As part of the EU’s sustainable strategy in reducing emissions and combating climate change the EU introduced the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) in 2022. This directive requires the reporting of sustainability information from a significantly wider group of companies. The CSRD imposes higher demands on reporting and especially within a company’s Scope 3 transportation emissions. The study aims to identify and understand the challenges newly affected companies face in collecting and reporting scope 3 transportation emissions to comply with the CSRD. The study also intends to shed light on the resource and capability gaps that newly affected companies encounter and propose strategies and solutions to address these challenges. The study draws from institutional theory combined with are source-based view of a company to propose a hypothesis that companies face resource and capability gaps due to institutional pressure. The research methodology employed was exploratory multi-method qualitative research. The findings identified how companies, needing to adapt to the CSRD, perceived a regulatory institutional pressure in the form of new and higher requirements and demands now placed on them. In addition the exploration resulted in identification of external challenges, affecting companies ability to comply with the new legalization. Furthermore, internal and supplier challenges were discovered as factors within companies that affect their compliance. These highlighted the presence of resource and capability gaps within companies. In order to close these gaps, the study proposes several strategies and solutions together with a roadmap to address these challenges, ultimately guiding companies towards managing institutional pressures and enhancing their sustainable competitive advantage. Solutions regarding management and strategy as well as tangible operations were identified. These solutions and strategies include developing a sustainability culture within the organization, engaging with stakeholders through collaboration and communication efforts, and implementing technology solutions for data collection and analysis. The study can potentially be utilized by companies to navigate useful solutions when trying to comply with the CSRD. Additionally, the study contributes to guiding companies towards a future position of managing institutional pressure while enhancing their sustainable competitive advantage. Companies are encouraged to shift and transform their viewpoint of complying with the institutional pressure of CSRD from a compliance-focused approach towards a corporate social responsibility-driven sustainable approach with long-term value development. The study thus contributes with a new perspective by highlighting how complying with sustainability reporting can become a tool for advancing corporate responsibility and contributing to a more sustainable development and responsible business landscape.

Challenges on how to approach global sustainability issues are increasing along with the growing global warming. This entails an increasing pressure on firms to manage sustainability- related issues, both deriving from governance regulations as well as a from a growing consciousness from public institutions. Sustainability reporting is further both required within EU legislation and also expected from current societal values. However, sustainability reporting has been criticised for lacking comparability, reliability and thus legitimacy. Legitimation is a necessity for organisations to gain social acceptance. The field of sustainability reporting is rapidly developing which highlights the importance for organisations to stay updated on coming regulations and trends. The overarching aim of this thesis is to explore, advance and compile the understanding of challenges with current sustainability reporting methods. A further aim is to conduct a qualitative forecast analysis of what sustainability reporting will require in the future to gain legitimacy and identify potential upcoming challenges connected to this forecast. Literature within the sustainability reporting and accounting field have been reviewed as well as legitimacy and institutional theory. Interviews with experts within the studied field have been conducted, along with participant observations through a case company study. The study has concluded several challenges with sustainability reporting methods, among others that voluntary disclosure requirements contribute to the lack of standardisation, comparability, and reliability, and therefore also a lack of legitimacy. For the future, the new CSR directive is expected as new legislation for sustainability reporting within a few years and is expected to entail more extensive regulations and requirements on external auditing. The most commonly used reporting standard currently, the GRI, will not completely cover the future requirements and more focus of the entire supply chain can be expected. This study has contributed to the existing research field of sustainability reporting and accounting by compiling, exploring and analysing challenges from the papers´ perspective, which lead to a lack of legitimacy in sustainability reports. The study has, besides this, contributed to knowledge on the potential future of sustainability reporting based on statements and opinions from insightful interviewees together with the identified current challenges. / Utmaningarna kring hur man ska förhålla sig till globala hållbarhetsfrågor ökar i takt med den växande globala uppvärmningen. Detta innebär ett ökande tryck på företag att hantera hållbarhetsrelaterade frågor, som inte bara härrör från lagstiftning utan också har fått ett växande intresse från offentliga institutioner. Hållbarhetsrapportering krävs både inom EU lagstiftning, men är även förväntat utifrån nuvarande samhällsvärderingar. Hållbarhetsredovisningen har dock kritiserats för att sakna jämförbarhet, tillförlitlighet och därmed legitimitet. Legitimitet är en nödvändighet för organisationer för att hålla sig konkurrenskraftiga och även för att få acceptans från samhället. Hållbarhetsrapportering området utvecklas snabbt, vilket understryker vikten av att organisationer håller sig uppdaterade kring kommande regelverk och trender. Det övergripande syftet med denna studie är att utforska, utveckla och sammanställa förståelsen kring utmaningar med nuvarande hållbarhetsredovisningsmetoder. Ett vidare syfte är att göra en kvalitativ framtidsprognos av vad hållbarhetsredovisning kommer att kräva i framtiden för att uppnå legitimitet och identifiera potentiella kommande utmaningar kopplade till denna prognos. Litteratur inom hållbarhetsrapportering och redovisning har granskats, samt legitimitet och institutionell teori. Intervjuer med experter inom det studerade området har genomförts, även "Participant Observations" har gjorts genom en fallstudie på ett företag. Den här studien har sammanställt flera utmaningar med hållbarhetsrapporteringsmetoder, bland annat att frivilliga innehållskrav bidrar till bristen på standardisering, jämförbarhet och tillförlitlighet och därför också bristande legitimitet. För framtiden väntas det nya CSR-direktivetsom ny lagstiftning för hållbarhetsredovisning inom några år och förväntas innebära mer omfattande regelverk och krav på extern revision. Den vanligaste rapporteringsstandarden för närvarande, GRI, kommer inte helt att täcka de framtida kraven och mer fokus på hela leveranskedjan kan förväntas. Denna studie har bidragit till det befintliga forskningsfältet för hållbarhetsrapportering och redovisning genom att sammanställa, utforska och analysera utmaningar från utförarnas perspektiv, vilket leder till bristande legitimitet i hållbarhetsrapporter. Studien har utöver detta bidragit till kunskap om hållbarhetsredovisningens potentiella framtid baserat på uttalanden och åsikter från insiktsfulla intervjupersoner tillsammans med de identifierade aktuella utmaningarna.

Titel: Motivationer till frivilligt hållbarhetsarbete för SME   Nivå: Examensarbete på̊ grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Emelie Bast och William Henningsson Handledare: Asif M Huq  Datum: 2024 – maj  Syfte: Tidigare forskning visar en ökad trend med CSR aktiviteter bland SME trots att lagkraven inte påverkar dem ännu. Den här studien syftar till att undersöka varför små och medelstora företag (SME) engagerar sig i CSR aktiviteter även om de enligt lag inte är skyldiga att rapportera det. Där fokuset ligger på att öka kunskapen hur SME påverkas av CSRD, utifall CSR aktiviteter är ekonomiskt lönsamt för SME och utifall CSR ger långsiktiga konkurrensfördelar.   Metod: Studien utgår ifrån socialkonstruktivismen med ett hermeneutiskt synsätt med en abduktiv forskningsansats. Studien tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi, där studiens empiriska data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Där respondenterna bestod främst av ägare bland små och medelstora företag inom Gävle/Sandviken. Studien har analyserat den teoretiska referensramen som baserats på tidigare forskning och det empiriska datamaterialet analyserades utifrån studiens teman. Genom den abduktiva forskningsansatsen har författarna pendlat mellan teori och empiri för att besvara studiens syfte.  Resultat och slutsats: Studien tyder på att SMEs ökade kunskap samt kring CSR och CSRD samt implementering av CSR aktiviteter kan ge potentiella fördelar i verksamheten och samhället. CSR arbete bland SME kan ge en positiv påverkan på interna samt externa faktorer inom ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.   Examensarbetets bidrag: Studien ger ett teoretiskt bidrag i en ökad kunskap om SMEs motiv samt engagemang till CSR arbete om de inte berörs av lagkrav. Studien ger även ökad information och insikter i SMEs åsikter om CSRD. Studien ger även ett praktiskt bidrag till SME där ökad kunskap samt information kring CSR och CSRD ger en positiv påverkan på verksamheten. Där företag bör implementera CSR arbete där de kan utifrån deras förutsättningar, då det kan ge positiva verkningar i framtiden.  Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning borde fokusera på hur SMEs relation och motiv till CSR kan skilja sig mellan olika branscher samt vilka aspekter som gör att det eventuellt skiljer sig mellan branscher. Vidare forskning bör även replikera denna studie inom några år då CSRD inte riktigt har påverkat SMEs ännu men kommer förmodligen att göra det i framtiden.  Nyckelord: Small and medium-sized enterprises (SME), Corporate Social Responsibility (CSR), Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), hållbarhetsarbete och motivationer. / Title: Motivations for voluntary sustainability work for SMEs  Level: Bachelor's degree thesis in business administration  Author: Emelie Bast och William Henningsson  Supervisor: Asif M Huq  Date: 2024 - may  Aim: Previous research shows an increasing trend of CSR activities among SMEs even though legal requirements do not yet affect them. This study aims to investigate why small and medium-sized enterprises (SMEs) engage in CSR activities even though they are not required by law to report it. The focus is on increasing knowledge of how SMEs are affected by CSRD, whether CSR activities are economically profitable for SMEs, and whether CSR provides long-term competitive advantages. Method: The study is based on social constructivism with a hermeneutic approach and an abductive research strategy. A qualitative research strategy is applied, where the empirical data of the study was collected through semi-structured interviews. The respondents mainly consisted of owners of small and medium-sized enterprises in Gävle/Sandviken. The theoretical framework of the study, based on previous research, and the empirical data were analyzed according to the study's themes. Through the abductive research approach, the authors have oscillated between theory and empirical data to address the study's purpose. Results and conclusions: The study indicates that increased knowledge and implementation of CSR activities among SMEs can provide potential benefits for the business and society. CSR work among SMEs can have a positive impact on internal and external factors within economic, social, and environmental aspects.  Contribution of the thesis: The study provides a theoretical contribution by increasing knowledge of SMEs' motivations and engagement in CSR work despite not being subject to legal requirements. It also provides increased information and insights into SMEs' opinions on CSRD. The study offers a practical contribution to SMEs, where increased knowledge and information about CSR and CSRD can positively impact the business. Companies should implement CSR activities based on their conditions, as it can have positive effects in the future.  Suggestions for future research: Future research should focus on how SMEs' relationships and motivations for CSR may differ between different industries and what aspects may cause these differences. Further research should also replicate this study in a few years, as CSRD has not yet significantly impacted SMEs but is likely to do so in the future.  Key words: Small and medium-sized enterprises (SME), Corporate Social Responsibility (CSR), Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), sustainability work and motivations.

This research investigates the challenges Scandinavian organizations face in adapting their ESG reporting practices to comply with the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), introduced in January 2024. The CSRD aims to enhance Environmental, Social and Governance (ESG) reporting by implementing double materiality assessment (DMA) and expanding the scope of value chain reporting. Given its novelty and the limited academic literature on this topic, this research provides critical insights into these transformations.  Three research questions guide this study: (1) How do Scandinavian organizations conduct the DMA of their ESG reporting under the CSRD? (2) How do Scandinavian organizations address challenges in ESG reporting along the entire value chain after adopting the CSRD? (3) How is the CSRD reshaping the ESG reporting challenges faced by Scandinavian organizations? The research employs a qualitative, exploratory approach, including expert interviews and textual analysis. Grounded in Stakeholder Theory and Value Chain Theory, the study provides perspectives for understanding stakeholder engagement and value chain dynamics in ESG reporting. The findings reveal that organizations exhibit varying approaches to DMA, influenced by conflicting definitions of materiality, differing stakeholder engagement practices and subjectivity. Despite ESRS guidance, this creates challenges in comparability and implementation. In terms of value chain reporting, organizations face significant challenges in data gathering and transparency. The CSRD reshapes ESG reporting by standardizing requirements and addressing previous inconsistencies of its predecessor, the Non-Financial Reporting Directive (NFRD). However, the CSRD introduces both opportunities and challenges for Scandinavian organizations.  By integrating Stakeholder and Value Chain Theory, this study highlights the importance of comprehensive stakeholder engagement and robust data systems. The findings underscore the need for ongoing adjustments and improvements of the reporting standards as organizations navigate the evolving ESG landscape under the CSRD. Ultimately, the CSRD is contributing to more sustainable and transparent business practices.

Date: 2nd June 2024 Level: Master Thesis in Product and Process Development, advanced level 30 ECTS Institution: School of Innovation, Design and Engineering at Mälardalens University Authors: Simon Westergren & Andreas Rundh Andersson Title: The Role of Supply Chain Mapping in Complying to ESRS Keywords: Supply chains, Supply chain management, Risk management, Disruptions, Resilience, Visibility, Supply chain mapping, Sustainability, Corporate Sustainability Reporting Directive, European Sustainability Reporting Standards, Sustainable supply chain mapping, Industrial electronics industry. Supervisors: Mikael Johnsson - Mälardalens University, Mikael Steinar & Paulina Wilhelmsson - Case Company Aim: The aim of the study is to explore if and how acompany within the industrial electronics industry could be supported by supply chain mapping in complying with EU's ESRS regulation. Research Question: How can supply chain mapping support an industrial electronics company in complying with EU's ESRS regulation? Methodology: The methodology of this study employs a qualitative research approach, specifically using a case study to explore the implementation of supply chain mapping within an industrial electronics company for EU's ESRS compliance. Adopting an abductive framework, the research intertwines theoretical exploration and empirical data collection. Literature was reviewed from academic journals and industry reports, while empirical data was gathered through comprehensive supply chain mapping, questionnaires, and a series of interviews, including semi-structured and individual discussions. Conclusion: The study concludes that supply chain mapping is a pivotal tool for aiding an industrial electronics company in complying with the EU's ESRS regulation. It was found that comprehensive mapping of the supply chain not only helps in identifying relevant ESRS topics across the value chain but also enhances risk management and visibility. The application of supply chain mapping demonstrated significant potential for improving operational efficiency and regulatory compliance.

Bakgrund Den senaste tiden har en signifikant ökning av hållbarhetsrelaterade frågor skett i media samtidigt som företag nu i allt större utsträckning redovisar om hållbarhet. Media har en central roll i dagens samhälle och hållbarhet har vuxit fram som en av näringslivets viktigaste samtidsfrågor. Studier med en kombination av media och hållbarhet är ett givande fält för forskning. Syfte Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan medias hållbarhetsexponering av företag och företagens upprättande och omfattning av en hållbarhetsredovisning. Metod Denna kvantitativa studie formas utifrån en deduktiv ansats där hypoteser formuleras med bakgrund i befintliga teorier. En tvärsnittsdesign tillämpas för att mäta förekomsten och variationen av ett visst fenomen vid en viss tidpunkt. Sekundärdata används som empiriskt underlag. Studien fokuserar på företag noterade på Nasdaq Stockholm. Slutsats Studiens resultat visar att företags exponering i media påverkar företags upprättande och omfattning av en hållbarhetsredovisning positivt. Storlek, bransch, lönsamhet och antal dotterbolag är faktorer som också signifikant påverkar. Det går således att konstatera att media är en primär faktor till varför företag väljer att hållbarhetsredovisa. För varje nyhetsartikel media publicerar om ett företag i en hållbarhetskontext, är det företaget 2,491 gånger mer benäget att upprätta en hållbarhetsredovisning. Studien visar även att en ökad exponering i media leder till en mer omfattande hållbarhetsredovisning. / Introduction Lately, there has been a significant increase in sustainability related issues in media, while companies increasingly are reporting on sustainability. Media has a central role in today's society, and sustainability is emerging as one of the most contemporary issues in the business industry. Studies with a combination of media and sustainability are a fruitful field for future research. Purpose The aim of this study is to explain the relationship between medias sustainability exposure of companies and these companies' establishment and extent of a sustainability report. Method This quantitative study is pursued through a deductive approach in which the hypotheses are formulated with a background in existing theories. A cross-sectional design is used to measure the presence and the variation of a given phenomena at a certain time. Secondary data is used as the empirical basis. The study focuses on companies listed at Nasdaq Stockholm. Conclusion The results of this study indicate that medias' sustainability exposure of companies affects companies' establishment and extent of a sustainability report. Size, industry, profitability and number of subsidiaries are also significant factors. We have found that media is a primary factor in explaining why companies choose to report on sustainability issues. For every news story about a given company in a sustainability context – the likelihood of that company establishing a sustainability report is increased by 2,491. This study also proves that increased media exposure leads to a more extensive sustainability reporting.

Indikatorer har blivit ett effektivt hjälpmedel för företag att mäta hållbarheten av verksamheten och presentera företagens arbete inom ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Därmed har denna studie utformats med syftet att kartlägga vilka sociala och miljömässiga indikatorer, samt antal, som företag på Stockholmbörsen valt att rapportera. Vidare är syftet att undersöka huruvida faktorer som företagsstorlek och bransch har påverkan på antalet och typen av indikatorer som nämns i företagens rapporter. Denna studie klassificeras som dokumentstudie och tillämpar en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Populationen utgörs av 76 företag som är listade på Nasdaq OMX Stockholm som rapporterar utifrån ramverket GRI. Insamlingen av data har skett utifrån företagens årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Deskriptiva analyser har tillämpats för att undersöka mängden och frekvensen av rapporterade indikatorer. Regressionsanalyser har genomförts i programmet SPSS för att se om det förekommer några samband mellan antal indikatorer och faktorerna företagsstorlek samt branschtillhörighet. Studiens resultat presenteras i tabeller och under analysen har resultaten jämförts mot både den praktiska och teoretiska referensramen samt mot tidigare forskning. Studiens resultat visade en stor spridning gällande antal indikatorer som företagen väljer att rapportera samt att fler sociala indikatorer rapporterats än miljömässiga. Dessutom visade regressionsanalysen ett samband mellan antal indikatorer som företagen rapporterar och branschtillhörighet. Branscherna basmaterial och konsumtion rapporterar flest indikatorer medan finans- och sjukvårdsbranscherna rapporterar minst antal. Det erhölls inget positivt samband mellan företagsstorlek och antalet indikatorer.  Eftersom denna studie endast innefattar svenska företag och ser till ett år vore det av intresse att jämföra mängden indikatorer som rapporteras mellan olika länder samt att se eventuell förändring av hållbarhetsrapportering över en längre tid. / Indicators have been an efficient tool for companies to measure the sustainability of the business and present their work within economy, environmental and social questions. Therefore, this study has been designed with the aim to identify the type and quantity of social and environmental indicators reported by companies on the Stockholm Stock Exchange. Furthermore, the purpose is to examine whether factors such as company size and industry type have an impact on the number and type of indicators mentioned in the companies' reports. This study is classified as a document study and applies a quantitative method and a deductive research approach. The population consists of 76 companies listed on Nasdaq OMX Stockholm, which reports are based on the GRI framework. The collection of data was based on the company's annual report and sustainability reports. Descriptive analyzes were applied to investigate the amount and frequency of reported indicators. Regression analysis was conducted in the SPSS program to see if there is any correlation between the number of indicators and factors as company size and industry type. The study results are presented in tables and the analysis results have been compared with both the practical and the theoretical framework and the previous research. The result that emerged from the study showed that more social indicators are reported than environmental indicators and there is big variation when it comes to the number of indicators that companies choose to report. In addition, regression analysis showed a positive correlation between the number of indicators which companies report, and industry type. Industries like basic materials and consumption report the most indicators while the financial and healthcare industries reported the fewest. The study showed no positive correlation between company size and the number of indicators. Because this study is only performed on Swedish companies and is specified on one year, it would be of interest to compare the number of indicators reported between countries and to see change in sustainability reporting over time.

Studiens syfte är att undersöka sambandet gällande hållbarhetsredovisningens påverkan på företagens finansiella lönsamhet. Studien tar även hänsyn till branschspecifika faktorer, vilket tidigare forskning saknat. För att besvara studiens syfte har en kvantitativ forskningsmetod använts. Den teoretiska referensramen består av institutionell teori, legitimitetsteori och intressentteori, vilket hypoteserna formulerats utifrån. Studien analyserar hur omfattningen på hållbarhetsredovisningar år 2013 påverkat företagens finansiella lönsamhet år 2014. Företagens finansiella lönsamhet mäts med nyckeltalen ROE och ROA. Studien använde sig utav en regressionsanalys, där de oberoende variablerna var företagens bransch, företagens ålder, balanslikviditet, omsättning samt CSR antal ord. Det empiriska resultatet påvisade att det inte förekom något samband gällande hållbarhetsredovisningens påverkan på företagens finansiella lönsamhet. Studien visade heller inget samband gällande företagens bransch och dess påverkan på företagens finansiella lönsamhet. Studiens frågeställning besvaras således med att det inte finns något samband gällande hållbarhetsredovisningens påverkan på företagens finansiella lönsamhet. Slutsatsen stöds även av studiens kontrollvariabler, företagens ålder, balanslikviditet samt omsättning. Resultatet talar för att vid en regressionsanalys av ROE och ROA skall ingen av de valda variablerna inkluderas i modellen. Resultat skall tolkas med försiktighet. Studien analyserade sambandet under en kort tidsperiod vilket leder till att studien brister i den långsiktiga aspekten. / This study’s purpose is to explore the connection regarding sustainability reports and its effect on corporate financial profitability. This study also takes into account industry-specific factors, which previous research are lacking. A quantitative research method has been used. The theoretical framework is based on institutional theory, legitimacy theory and stakeholder theory, which the hypotheses are founded from. The study analyzes the extent of sustainability reports in 2013 and how it affected the financial profitability in 2014. Financial profitability is measured with the indicators ROE and ROA. The study uses a regression analysis, where the independent variables are the business industry, corporate age, balance sheet liquidity, turnover and CSR number of words. The empirical result indicated that there is no connection regarding sustainability report and its effect on financial profitability. The study didn’t either show a connection regarding the company’s industry and its effect on profitability. The study’s research question is therefore answered with that there is no connection regarding sustainability report and its effect on financial profitability. This conclusion is also supported by the study’s control variable, corporate age, balance sheet liquidity and turnover. The result regarding ROE and ROA indicates that none of the variables should be included. The result should be interpreted with caution. The study analyzes the connection in a short period of time, which leads to the lacking of a long-turn aspect.

Organisationer verkar i en värld med ständig övervakning och kontroll från omgivningens högt ställda normer och förväntningar. Företagens arbete med hållbar utveckling är inte längre en frivillighet om de ska överleva i den konkurrensinriktade och lätt utbytbara affärsmiljön. Det krävs att organisationer uppvisar sitt samhällsansvar där de fokuserar på frågor som berörhållbarhetsarbetets alla funktionsdelar för att bli accepterade av såväl interna som externa intressenter. Som ett resultat av arbetet med samhällsansvar och hållbar utveckling har frågor som berör legitimitet uppkommit. I nutidens allt mer öppna och transparenta samhälle blir det lättare för omvärlden att ta del av organisationernas hållbarhetsarbete. Frågor som berör mänskliga rättigheter haruppmärksammats och klädbranschens smutsiga baksida har fått stora rubriker i media. Sömmerskor och fabriksarbetare i utvecklingsländer är skaparna till många av de plagg vi köper i Sverige men vad får de egentligen utstå för att vi ska kunna köpa stilmedvetna och billiga klädesplagg? Vi har därmed valt att inrikta oss på den sociala hållbarheten för att lyfta frågor som berör mänskliga rättigheter inom klädbranschen med tre svenska modeföretag som utgångspunkt. Syftet med studien är att undersöka hur klädjättarna H&M, KappAhl och MQ arbetar medbeprövade legitimitetsstrategier i sina hållbarhetsredovisningar för att kunna svara på om hållbarhetsredovisningen blivit till ett legitimitetsverktyg hos modeföretagen. Vidare kommer fokus även ligga på att diskutera hur företagen återspeglar arbetet med social hållbarhet i sinarapporter för att kunna sätta det i relation till den information media berör gällande socialhållbarhet hos respektive företag. Studiens resultat visar på att samtliga tre företag använder legitimitetsstrategier som är gynnsamma för att kunna vända negativa händelser till att förmedla en positiv bild av verksamheten. Den sociala hållbarheten är framtagen på liknande sätt men företagets storlek spelar en avgörande roll för i vilken utsträckning kategorierna prioriteras hos företagen. Det går dessutom att urskilja en tydlig skillnad mellan företagens hållbarhetsrapporter och den bild media förmedlar om företagens sociala hållbarhetsarbete. / Organizations operate in a world where they are constantly being monitored by the high standards and expectations from their surroundings. Their work with sustainable development is no longer a voluntary activity if they are to survive in the competitive business environment. Organizations are required to show their social responsibility where they focus on issues that affect all parts of sustainability work in order to be accepted by both internal and external stakeholders. Companies are expected not only to take responsibility for environmental, social and economic issues but also to explain how they work with these areas. Today's society is more open and transparent which makes it easier for the outside world to take part in the organizations sustainability work. Issues concerning human rights have received attention and the filthy backside of the garment industry has received major headlines in the media. The factory workers in developing countries are the creators of many of the garments we buy in Sweden but how much do they really have to suffer in order for us to be able to buy style conscious and cheap clothing? We have therefore chosen to focus on social sustainability to raise issues that concern human rights in the garment industry with three Swedish fashion companies as our starting point. The purpose of the study is to examine how the clothing giants H&M, KappAhl and MQ are working with proven legitimacy strategies in their sustainability reports in order to be able to find the answer if the sustainability report has become a tool for legitimacy. Furthermore the focus will also be on discussing how the companies reflect their work with social sustainability in their reports and put it in relation to the information the media publishes regarding social sustainability. The study's results show that all three companies use legitimacy strategies that are advantageous by being able to turn negative events into a positive picture of the business. Social sustainability has been developed in a similar way but the size of the company plays a crucial role in the extent to which the companies prioritize the categories. It is also possible to distinguish a clear difference between the companies sustainability reports and the image that media shows about the companies social sustainability work. This study is written in Swedish.

Sammanfattning   Titel: Granskning av hållbarhetsredovisning - Granskares kunskap för att erhålla tillförlitlighet i granskningsprocessen   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Sofia Eriksson och Pauline Ervenhag   Handledare: Tomas Källqvist och Pär Vilhelmson   Datum: 2019 – Juni   Syfte: Enligt tidigare forskning tenderar granskare av hållbarhetsredovisning att sakna tillräckligt med kunskap och utbildning för att bedöma redovisningens tillförlitlighet. Hållbarhetsredovisning är en del av revisionen som anses vara en svår uppgift, och därför är kunskap inom detta område viktigt. Syftet med studien var att öka förståelsen för vilken kunskap granskare av hållbarhetsredovisningar saknar vid granskningsprocessen för att erhålla tillförlitlighet.   Metod: För att kunna belysa och besvara studiens syfte genomfördes en studie baserad på kvalitativ metod. Avsikten var att skapa ökad förståelse och inblick i vilken kunskap granskare av hållbarhetsredovisning behöver och saknar. Studien utgick från ett abduktivt synsätt där den teoretiska referensramen och empirisk datainsamling har analyserats i samverkan med varandra. Uppsatsens syfte undersöktes bland annat med hjälp av semistrukturerade intervjuer med både bestyrkande-, granskande- och finansiella revisorer samt respondenter från FAR.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visade att erfarenhet är den centrala källan till kunskap inom granskningsprocessen av hållbarhetsredovisningens tillförlitlighet. Ett exempel som belyser detta är att erfarenhet och lärandet av varandra har haft en inverkan på granskare under deras process att granska hållbarhetsredovisningar.   Examensarbetets bidrag: Vi har i denna studie kommit fram till två teoretiska bidrag då vi fann skillnader mellan vår teoretiska referensram och vårt empiriska material gällande granskares kunskap. Studiens första teoretiska bidrag visade att kunskap inte ses som en saknad vidare att erfarenhet är en viktig faktor för granskare under granskningsprocessen av hållbarhetsredovisningar. Detta relateras till praktisk klokhet och tacit knowledge eftersom kunskap kan uppkomma genom erfarenhet och lärandet av varandra. Studiens andra teoretiska bidrag visade att det finns en bakomliggande efterfrågan på utbildningar inom hållbarhetsredovisningens delar.   Förslag till vidare forskning: Vi finner ett fortsatt intresse av att se hur granskares arbetslivserfarenheter påverkar synen på kunskap utifrån erfarenhet. Därför är ett förslag till vidare forskning att genomföra en liknande studie med fler respondenter där hänsyn tas till arbetslivserfarenhet för att bidra till nya infallsvinklar.