Syftet med denna studie är att undersöka hur man på olika skolor i tre kommuner gör för att kartlägga elevernas kunskaper i matematik, för att ta reda på vilka elever som är i behov av särskilt stöd. Efter intervjuer på åtta skolor valdes tre kartläggningsmaterial ut. Lärarnas uppfattningar om kartläggningsmaterialen lyfts fram och diagnoser analyseras för att se vad de testar. Undersökningen visar att man på de besökta skolorna använde många olika material för att kartlägga matematikkunskaperna. Det material som användes på flest skolor var kartläggningsmaterialet Diamant, vilket är ett av de tre material som är med i analysen. Det visade sig att även om materialet var detsamma använde man det på helt olika sätt på skolorna. Förutom Diamant analyserades Förstå och använda tal- en handbok och Mattecirkeln. Analysen av kartläggningsmaterielen visade att de kunskaper som testas inom ämnesområdet aritmetik är de lägre nivåerna på Blooms taxonomi, som använts för min analys. Det handlar främst om kunskaper inom områdena faktakunskaper, förståelse och tillämpning. Två av materielen hade några uppgifter inom området analys, men alla saknade kunskaper inom de högre nivåerna syntes och värdering. Vidare visade analysen att om kartläggningsmaterialen ska användas som formativa bedömningsinstrument, måste den enskilde läraren ha goda kunskaper om vad som menas med formativ bedömning.

During my practical training period I observed that many of the students have a negative attitude against mathematics. I also observed that these students have a difficulty reaching the goals in the subject. In my opinion there are different factors that can be the reason to why these students experiences mathematics as a difficult subject in school. This is the reason why I wanted to find out which factors that lies behind the difficulties and how the pedagogues work to support these students. It is also significant that every single student get their rights to develop a positive attitude against mathematics and that the pedagogue supports the students in their development. The point with this degree project is to find out, with the help of three pedagogues, which factors that could lead to difficulties in mathematics with students. However, I also want to find out how the pedagogues teach out when they come across with students with mathematical problems. The three informants have many years of experience in teaching and they have worked with students in the elementary school for many years. They have also been teaching students with difficulties in mathematics. When I was interviewing the pedagogues I got the chance to give them attendant questions and also be accessory during the interview. The results of my study showed that there are different factors that can lead to difficulties in mathematics with students, but also that there are different kinds of ways to work for the pedagogue with students that have problems with the subject. These factors are emotional blocks, lacking in the teaching, reading- and writing difficulties and difficulties in the language. My study also showed that with the help from the pedagogue, the students can develop a more positive attitude against mathematics, thru social interactions, dialogues, group work and elaborative work.

I detta examensarbete var syftet att undersöka vilka uppfattningar som finns kring dyskalkyli bland några verksamma pedagoger och hur dessa uppfattningar förhåller sig till forskning inom området dyskalkyli. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet ligger i de kognitiva teorierna och i förhållningssätt till dyskalkyli som finns i forskningen.Datainsamlingen har bestått av kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger; fyra matematiklärare och två specialpedagoger, där deras uppfattningar av dyskalkyli har undersökts.Det som framkom i resultatet är att få av pedagogerna har kommit i kontakt med någon elev som diagnostiserats med dyskalkyli och kunskapen om begreppet dyskalkyli var generellt bristfällig bland pedagogerna. Dock hade specialpedagogerna mer kunskap om dyskalkyli än matematiklärarna. Förhållningssättet till dyskalkyli varierade bland pedagogerna. En del av pedagogerna ansåg att många elever kunde passa in på kriterierna för dyskalkyli där de såg fördelar med att använda dyskalkyli som en diagnos, eftersom den kunde användas för att få mer resurser. Däremot såg de andra pedagogerna en risk i att man fastnade i att diagnosen gällde svårigheter inom matematiken och kunde förbise att svårigheterna även påverkar andra ämnen.Slutsatser som kunde dras av studien är att pedagogerna hade svårt att skilja på dyskalkyli och generella matematiksvårigheter, vilket även tidigare forskning visar på. De flesta pedagogerna ställde sig kritiskt till dyskalkyli eftersom att det fortfarande saknas en tydlig definition av begreppet. Därför kan värdet av att använda dyskalkyli som en diagnos ifrågasättas eftersom det inte är meningsfullt att sätta en diagnos om det inte finns en tydlig bild av dels vad dyskalkyli är och dels vilka arbetsmetoder och material som förespråkas gällande elever med dyskalkyli.

<p>Matematik finns omkring oss i vardagen hela tiden och det är ett av skolans viktigaste ämnen. I och med införandet av förskoleklass 1998, har vi i princip fått en tioårig grundskola. Med bakgrund av detta har syftet med denna uppsats varit att undersöka verksamheten i matematik i förskoleklass. Vi har även tagit reda på om och hur förskollärarna hjälper barn som riskerar att få svårigheter i ämnet samt om det finns något samarbete mellan förskollärarna i förskoleklass.</p><p>I bakgrunden börjar vi med att presentera en historisk tillbakablick över matematiken, förskolan och förskoleklassen. Vi redogör för de styrdokument som påverkar verksamheten och vi beskriver även vad olika forskare anser om barns lärande i matematik, svårigheter i ämnet samt vilken roll pedagogen har.</p><p>Vår empiriska undersökning grundar sig på intervjuer med nio förskollärare verksamma i förskoleklass. I resultatdelen redogör vi för hur de arbetar med matematik, vilka mål de har med sin verksamhet samt om och hur de hjälper barn som riskerar att få svårigheter i matematik.</p><p>I vår undersökning har vi funnit att förskollärarnas arbete i matematik är relativt likartat. De arbetar mycket konkret och utgår från vardagssituationer, ett arbetssätt som överensstämmer med förskolans uppdrag. Skolans prägels syns då förskollärarna har avsatta stunder, lektioner, där barnen arbetar specifikt med matematik. De olikheter vi har funnit är att förskollärarna har olika önskemål om vilka kunskaper barnen ska ha uppnått när de lämnar förskoleklass. Förskollärarnas insatser varierar också när det gäller att hjälpa barn som riskerar att få svårigheter i matematik.</p>

Matematik finns omkring oss i vardagen hela tiden och det är ett av skolans viktigaste ämnen. I och med införandet av förskoleklass 1998, har vi i princip fått en tioårig grundskola. Med bakgrund av detta har syftet med denna uppsats varit att undersöka verksamheten i matematik i förskoleklass. Vi har även tagit reda på om och hur förskollärarna hjälper barn som riskerar att få svårigheter i ämnet samt om det finns något samarbete mellan förskollärarna i förskoleklass. I bakgrunden börjar vi med att presentera en historisk tillbakablick över matematiken, förskolan och förskoleklassen. Vi redogör för de styrdokument som påverkar verksamheten och vi beskriver även vad olika forskare anser om barns lärande i matematik, svårigheter i ämnet samt vilken roll pedagogen har. Vår empiriska undersökning grundar sig på intervjuer med nio förskollärare verksamma i förskoleklass. I resultatdelen redogör vi för hur de arbetar med matematik, vilka mål de har med sin verksamhet samt om och hur de hjälper barn som riskerar att få svårigheter i matematik. I vår undersökning har vi funnit att förskollärarnas arbete i matematik är relativt likartat. De arbetar mycket konkret och utgår från vardagssituationer, ett arbetssätt som överensstämmer med förskolans uppdrag. Skolans prägels syns då förskollärarna har avsatta stunder, lektioner, där barnen arbetar specifikt med matematik. De olikheter vi har funnit är att förskollärarna har olika önskemål om vilka kunskaper barnen ska ha uppnått när de lämnar förskoleklass. Förskollärarnas insatser varierar också när det gäller att hjälpa barn som riskerar att få svårigheter i matematik.