No description available.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en kvalitativ metod dels undersöka hur den praktiska fysträningen, med fokus på styrketräning bedrivs i sex ishockeylag hemmahörandes i J18-Elit. Parallellt utvärderas och presenteras även Svenska Ishockeyförbundets formella dokument gällande styrketräning. Den insamlade datan från tränarna, Svenska Ishockeyförbundets dokument och presenterad forskning i det aktuella ämnet ska sedermera ställas mot varandra och antingen bekräfta varandra och ge en samlad bild, eller visa på en skild syn gällande den praktiska styrketräningen för manliga ishockeyspelare i åldern 16 till 18 år (J-18). Utöver hur den praktiska styrketräningen bedrivs ska uppsatsen även undersöka i vilken utsträckning en specifik styrketränings-metod och tränarens utbildningsbakgrund eventuellt påverkar det aktuella lagets tabellplacering och framgång i ett eventuellt slutspel. Datan inhämtas genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med varje enskilt lags tränare som ansvarar för fysträningen. Svenska Ishockeyförbundets dokument har inhämtats både från offentliga hemsidor med tillgängligt material för allmänheten, och genom dokument som för gemene man kan köpas eller fås genom olika tränarutbildningar i Svenska ishockeyförbundets regi. Utifrån datan kunde ingen specifik styrketränings-metod eller specifik utbildningsbakgrund likställas med en hög tabellplacering. Den övergripande bild som framstår är att ishockeyn är för komplex ur ett fysiologiskt perspektiv för att kunna prioritera och likställa en specifik styrketränings-metod för sportslig framgång.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Svenska Ishockeyförbundet bedriver rekryteringsarbetet av domare samt vad finns det för utvecklings- och utbildningsmöjligheter. Det framkom i sökning av tidigare forskning att det är ett outforskat ämne. Det har genomförts en enkät som 481 domare har besvarat och en intervju med Joel Hansson på Svenska ishockeyförbundet. Uppsatsen har påvisat det bristfälliga rekryteringsarbete som legat till grund för verksamheten. Uppsatsen har visat att samarbetet mellan förening och domare är bidragande i syfte att rekrytera och behålla domare. Svensk ishockey har ett problem att lösa i domarbristen, annars riskerar idrotten att succesivt försvinna utan en fungerande rekrytering av nya domare.

I dagens samhälle utvecklas företag och organisationer ständigt och samhället ställer stora krav på organisationer, allt från att vara mer miljömedvetna till att skapa en mer genusmedveten marknad. Detta innebär i stor utsträckning att organisationer måste förändras för att efterleva de krav som ställs på dem. Utgångspunkten för denna studie var att se till Svenska Ishockeyförbundets förändringsarbete med att främja damishockeyn. Syftet med studien är därmed att se hur förändringsarbetet som Svenska Ishockeyförbundet driver upplevs av aktiva spelare, samt hur väl de har lyckats med de mål som de satt upp. Uppsatsen utgår från ett nyinstitutionellt perspektiv och grundar sig därmed teoretiskt. Tanken är att nyinstitutionell teori ska prövas och användas som analysmedel för att granska Svenska Ishockeyförbundet i relation till respondenternas intervjusvar. För att konkretisera syftet har därmed två frågeställningar utformats; -       Hur arbetar Svenska Ishockeyförbundet för att uppnå målen i förhållande till kvinnofrämjande ishockey? -       Vilken uppfattning har kvinnliga ishockeyspelare kring förändringsarbetet som Svenska Ishockeyförbundet utför?   För att besvara studiens syfte och frågeställningar används en kvalitativ metod i form av en fallstudie. Materialet som samlats in bestod av rapporter från Svenska Ishockeyförbundet och semistrukturerade intervjuer från fem respondenter från samma förening. Uppsatsen har en deduktiv ansats och resultatet från intervjuerna analyserades därtill med hjälp av den teoretiska referensramen, nyinstitutionell teori. Utifrån detta har studien identifierat damishockeyspelarnas uppfattning och förståelse kring förändringsarbetet samt hur de ställer sig till fenomenet. Studien belyser även hur Svenska Ishockeyförbundet arbetar för att uppnå målen för att främja damishockeyn. Resultatet förtydligar vikten av legitimitet och hur isärkopplande verksamheter kan påverka förtroendet till organisationen.

This study aims to survey the news coverage regarding the 2019 boycott of the Swedish national women’s ice hockey team. The primary focus is to convey the portrayal of both gender and the boycott, while eventual changes in framing through time and between newspapers have been considered. The study has utilized a theoretical framework, consisting of media theories Agenda-Setting Theory and Framing Theory as well as gender theory. Both research fields have also been supported by previous research. The study has been conducted through a mixed methodology with quantitative content analysis as well as a critical discourse analysis as described by Norman Fairclough. The material has been assorted through a stratified sampling, consisting of a total of 224 articles from 79 different Swedish newspapers published between August 1st and November 30th, 2019. The material for the critical discourse analysis consists of eight articles, two from each month, which has been chosen through a purposive sample to match the quantitative content analysis. The results show that women have a prominent and professional role in the news coverage, in both body text and headlines. However, women mainly defend the boycott and the choices that lead to the situation. Men discuss the topic more freely, although they are not the primary source of information. The boycott is portrayed as a consequence of an economic factor, rather than the treatment that lead to economic differences between men and women. The news coverage has mainly framed the event in similar ways, giving a tantamount report of the boycott. Although there is a measurable change through time, there are no differences in the main framing, such as the economical take of the articles. Therefore, this study concludes that framing contributes to the portrayal of traditional gender roles. Furthermore, the portrayal of the boycott promotes that men, who mainly write the articles, are unable to understand the problem of treatment, leading to framing that aims towards male readers.