Syftet med denna uppsats har varit att få svar på hur pensionärerna som spenderar sinadagar på dagverksamheter upplever besöken från Svenska kyrkan och varför de väljeratt delta. Vidare ligger syftet på att ta reda på vad som driver vissa anställda inomSvenska kyrkan att bedriva denna verksamhet inom äldreomsorgen.Denna uppsats grundar sig mest på de intervjuer jag genomfört byggda på kvalitativaforskningsmetoder med pensionärer som deltog vid en andakt på en dagverksamhet.Diakonen som höll i den andakten och personal som jobbar på dagverksamheten därandakten hölls har bidragit med bakgrundsmaterial till denna uppsats.Även en präst har intervjuats för att ge en tydligare bild till varför denna verksamhetinom äldreomsorgen bedrivs.Detta material har sedan sammanställts och genom det materialet har jag sedan gjort enanalys baserad på etiska teorier för att få svar på mina frågeställningar.De resultat som fram kommit genom denna undersökning är att de flesta avpensionärerna som deltog vid andakten som genomfördes av Svenska kyrkan gjorde detför att de upplever besöken som rofyllda. De ser inte besöken som ett sätt att få utloppför sin tro, utan ser dem som underhållning. Anledningen till att de deltar i besöken ärför de flesta av pensionärerna ser det som ett kul ”avbrott” i vardagen och de uppskattarmusiken kyrkan spelar.Anledningen till att vissa anställda inom Svenska kyrkan driver denna verksamhet harjag kommit fram till att varierar. Jag framställer i min undersökning enbart två anställdafrån Svenska kyrkan, en diakon och en präst. Det som min analys kommit fram till är attprästen drivs av pliktetiska skäl gentemot hennes arbetsplats och ser det som hennesuppgift att predika inför alla, oavsett om de har förmågan att delta av egen vilja ellerinte.Diakonens drivkraft anser jag genom de etiska principer jag använt är för att finnas tillför de äldre och ge dem gemenskap och stimulans.

Detta examensarbete undersöker vilken plats litteraturhistoria har i dagens gymnasieskola utifrån vad den nya ämnesplanen i svenska tar upp. Hypotesen är att litteraturhistoria får en allt mindre plats i dagens skola. Metoden som använts i undersökningen är textanalys där den nya ämnesplanen i svenska med tillhörande kurser i urval analyseras i en noggrann närläsning. Enligt resultatet har det framgått att principerna för den nya ämnesplanen är tydlighet och att kurserna bygger på varandra. Momentet litteraturhistoria är till stor del knutet till litteraturvetenskap och användning av dess begrepp, samt tolkning och värdering av skönlitterära verk. Det framgår även att påbyggnadskurserna går upp på en mer avancerad nivå då det centrala innehållet blir allt detaljrikare och snävare formulerat. Några egentliga direktiv för hur läraren ska lägga upp sin undervisning i litteraturhistoria finns inte, utan läraren väljer själv vad som är viktigt för elevens fortsatta kunskapsutveckling inom ämnet. Detta gör undervisningen lättare att anpassa till varje elev och klass, fast samtidigt kan det bli svårare för läraren att göra ett relevant stoffurval. Slutsatsen är att litteraturhistoria finns kvar i skolan, men inte läses av alla då många program bara läser svenska 1 som obligatorisk kurs.

Syftet med den här uppsatsen är att jag vill undersöka och försöka kartlägga reklamtecknaren och artisten Georg Dahlbecks liv. Hur var det att leva och arbeta som reklamman och konstnär i Sverige första delen av 1900-talet? Jag vill även titta närmare på det Georg ägnade så gott som hela sitt yrkesverksamma liv åt, nämligen filmaffischer. Hur var det att arbeta på den stora filmdraken SF? Hur såg deras produktion av filmaffischer ut? Jag vill även försöka svara på frågan om arbetsprocessen förändrades med tiden. Mina frågeställningar: Hur levde och verkade Georg Dahlbeck? Hur såg SF:s filmaffischer ut och hur tillverkades de? Förändrades produktionen av filmaffischerna på något sätt?

Undersökningen syftar till att visa andraspråkselevens språkliga kunskaper på modersmålet och på svenska språket. Arabisktalande eleven skriver två texter. Den första är på modersmålet och den andra är översatts till svenskan. Performansanalys är ett bedömningsverktyg som beskriver vad eleven kan och som inte räknar elevens fel. Performansanalys är den metoden som används för att analysera elevens texter och sedan bedöma elevens språkliga kunskaper. Performansanalysen ger en mer mångsidig bild av textens språkliga och innehålliga kvaliteter. Resultatet av elevens texters analys visar att eleven befinner sig på två olika nivåer. Eleven har förmåga att utveckla båda språken parallellt trots den korta vistelsen i Sverige.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med och använder sig av läromedel i undervisningen i svenska som andraspråk. Studien är kvalitativt utförd och fyra lärare, verksamma vid tre olika skolor i en mellanstor kommun i Sverige. De har intervjuats om läromedel samt hur de använder dem i undervisningen. Denna studie visar att läroboken är det läromedel som dominerar under lektionerna samt att alla lärare inte har ett basläromedel. I undersökningen har det även framkommit att lärarna har en stor tilltro till tryckta läromedel men en mer negativ inställning till internetbaserade tjänster. Läroboken Svenskbiten har analyserats utifrån lärarnas arbetssätt samt statens bedömningskriterier från 1974-1991 och kursplanen i svenska som andraspråk. Slutsatser som dragits är att skillnaderna i användandet av läromedel mellan lärarna är tämligen små.

Undersökningen belyser de metoder som kommunerna i Nordost (Täby, Österåker, Vaxholm, Danderyd och Vallentuna) i Stockholms län använder sig av i analysering av flyktingars kompetens. Genom ett samarbete i kommunerna är ambitionen att förkorta perioden för de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Undersökningen som gjordes är kvalitativ och innefattar intervjuer med berörd personal från kommunerna. Undersökningen visar att det finns ett stort behov att på ett effektivt sätt få ut de nyanlända flyktingarna i arbete. Resultatet visar att det finns en gemensam grundsyn på kartläggningen av kompetensen hos de nyanlända. Flyktingkvinnor har generellt sett sämre förutsättningar på den svenska arbetsmarknaden, dock visar resultatet att inga speciella åtgärder vidtas för att stödja deras framsteg till självförsörjning.

The Swedish society has trough decades developed into a multicultural society. Minority groups such as Sami have been a part of the country for a long time. By being separated from the majority through culture, language etc. minorities demand the right to become independent and have the ability to practice their culture.   History show that minorities all over the world have been discriminated and abused by the majorities. Democratic procedures are often advantages for the majority. A lot of research has been made about this. The question researchers ask themselves is if the state should compensate minorities such as Sami’s by giving them group rights and if this is the right way to achieve equality and justice within a society.   The aim of this thesis is to examine how the minority group sami is being treated by the Swedish state and to analyze whether or not group rights work in the Swedish society. The research question is: Does group rights become a problem for the Swedish state? The essay applied two basic analytical positions made by Kymlicka and Kukathas. They are both publicly known by their contributions to questions on minority rights and multiculturalism. Their different perspectives were used on sami’s current position in the Swedish society and whether or not the state should or should not have group rights.   The method used in this essay includes a descriptive analysis and a case study on the sami minority group.   The conclusion of this essay is that the swedish state, even though the existents of certain group rights are still today discriminating the samis’. Furthermore, the reason why sami people still are not being treated well is because they have no political representation in Swedish politics.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att studera litteraturläsningens utrymme och status i nuvarande kursplaner i svenska och i förslget på nya kursplaner i svenska i GY11, hur detta tolkas av gymnasielärare i svenska samt hur den moderna forskningen återspeglas i de olika kursplanerna. I studien används teorier kring hur skönlitteratur kan fungera som kunskapskälla och tidigare forskning om litteraturläsning och svenskämnets kursplaner. För att uppnå syftet genomfördes en komparativ textanalys av nuvarande kursplaner i svenska och förslaget på nya kursplaner i svenska och kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i svenska. Undersökningsresultatet jämfördes sedan med vad som framkommit inom modern litteraturteori. Resultatet av textanalys och intervjuer visar att GY11:s kursplaner i svenska är formulerade på ett tydligare sätt och att kraven är skärpta för vilka kunskaper som ska uppnås med litteraturläsning. Resultatet visar även att modern litteraturteori finns återspeglad i olika grad beroende på vilka värderingar som finns hos den som läser kursplanerna. Lärare har olika sorts "glasögon" som bland annat har att göra med synen på svenskämnet. / 2010ht4728