No description available.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur präster ser på asylsökande som konverterar till kristendom. Den ämnar även studera hur prästerna talar om de asylsökande, hur de ser på de asylsökandes aktörskap, om de förändrar eller reproducerar maktordningen de finns i samt hur de ser på sin egen roll i processen. Materialet är insamlat med semi-strukturerade intervjuer med sju präster från olika stift inom Svenska kyrkan. Undersökningen är gjord med hjälp av kritisk diskursanalys och teorin som använts har främst byggt på Edward Saids Orientalism. Bland de sju informanter som intervjuats finns det två tydliga grupperingar av inställningar. Fyra präster är tveksamma till att döpa asylsökande och tre är positiva. De tveksamma ger de asylsökande mindre agens, de reproducerar maktordningen där de själva är överst och de talar om de asylsökande som om de är utsatta och som att de behöver hjälp att fatta rätt beslut. De som uttrycker sig positivt till att döpa asylsökande ger de asylsökande agens, de förändrar till stor del maktordningen och de talar om de asylsökande som aktörer och individer.

Syftet med denna studie som är kvalitativ och deskriptiv till sin karaktär var att undersöka hur mellanstadielärare genomför och tänker kring sin genrepedagogiska undervisning. Detta undersöktes med hjälp av tre frågeställningar som handlar om hur det sociokulturella perspektivet, den funktionella grammatiken samt cirkelmodellen förekommer i den genrepedagogiska undervisningen och beskrivs av lärarna. Metoderna som användes för att besvara frågeställningarna var klassrumsobservationer och intervjuer. Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet, den funktionella grammatiken samt cirkelmodellen har en tydlig förankring i lärarnas undervisning och förekommer på olika sätt. Det sociokulturella perspektivets förekomst kännetecknas av mycket interaktion och stöttning samt meningsfulla och kognitivt utmanande uppgifter. Den funktionella grammatikens förekomst kännetecknas av ett gemensamt metaspråk samt en medvetenhet kring språk och språkanvändning. Cirkelmodellens förekomst kännetecknas av en explicit språk- och ämnesintegrerad undervisning med fokus på kunskapsinhämtning, något som är tidskrävande men gynnsamt.

Det svenska samhället är idag beroende av en tillförlitlig eltillförsel och det är svårt att argumentera att elberoendet kommer minska i framtiden, sannolikt kan Sverige förvänta sig motsatsen. Av den anledningen medför den moderna samhällsutvecklingen att det ställs allt högre krav på en god leveranssäkerhet i svenska elnät. Därför är också elnätsmarknaden en samhällsbetydande marknad i Sverige. Regeringen med Energimarknadsinspektionen som tillsynsmyndighet ämnar således skapa incitament för nätbolag att vidta leveranssäkerhetsförbättrande åtgärder. Kraftiga stormar i början av 2000-talet har fått som följd att betydande vädersäkringsprojekt genomförts i Sverige. Dessa projekt har till stor del fokuserats mer mot elnät på landsbygden i form av allt mer kablifiering av elnätet, det då tätortsnät typiskt redan har en högre andel kabelnät. Att ersätta luftledningar mot kabel är en åtgärd som branschintuitivt anses vara leveranssäkerhetsförbättrande. Men analytiska metoder har inte använts för att studera vilka relationer som finns mellan olika åtgärder i elnätet och leveranssäkerhet. Denna uppsats önskar därför med hjälp av analytiska och statistiska metoder undersöka vilka investerings- och kostnadsåtgärder som tenderar att vara leveranssäkerhetsförbättrande. Målet är att öka kunskapen i området, men även att försöka visa vilka relationer mellan leveranssäkerhet och processer/åtgärder som finns. Anledningar till varför dessa relationer finns och skillnader mellan relationer undersöks även genom kvalitativa intervjuer med utvalda svenska lokalnätsbolag. Resultatet av studien visar på att det på kort och lång sikt är av stor vikt att främja effektiva processer om leveranssäkerhet ska främjas, det oberoende av nätkaraktär. Effektiva processer har möjlighet att minska leveranssäkerhetsmåtten SAIFI och SAIFI. På lång sikt är det av stor betydelse för lokalnätbolag att implementera hållbara investerings- och kostnadsstrategier för att över tid säkra en hög kvalitet på elsystemet. Ur ett leveranssäkerhetsperspektiv bör lokalnätbolag också reducera leveranssäkerhetspåverkan från felorsaker som har betydande negativt bidrag till leveranssäkerhet, men bör också beakta samhällsekonomiska konsekvenser. Investerings- och kostnadsåtgärder ska inte enbart motiveras utifrån historisk felfrekvens, utan också motiveras efter samhällskostnadskonsekvenser som ett potentiellt avbrott innebär. Det på grund av att den svenska kvalitetsregleringen baseras på samhällskostnaden för avbrott, vilket bör beaktas vid prioritering av åtgärder i elnätet. Som följd av skilda tekniska förutsättningar skiljer sig dock hur processer och reinvesteringar bör fokuseras för olika nätkaraktärer.

Syftet med denna studie är att undersöka ämneslärares attityder till att eleverna använder alla sina språkliga resurser i klassrummet, om de känner till begreppet translanguaging dvs. strategier för att använda elevers flerspråkiga potential i undervisningen (Garcia 2009) och vilka strategier de då eventuellt använder sig av i ämnesundervisningen. Materialet består av nätenkäter som skickades ut till 101 lärare, varav 27 deltog på en gymnasieskola i södra Sverige. Materialet har sedan analyserats kvantitativt. Datan visar på att lärarna förhåller sig olika till elevernas användning av flera språk i klassrummet. Samtidigt som deltagarna uppvisar en del negativitet gentemot att använda elevers flerspråkiga resurser i klassrummet kan man ändå se tendenser till mer positiva attityder. Dessa positiva tendenser tar sig uttryck i att de flesta av deltagarna trots att de inte känner till begreppet translanguaging, ändå använder sig av praktiska och konkreta strategier som ingår i begreppet.

Under de senaste åren har skolan genomgått stora förändringar genom att vi berikats med ett stort antal nyanlända elever. Dock har det visat sig att det finns stora behov av kompetensutveckling för att möta behoven hos dessa elever. Syftet med min studie är att undersöka komplexiteten kring organisationen av undervisningen av andraspråkselever. Frågeställningarna lyder ·         Vilka faktorer ser lärarna i svenska som andraspråk som betydelsefulla i undervisningen med andraspråkselever? ·         Vilka behov anser lärarna i svenska som andraspråk att eleverna har? ·         Vilka tankar om specialpedagogisk handledning och stöd finns bland lärarna? För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerarde intervjuer med fyra lärare i svenska som andraspråk. Intervjuerna transkriberades och tematiserades utifrån en kvalitativ metod. De teman som framkom analyserades med hjälp av von Wrights teori om punktuellt respektive relationellt perspektiv samt Vygotskys teorier om det sociokulturella lärandet och den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar på vad svenska som andraspråkslärarna upplevde som problematiskt med stora, heterogena grupper. Avsaknaden av specialpedagog upplevdes också som ett hinder men den mesta av problematiken hamnade på individnivå. Modersmålslärarna visade sig ha stor betydelse för eleverna vilket också tas upp i den avslutande diskussionen.

No description available.

This study is about contrastive analysis in mother tongue teaching in Sweden. Contrastive analysis between mother tongue and Swedish is part of the Swedish syllabus for the school subject mother tongue and is therefore a pertinent subject to be investigated. The study analyzes how five mother tongue teachers in a medium-sized Swedish city work with contrastive analysis in their classes and how they evaluate the importance of this content in mother tongue teaching. The question concerning the teacher's working method with contrastive analysis focuses on whether they have used teaching aids that present this content and that are in accordance with the Swedish syllabus. The study also investigates whether teachers experience that they have access to such materials. Furthermore, the study analyzes the recommendations of teaching aids for mother tongue teaching made by the Swedish National Agency for Education in their website. The main goal is to gain a better understanding about the teacher's perspectives on and practices of contrastive analysis in mother tongue teaching. Hopefully, the study can be a contribution to the work of mother tongue teachers and teaching aid authors as well as to the studies of mother tongue students in a Swedish context. / <p>Modersmål</p>

I denna fallstudie granskas ett i huvudsak ideellt projekt (kallat SPRINT) för volontärledd svenskundervisning av drygt 400 vuxna asylsökande i Åre kommun. Medelst observationer av undervisning och läromedel, kvalitativa intervjuer med de inblandade, samt enkäter till deltagarna har projektets bakgrund, ambitioner, upplägg och genomförande undersökts, samt hur det tagits emot av deltagarna. Upplägget uppfattas som välfungerande av samtliga inblandade och projektets resultat kan betraktas som lyckade, trots vissa upplevda hinder såsom alltför heterogena klasser med både utbildade och analfabeter, samt brist på volontärer. Således tål modellen mycket väl att upprepas i liknande situationer, där de ekonomiska resurserna är begränsade, men viljan att hjälpa stor. / This case study focuses on a local volunteer project in the municipality of Åre, aimed at teaching Swedish to over 400 adult refugees during the approximately 18 months that they have to wait for a residence permit. The background, aims, setup and operation of the project has been examined, accounted for and evaluated, as well as the perceived results. The methods used are observations of the lessons and examination of the web- based primer, interviews with the initiators, trainers, volunteers and administrator of the project, as well as a student survey. The teaching method and setup of the project is perceived as effective by all participants, although volonteers periodically were scarce and the classes too heterogeneous.The results can be considered more than satisfying. Thus the concept and setup can be recommended for use in similar situations in the future, where the financial means are lacking, but the desire to help prevails.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur man skildrar det kalla kriget i nutida tjeckiska och svenska läroböcker. Jag utgår från faktumet att Tjeckien (respektive Tjeckoslovakien) och Sverige hade olika politiska förutsättningar under det kalla kriget och därför har jag velat spåra hur dessa skillnader eventuellt synliggörs i historieläroböcker, i synnerhet i texterna som handlar om det kalla kriget. På grund av mina egna erfarenheter har jag också formulerat en hypotes som behandlar skilda tendenser inom de två ländernas skolväsende. Dessa tendenser innefattar bland annat fokus på faktainlärning, kontra fokus på analysförmåga och kritiskt tänkande. Resultatet visar tydligt att det politiska arvet har lämnat avtryck på hur man tolkar vissa händelser i enskilda länder. Däremot stämmer hypotesen bara delvis överens. Man kan spåra tendenser av att gynna analysförmågan och det kritiska tänkandet även i de tjeckiska läroböckerna. Den ena tjeckiska läroboken hamnade i strävan att avskaffa fokus på ren faktainlärning i den andra ytterligheten, det vill säga att ange bristfälliga information.