Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasielärares didaktiska resonemang om att använda klassisk skönlitteratur i undervisningen. Det är till företrädelsevis de didaktiska frågorna varför, vad och hur som undersöks.  Jag vill undersöka hur lärarna tänker kring undervisningen samt vilka ramfaktorer som styr dem i arbetet och i urvalet av klassisk skönlitteratur.  Uppsatsen ämnar också besvara frågan om lärares förhållningssätt till en litterär kanon. Undersökningen grundar sig på fyra stycken lärarintervjuer och har sammanställts och analyserats med analysmetoden bricolage.    Studiens resultat visar att elever undervisas i klassisk skönlitteratur för att få ett ökat ordförråd men främst för att utveckla en empatisk förmåga och utvecklas som människor. Eleverna ska nå livskunskap via litteratur det vill säga kunskaper genom litteratur och inte om litteratur. Resultaten stämmer in under Svedners idéer om att kunskapssynen har förändrats. Från att tidigare har varit mer fokus på själva litteraturen för att utvecklas till mer fokus att nå livskunskap via litteraturen. Att läsa ur ett allmänbildningsperspektiv anses som en viktig del för att eleverna inte ska bli exkluderade från samhället. Lärarna nämner att deras urval styrs av olika ramfaktorer som tid, ekonomi, utbud och elevernas förkunskaper. Samtliga lärare arbetar både med muntliga och skriftliga uppgifter och nämner att arbetssätt beror på elevgrupp.    På frågan om lärares förhållningssätt till en gemensam litterär kanon är majoriteten av lärarna tveksam till detta då de anser att läraren bäst kan förmedla ett budskap om de själva är insatta eller tycker om verket. Några säger att det redan finns en slags inofficiell kanon även om styrdokumenten varken tar upp klassiska verk eller författare som ska läsas på gymnasiet.

Läsförståelse är en förmåga som ligger till grund för flera ämnen i skolan. Forskning visar att lärare tror att när elever kan läsa har de läsförståelse, men så är inte fallet. Denna kvalitativa studie har en svenska kontext som vill belysa hur metoden textsamtal möjliggör för elever att utveckla sin läsförståelse. Studien är en intervjustudie som baserar sig på intervjuer från sju verksamma lärare. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare arbetar med textsamtal och på vilka sätt de upplever att textsamtal påverkar elevers läsförståelse. Det mynnar ut i frågeställningen: Vad uttrycker lärare om metoden textsamtal och deras arbete med textsamtal? Studiens resultat visar att textsamtal är gynnsamt, textsamtal används med olika fokus samt textsamtal tillåter ett varierande arbetssätt. Utifrån resultat visar slutsatsen att textsamtal är positivt att använda sig av för att utveckla elevers läsförståelse och är en metod som går att använda i flera ämnen.

Vi har i vårt arbete utformat en affärsplan för vår egen affärsidé. Den bygger på en butik somsäljer svenska klädesmärken och har en espressobar i ett. Från affärsidén har vi skapat en egenaffärsplan utifrån de vanligaste faktorerna som en affärsplan ska innehålla vilket ärmarknaden, konkurrenterna, finansiering och risker. I ett nystartat företag utgör den förstaaffärsplanen hela företagets grund.Våra problemformuleringar i arbetet är; Hur ser marknaden och konkurrensen ut? Vilket ärvårt unika kunderbjudande? Finns det någon lönsamhet? Dessa problemformuleringar harformat vårt arbete och varit grunden till våra undersökningar.Mingels affärsidé är att erbjuda fika tillsammans med shopping av svenska märkeskläder påSödermalm i Stockholm. Med ett annorlunda och unikt koncept vill vi locka till fika,umgänge och shopping i samma butik. Vår vision är att Mingel genom caféet ska bli ennaturlig mötesplats där man väljer att träffa sina vänner och umgås.Vår målgrupp till affärsidén är framförallt män och kvinnor som vistas på Södermalm och är iåldern 20-35 år. Vi ska locka våra kunder med ett sortiment av svenska klädesmärken somt.ex. Acne, Whyred och Odd Molly. Utöver vårt klädsortiment har vi accessoarer, tavlor ochvår espressobar som erbjuder försäljning av fika. Tillsammans med vårt utbud ska vi hahögsta servicegrad genom att personalen har goda kunskaper inom det textila området för atttillgodose kundens krav.Vårt huvudmål är att få en bruttovinst på 50 % det första året. Därefter har vi som delmål attbli ekonomiskt stadiga för att kunna utveckla våra inköp och utöka vårt sortiment. Vi villdessutom få en trogen kundkrets som besöker oss för både shopping och fika vilket ökar våramarknadsandelar.Vi har valt marknaden på Södermalm i Stockholm och inriktat oss på SoFo området.Södermalm är en stadsdel som år 2008 hade 117 952 invånare och den största åldersgruppenvar då mellan 25-35 år, vilket är positiva siffror för vår affärsidé. I området ligger många småbutiker och caféer och våra största konkurrenter som vi ser är Grandpa och Tjallamalla menäven Acne och Twist and Tango som alla har svensk design. Vi ser våra konkurrenter som hotför de är etablerade med fungerande koncept i området. Utifrån våra konkurrenter gäller detför oss att specialisera oss på något som de saknar och positionera oss rätt. Vi har valt attlägga oss mer centralt mot Götgatan jämfört med konkurrenterna och använder oss av högreservice och produktkunskap. Våra konkurrenter har dessutom ingen espressobar som vikommer att satsa på i vårt koncept.Vår resultatbudget visar att vi ligger på en bruttovinst med 65,8 % första året. Vi har ettresultat på 434 281 kronor. Vi har räknat med att gå in med 100 000 kronor var dvs. 200 000kronor och utöver det ta ett företagslån på 200 000 kronor för att kunna starta verksamhetendå våra inventarier kommer att hamna på en kostnad av 155 000 kronor. Det är vi två ägaresom kommer att jobba heltid och utöver det ha en extra anställd. Detta gör att vi harlönekostnader på 72 545 kr/månad.Under arbetets gång har vi sett att konceptet är uppskattat och många visar intresse för idén.Vårt val av inriktning på rapporten har varit lärorikt och vi kommer att ha stor nytta avkunskapen i framtiden! / Program: Butikschefsutbildningen

<p>I denna uppsats undersöks dislokationer hos en pojke på drygt tre år. Dislokationer omfattar konstruktioner som: I morgon, då kan hon nog vara med, din syster, vilket är ett exempel som innehåller både en initial och en final dislokation. Sådana konstruktioner har inte undersökts i svenska barns språk tidigare.</p><p>Undersökningen är en fallstudie. Materialet består av nio timmar videoinspelningar av samtal inom familjen under gemensamma aktiviteter, i första hand leksituationer. Materialet har analyserats och excerperats med avseende på sekvenser som innehåller dislokationer, initiala och finala, samt tveksamma fall av båda. Dessa har redovisats uppdelade på de olika typer som har identifierats och samt på samtalssituation och samtalspartner.</p><p>Nästan samtliga belägg utgörs av finala dislokationer. De initiala dislokationerna är endast tre, varav ett exempel är tveksamt.</p><p>De olika typerna av finala dislokationer verkar fylla olika funktioner och behov i kommunikationen och vissa typer finns det anledning att anta uppkommer p g a barnets aktuella syntaktiska utvecklingsnivå.</p>

<p> </p><p> </p><p>Undersökningens syfte är att få vetskap om hur rollspel används i svenska som andraspråksundervisning på sfi och hur lärare i ämnet ser på användandet av rollspel i undervisningen.</p><p>Undersökningen är av kvalitativ karaktär och syftar till att ge inblick i det undersökta fallet och inte att ge någon generell bild av verkligheten. För att få svar på frågeställningarna som undersökningen bygger på användes den vanligaste datainsamlingsmetoden, nämligen intervju. Undersökningen gjordes med hjälp av fyra informanter som alla arbetar på sfi.</p><p>Resultatet av undersökningen är att de intervjuade lärarna är mycket positivt inställda till rollspelsanvändande i undervisningen och att de använder sig av det i många olika moment i sin undervisning, men främst när de vill öva de olika genrerna som man använder språket inom i olika vardagssituationer.</p>

<p> </p><p>Det här examensarbetet har haft som syfte att undersöka hur</p><p>Vägverket Region Mälardalen kommunicerar i sina svarsbrev (med</p><p>brev avser jag både brev och mejl). Till grund för arbetet har jag</p><p>använt brev från avdelningen <em>Kundbehov och Planering </em>på</p><p><em>Vägverket Region Mälardalen</em>. Jag har utgått från ett hermeneutiskt</p><p>synsätt, där jag själv tolkat mina resultat. Mina plattformar har varit</p><p>informationsdesignteorin samt den närliggande stilistiska språkliga</p><p>teorin.</p><p>För att komma fram till mitt resultat har jag gjort en förstudie i</p><p>form av en enkel brevintervju på fyra av de personer som besvarar</p><p>brev på Vägverket Region Mälardalen. I intervjun framgick att</p><p>personerna överlag inte ser några specifika problem med att besvara</p><p>breven.</p><p>Jag har även gjort en enkätundersökning på ett urval av de</p><p>personer som kontaktat Vägverket via brev eller mejl.</p><p>Undersökningen berörde: språklig nivå, ton, krav på förkunskaper,</p><p>utförlighet samt handläggningstid. Resultatet visade att Vägverket</p><p>Region Mälardalen överlag får höga betyg av de 32 som svarade på</p><p>enkäten.</p><p>Jag har även gjort två textanalyser, en ytligare variant på 18</p><p>svarsbrev samt en grundligare variant på sex svarsbrev. Utifrån mina</p><p>textanalyser har jag kommit fram till flera tydliga drag hos</p><p>svarsbreven, vilka kan förbättras för att uppnå god</p><p>informationsdesign och god stilistik. Det visade sig att språket i</p><p>svarsbreven innehåller många nakna substantiv, många substantiv</p><p>istället för verb (så kallad substantivsjuka), många</p><p>passivkonstruktioner och långa sammansättningar. Vidare är</p><p>meningarna ofta väldigt långa. Språket innehåller även en hel del ord</p><p>som skulle kunna bytas ut mot en lättare synonym, och även en del</p><p>ord som är specifika inom Vägverket och därför främmande för</p><p>utomstående. Slutligen tenderar Vägverket Region Mälardalen att</p><p>linda in svaren på frågorna och skriva dessa i slutet av breven.</p><p>Några av de saker som går att förbättra i Vägverket Region</p><p>Mälardalens svarsbrev, har jag förutom i denna c-uppsats, redovisat i</p><p>en tillhörande checklista. Checklistans syfte är att vara en</p><p>lättillgänglig hjälp för dem som arbetar med att besvara brev inom</p><p>Vägverket Region Mälardalen. Man kan se checklistan som en</p><p>mycket kortfattad version av textanalysernas resultat.</p><p> </p>

No description available.

<p>Syftet med undersökningen var att skapa en djupare kunskap i vilka arbetssätt och metoder pedagoger i förskolan använder i sitt arbete för att stimulera barnens läsutveckling. Frågeställningarna var: Vilken eller vilka metoder användes för att stimulera barnens läsutveckling i förskolans verksamhet? Hur arbetade pedagogerna i förskolan för att stimulera barnens läsutveckling? Vad tyckte barnen om språkutvecklingsövningarna?Studien var en kvalitativ empirisk vetenskaplig undersökning av två förskolor med videoobservationer och ljudinspelade intervjuer. Respondenterna var barnen och pedagogerna i förskolorna. Resultatet av undersökningen visade att pedagogerna plockade delar från olika metoder. Det var viktigt att samtala mycket med barnen och att fånga upp deras intresse i vardagliga situationer som under den fria leken, vid matsituationer och vid vilan för att stimulera deras läsutveckling.</p>

<p>Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi anat en obalans i det internationella perspektiv som elever får i svenskämnets litteraturundervisning. Vi anser att om elever får läsa litteratur även från den icke västerländska kultursfären kan de få en ökad förståelse för människor med annan kulturell bakgrund. Genom att använda sig av ett balanserat mångkulturellt perspektiv i litteraturundervisningen ges elever en möjlighet att medvetandegöra den egna och andras identiteter, lära känna andras världar och på så vis komma bakom stereotypa bilder av människor. Att se om, och i så fall hur, globaliseringen av världen och det mångkulturella samhället avspeglas i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har utgått från ett kvalitativt perspektiv i vår forskning. Vi har använt oss av såväl kvalitativ som kvantitativ metod när vi intervjuat lärare och genomfört enkätundersökning med elever på grundskolans senare år och gymnasieskolan. Av globaliseringen av världen och det mångkulturella samhället ser vi inte många spår av i svenskämnets litteraturundervisning. Orsakerna till detta är bl.a. lärarnas bristande utbildning inom mångkultur och icke västerländsk litteratur. Ytterligare orsaker kan vara kurs- och läroplanernas utformning. Vi anser att de inte är tillräcklig tydliga när det gäller att föra in ett balanserat mångkulturellt perspektiv. Men den största bristen tycks ligga på samhället som inte i tillräckligt hög grad prioriterar frågan.</p>

No description available.