Swedish 1 is a required course in all vocational and academic programs in secondary schools in Sweden. Government studies show a deficit of sex and gender perspectives in the study materials today. The aim of this thesis in Swedish with a didactic approach is to analyze dif-ferent textbooks for course Swedish 1 to visualize sex and gender perspectives conveyed. To my help, I have in the analysis used the Yvonne Hirdman's theories about gender system and Judith Butler's theories of performativity. The thesis also contains a less extensive survey made in different classes in secondary school who is reading Swedish 1. The analysis reveals that there is a deficit of sex and gender perspective in teaching aids, as well as different per-spectives of sexuality and ethnicity for example. It is also a part of the students who partici-pated in the survey prepared to agree with

Elevers språkutveckling är viktig för att de ska kunna bli goda samhällsmedborgare. Läraren i dagens klassrum har i uppgift att inkludera den skönlitterära genren i undervisningen. Elevers resultat har försämrats inom ämnet svenska. Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra vad forskning säger om högläsningens betydelse för elevers språkutveckling i de tidigare skolåren. Mer specifikt ska följande frågeställning besvaras: Vad säger tidigare forskning om hur lärares högläsning av skönlitterära böcker kan utveckla elevers språkutveckling i F-3? För att besvara frågeställningen har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt nio vetenskapliga studier och tre forskningssammanställningar som handlat om hur lärare använder sig av högläsning och vilken form av språkutveckling som uppmärksammats hos eleverna. Resultatet visar att högläsning kan användas genom interaktiv högläsning, diskussion, repetition och planering i syfte att utveckla elevers språkutveckling. Resultatet är inte generaliseringsbart då en del av studierna genomförts över en kort tid och med en liten population. Studierna har även genomförts utanför Sveriges gränser och har därför inte tagit hänsyn till vad lärare i Sverige måste genomföra utifrån läroplanen. Detta leder oss till lämplig fortsatt forskning som kan vara att göra liknande studier i Sverige. Lärare kan använda denna kunskapsöversikt för att förstå hur viktig högläsningen är och för att ta del av de olika sätten att ta sig an högläsning på i sin undervisning.

De nationella provresultaten i svenskämnet visar att i årskurs 6 är fler elever godkända i engelska skrivdelen än i svenska skrivdelen. Studier visar att svensklärare har bristande skrivdidaktiska kunskaper. Om eleverna får en bristande skrivutveckling i skolan kan det få negativa konsekvenser i framtiden. Syftet med den här studien är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare kan påverka elevers skrivutveckling i ämnet svenska, för barn i grundskolan, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vad säger tidigare forskning om hur lärare kan undervisa för att främja elevers skrivutveckling i ämnet svenska? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om skrivutveckling i svenska. Vårt resultat visar att läraren kan arbeta med estetiska uttrycksformer, låta eleverna arbeta i tillsammans och ge respons, använda digitala redskap och att låta eleverna arbeta med texters grundstenar och struktur för att främja elevers skrivutveckling. Det finns en risk att en specifik metod vi har fått fram i resultatet inte verkar gynnsam för alla elever i klassrummet. Vidare forskning kan utmynna i en studie om lärarens didaktiska val i undervisningen gällande skrivutveckling.

Läroplanen för grundskolan lyfter debatt och argumentationskunskaper i såväl övergripande mål samt specifika mål för olika ämnen. Flera forskare diskuterar debatt och argumentationsstrategier som viktiga faktorer i utvecklandet av demokratiska individer, något som skolan strävar efter. Vidare lyfts problem med lärare och elevers osäkerhet inför denna form av undervisning tillika så problem kring skillnader i hur flickor och pojkar presterar i klassrumssamtal. Följande studie presenterar en undersökning gjord i två klasser, årskurs åtta och nio, där vi observerat elevers argumentationsstrategier i debattsammanhang. Syftet har varit att undersöka elevers argumentationsstrategier i debattsammanhang ur ett genusperspektiv. Studien visar att det inte råder stora skillnader mellan flickor och pojkars argumentationsstrategier men att dessa skillnader är många. Skillnaderna visar på att flickor hamnar i positionen som The Other vilket skapar en fördel för pojkar. Detta förstärks i sin tur då skillnaderna mellan de två grupperna vid första anblicken inte är tydliga. Vidare diskuteras även lärares osäkerhet inom ämnet debatt och hur detta i sin tur påverkar eleverna. / Program: Lärarutbildningen

The history of western literature has always been centered by a few specific pieces of literature works. This research aims to find which of these canon-listed works that has survived over 30 years in six different textbooks in the Swedish subject. This essay is primarily based on quantative research made on three different curriculums from the upper secondary school and six different textbook that aims to display how the canon of authorships in textbooks has changed over the course of 30 years and how it reflects in the school curriculum and textbooks. The study found that over the course of 30 years only 25 authorships have been reoccurring in all of the textbooks. The cause of this shortcoming of authorships is, from a curriculum perspective, because of the discourse of literature in the different curriculums over the years. Technological advances and the purpose of the different textbooks were also shown to affect the outcome of the canon-lists that this essay presents.

Swedish for Immigrants (SFI) is a study program provided by Swedish municipalities to those who are resident in the country, above the age of 16 and in need to acquire basic skills in the Swedish language. Through this course, students are expected to develop their language knowledge to a level that allows them to participate actively in society as well as communicate freely at work or in other educational environments. The aim of this study is to analyse how teachers and students in two different SFI classrooms use their linguistic repertoires to make meaning in oral interaction with each other. Moreover, the study intends to investigate the study participants’ stance of the use of different languages at SFI. This has been done with translanguaging as the main theoretical framework. Translanguaging is an approach to multilingualism which takes into consideration multilingual individuals’ lived experiences and language practices as ways for them to make meaning. Through this approach, every language that is represented in the classroom and other semiotic resources are valued as a part of a multilingual person’s linguistic repertoire and can therefore be used in interaction. Because translanguaging has been mainly used in research about primary school and in contexts where English is the target language, this thesis wanted to further explore how translanguaging is used as a pedagogical approach in a Swedish as a second language course where the students are adults. Designed as a qualitative research, the study has employed classroom observations and semi- structured interviews as the research methods. First, classroom observations were conducted in the two studied classrooms and were documented by means of field notes and audio recordings. After an initial analysis of all the data collected through the observations, the study participants were interviewed about their stance on the use of multiple languages as a mean of instruction and about their recollections of some critical moments using the stimulated recall technique. The study results showed that the teacher in one classroom only used Swedish as the language of instruction, while the teachers in the second classroom drew upon both their and their students’ linguistic repertoires in their teaching. The interview with one of these teachers showed a positive stance towards the use of the different resources from both teachers’ and students’ linguistic repertoires. Students in both classrooms were observed using different languages, such as Swedish, English and their mother tongues, as well as body language and other resources as a way to make meaning in interaction with others and solve tasks. Interviews with students showed though different attitudes towards the use of different languages in SFI-instruction: while some students see positive sides in the possibility of using their other languages during classes, other students expressed an opposition to this practice and a preference for the use of Swedish only.

<p>Syftet med den här studien är att undersöka individers talarbenägenhet i olika gruppsammansättningar. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige där åtta elever observerades först i helklass, sedan i könshomogena grupper och till sist i tvärgrupper. Eleverna blev tilldelade en kreativ gruppuppgift att lösa och med hjälp av videoinspelningar har sedan elevernas talaktivitet studerats. Våra resultat grundar sig på kvalitativa och kvantitativa data och det som framkom i undersökningen var att det var stora skillnader i bemötandet av förslag i de olika grupperna. Ett annat intressant resultat var att talarbenägenheten hos de passiva eleverna inte var beroende av variabeln kön, utan att deras talaktivitet var beroende av övriga gruppmedlemmars talarbenägenhet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur grammatikundervisningen ser ut idag samt att utreda vilken betydelse läromedlen har för grammatikundervisningen. Vår undersökning har genomförts i form av en enkätstudie, intervjuer samt en observation. Det insamlade materialet har analyserats främst genom en kvalitativ metod. Några av de resultat som undersökningen gav är att lärarens ålder påverkar lärarens användning av läromedel i grammatikundervisningen, att dagens grammatikundervisning är utformad efter traditionella mönster samt att lärare har olika syfte med sin grammatikundervisning. De slutsatser som dragits efter dessa resultat är att många lärares grammatikundervisning är traditionellt utformad och saknar konkreta syften. En annan slutsats som dragits utifrån våra lärarintervjuer är att många läromedel inte lyckas väcka ett intresse för grammatik hos eleverna.</p>

<p>Studiens syfte var att ta reda på om elever med invandrarbakgrund får samma förutsättningar att klara sina studier och om lärarna tar hänsyn till elevernas olika bakgrund vid planering och utformning av lektionernas innehåll. Studien ska ge svar på om alla elever får en likvärdig chans till att klara kursmålen och om lärarna inkluderar och strävar efter att motivera elever som inte faller inom ramen för lärarens egen bakgrund och omvärldsperspektiv.</p><p>     Genom en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av intervjuer med lärare och analys av undervisningsmaterial har jag försökt att ta reda på hur verksamheten utformas för att inkludera och stärka alla elever samt motivera och uppmuntra till vidarestudier. Hur och om man involverar elevernas erfarenheter, intresse och bakgrund för att motivera, engagera och inkludera eleverna i undervisningen.</p><p>     Resultatet av min studie visade på att lärarna inte tar hänsyn till elevernas olika bakgrunder när de selekterar stoffurvalet och när de planerar innehållet av lektionerna. Studien visade att lärarna inte är medvetna om att ett sådant behov kan finnas.</p>

<p>Syftet med denna studie var att belysa några modersmålslärares tankar om sitt arbete med att stödja andraspråkselevers lärande och språkutveckling. Vi hade för avsikt att undersöka hur flerspråkiga lärare verksamma i studieverkstäder använder sig av modersmålet i sin undervisning av elever med annat modersmål än svenska. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där vi har intervjuat fem informanter från fyra grundskolor. Vi anser att vårt val av metod har lämpat sig väl för vårt syfte då vi ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar på att modersmålet har en viktig roll för språklig och kognitiv utveckling. Vårt resultat visar på en medvetenhet hos informanterna hur och på vilket sätt modersmålet har betydelse för all annan inlärning. Vidare visar vårt resultat på att informanterna arbetar med modersmålet och sätter det i fokus vid undervisning. Informanterna använder ständigt elevernas modersmål parallellt med svenska för att överbrygga språkkunskaper till vidare ämneskunskaper. Samtliga av våra informanter anser, enligt vårt resultat, att modersmålet är mycket viktigt för annan inlärning och att modersmålsundervisning är något man måste satsa på.  En av våra informanter säger att elever med höga ambitioner och motivation har en enorm hjälp att hämta i studieverkstaden bara det tar ansvar för sin skolgång. Resultatet påvisar att informantens roll är viktig som brobyggare mellan eleven och övriga skolan och att den sker med hjälp av modersmålet.</p>