogatarrangemang kan vara skadligt för kvinnor och barn samt att det anses vara en kränkning mot människovärdesprincipen. Lagstiftaren menar att en kvinnokropp används i sådana fall som medel för att åstadkomma någon annans mål. Lagstiftaren framför även att det kan vara svårt för den födande kvinnan att ge upp barnet efter födseln. Det finns olika vägar att genomföra ett surrogatarrangemang och det ena anses bättre än det andra. Debatten som framförts i Sverige har handlat om att antingen bör båda formerna, altruistiskt och kommersiellt surrogatarrangemang, förbjudas eller endast tillåta altruistiskt surrogatarrangemang. Altruistiskt anses för vissa mer accepterad eftersom denna form av surrogatarrangemang handlar om att en kvinna bär barnet utan att avtala om pengar i utbyte. I kommersiella surrogatarrangemang bär kvinnan barnet i utbyte mot ersättning vilket inte är lika accepterat av samhället.  Ett problem som belyses i uppsatsen är att det uppstår tydliga skillnader mellan beställande män och beställande kvinnor med genetisk koppling till barnet i surrogatarrangemang. Skillnaderna uppstår när parterna ska fastställas som rättsliga föräldrar. Med utgång i praxis framgår det att män genetiskt erkänns i större utsträckning än kvinnor av rättstillämparen. Den genetiska modern blir maktlös utan den genetiska faderns samtycke. Resultatet av denna undersökning blev att surrogatarrangemang är i behov av reglering i Sverige. Det som anses mest etiskt försvarbart är att legalisera altruistiska surrogatarrangemang. När äggdonationer legaliserades i Sverige pågick ungefär en likadan diskussion som det idag gör kring surrogatarrangemang, huruvida det är etiskt försvarbart eller inte. Idag är äggdonationer inget ovanligt när en kvinnas ägg är obrukbara och vi anser att framtiden kommer se likadan ut för surrogatarrangemang. Surrogatarrangemang kommer normaliseras i samhället och därför bör även lagstiftningen utvecklas i takt med samhället. Synen på vem som är barnets moder kommer att utvidgas och fler personer involveras, om surrogatarrangemang legaliseras. Barnet kommer få möjlighet till ett större nätverk av föräldrar och i altruistiska sammanhang kommer kvinnan som bär barnet ha en nära anknytning utan att vara rättslig förälder och vårdnadshavare.