<p>Arbetet syftar till att analysera Förvarsmaktens övergripande process rörande erfarenhetshantering ifallet Kosovo mellan 2007 och nutid samt granska hur denna process tar sin utgångspunkt i organisationsteori och metod. Detta är de ingångsvärden som använts i den intervjustudie som genomförts. I denna studie kan två organisationsmodeller påvisas i tidsspannet som arbetet behandlat, en med början 2007 och en senare som i skrivande stund är under implementering, dessa har i olika grad påvisat kopplingar till modellrapporten från FOI 1998. Metodrapporten i sig baseras på Sarv respektive Garvin´s tankar om lärande organisationer och dess bakomliggande tankar är därför genomskinliga. Det teoretiska materialet ger fyra utgångspunkter för analys, mål, flexibilitet och dynamik samt medinflytande. Under dialog och mål finns få anknytningspunkter till FOI´s modell, flexibilitet och dynamik samt medinflytande å andra sidan påvisar tydligt att tankar mot detta funnit men brister i implementeringeni modellen. För att vidare sammanfoga modellen och dessa tankar anser författaren att tydligare direktiv, styrningar och förklaringar behövs. Författaren påtalar även behovet av vidare forskning på området och specifikt hur processen ser ut efter att den nya organisationsmodellen till fullo implementerats i organisationen.</p> / <p>The study aims to analyse the Swedish Armed Forces process for lessons learned, as it was in Kosovobetween 2007 and present date and examine whether this process is based on organizational theory or not. These were the initial values for the interviews that followed. In answers from the interviews, two organizational models can be found within the given time span, one beginning in 2007 and the later one is as of now being implemented. These models have shown a varying degree of connection to the model developed by FOI in 1998. The model itself is based on the organizational theories of Sarv and Garvin and its ideas can therefore be seen as translucent. The theoretical material gives us four starting points for analysis, dialogue, goal orientation, flexibility and dynamics and finally participation. Under the headings dialogue and goal orientation there are few connecting factors to the FOI model, under the headings flexibility and dynamics and participation on the other hand there are clearly formed thoughts surrounding these issues but the writer found shortcomings in the implementations of these. In order to further merge the model and these bulletpoints the author believes that clearer directives, guidance and explanations are needed. The author also highlights the need for further research within this field to show the outcome of the implementation of the new organizational model.</p>

<p>Försvarsmakten beskriver i Arméns utvecklingsplan 2010-2020 att tre dygns uthållighet på taktisknivå inte är tillräckligt utan bör vara mer flexibelt så att den även passar mindre enheter som skall kunna verka över stora avstånd utan möjlighet till egen logistik. Syftet med uppsatsen är att utreda vad trovärdig uthållighet är. Att utreda om tre dygns uthållighet på taktisk nivå är tillräckligt eller om denna bör utökas till mer än tre dygn. I uppsatsen beskrivs vad som står skrivet i olika dokument från Försvarsmakten vilka styr uthålligheten. Det beskrivs även hur Försvarsmakten avser att uthålligheten skall se ut i framtiden. Detta kopplas sedan mot erfarenhetsvärden från slutrapporter från Afghanistan, rapporter från Försvarets forskningsanstalt och US Marine Corps samt en enkätundersökning genomförd med chefer från FS15, FS16 samt FS17. Uppsatsen visar på att det som står skrivet från Försvarsmakten inte alltid stämmer överens med hurdet ser ut i verkligheten. De flesta chefer som svarat på enkätundersökningen uppger att de tagit med mer förnödenheter avseende mat, vatten och ammunition till personligt eldhandvapen än de inriktningar som Försvarsmakten gett. Detta resultat tyder på att uthålligheten inte är trovärdig utan bör utökas för att i framtiden kunna skapa ytterligare möjligheter för soldatens överlevnad.</p> / <p>The Swedish Armed Forces describes in the document Arméns utvecklingsplan 2010-2020 that three days endurance regarding food, water and ammunition on a tactical level is not enough. It should bemore flexible so that it fits even smaller units which operate over great distances without the possibility of own logistics. The purpose of this paper is to examine what credible endurance is. To investigate whether three days endurance of tactical level is sufficient or whether this should be extended to more than three days. The paper describes what is written in various documents from the Swedish Armed Forces which govern endurance. It also describes how the Swedish Armed Forces relate to endurance in the future. This is then connected to experience values from the final reports from Afghanistan, reports from the Swedish Defence Research Institute and the U.S. Marine Corps and implement a survey of executives from FS15, FS16 and FS17. This paper shows that what is written from the Swedish Armed Forces are not always consistent withhow it looks in reality. Most officers who responded to the survey report that they have included more commodities for food, water and ammunition for personal weapon than the directions given bythe Swedish Armed Forces. These results suggest that endurance is not credible and should be expanded in order to create additional opportunities for the soldier's survival.</p>

<p>Kumulativ stress kan påverka soldater vid en utlandsmission. Denna stress orsakas av små vardagliga händelser och tjänstgöringsrelaterade händelser under en mission. Syftet med denna uppsats är att fåen fördjupad förståelse av hur en stressad gruppchef påverkar sin grupp i en komplex miljö som i den typ av missioner som för närvarande genomförs i Afghanistan. Uppsatsen undersöker hur kumulativ stress har påverkat gruppchefer och deras förmåga att leda gruppen samt hur stressen som gruppchefen utsatts för har påverkat gruppen. Undersökningen baseras på intervjuer av informanter som varit på utlandsmission i Afghanistan och de beskriver sin gruppchef och händelser som skedde under deras tid på mission. Alla informanter var män mellan 20-25 år när de genomförde sin utlandsmission. Informanterna hade olika befattningar för att ge undersökningen en bredare bild. För att kunna koppla till teorier om ledarskap och kumulativ stress har även dessa beskrivits i en teoretisk genomgång. Resultatet visar att gruppcheferna har på något sett påverkats av stress och att detta har påverkat deras handlande och påverkat gruppen. Hur de har agerat i de stressade situationerna tycks vara relaterat till hur de har fördelat ansvar och byggt upp gemenskapen i sin grupp. De grupper som hade en stark sammanhållning och öppet förhållande till varandra både i arbetet och privat påverkades mindre av att gruppchefen var stressad.</p> / <p>Cumulative stress may affect the troops on a foreign mission. This kind of stress is caused by small daily events and service-related events during a mission. The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of how stress affects group team leaders in a complex environment in the type of missions that are currently implemented in Afghanistan. The essay examines how group leaders have reacted to cumulative stress during their time in the mission and their ability to lead the group. The study is based on interviews with informants who had been on foreign missions in Afghanistan. All respondents were male between 20-25 years when they carried out their mission abroad. The informants had different positions in order to obtain a broader picture. The informants were interviewed about their squad leader and events that occurred during the mission. To be able to connect to theories of leadership and cumulative stress summaries of these have also been described in the theoretical analysis. The result shows that group leaders are affected by stress and that has affected their behaviour and impact on the group. How they have behaved in the stressful situations appears to be related to how they have allocated responsibilities and contributed to the cohesion in their group. The groups that had a strong cohesion and open relationship with each other, both at work and in private, appeared to be less affected by the commander when he/she was under stress.</p>

<p>Background: Officers in the Swedish Armed Forces educates their soldiers in various skills and arenas. The Officers get their educational training in officer training courses conducted by the Swedish Armed Forces or the Swedish national defence college. The aim of this study was to find out how the cadets, belive that they are formed into educators, their views on the literature being used in the Swedish armed Forsces, and their views on leadership and educational science.</p><p>Methods: The data for analysis were collected in spring 2010, by use of a questionnaire among cadets studying the tactical/operational program Ta/Op 07/10 at the Swedish national defence college. The respons rate was 69, 6 %.</p><p>Results: The majority of the cadets thought that experience was the most important factor in becoming a good educator. Most of the cadets also thought that the literature being used by the Swedish armed forces was good, however, few cadets stated that they will use the material for reflection on their own teaching when working as officers.</p><p>Conclusions: The Cadets had a positive attitude towards the educational philosphy and literature being used, but few will use the literature in reflecting on themselves as teachers. Cadets belive that they mainly will become good educators through experience, and that it is important that leaders and managers in Swedish armed forces have knowledge about educational science.</p>

Arbetet syftar till att analysera Förvarsmaktens övergripande process rörande erfarenhetshantering ifallet Kosovo mellan 2007 och nutid samt granska hur denna process tar sin utgångspunkt i organisationsteori och metod. Detta är de ingångsvärden som använts i den intervjustudie som genomförts. I denna studie kan två organisationsmodeller påvisas i tidsspannet som arbetet behandlat, en med början 2007 och en senare som i skrivande stund är under implementering, dessa har i olika grad påvisat kopplingar till modellrapporten från FOI 1998. Metodrapporten i sig baseras på Sarv respektive Garvin´s tankar om lärande organisationer och dess bakomliggande tankar är därför genomskinliga. Det teoretiska materialet ger fyra utgångspunkter för analys, mål, flexibilitet och dynamik samt medinflytande. Under dialog och mål finns få anknytningspunkter till FOI´s modell, flexibilitet och dynamik samt medinflytande å andra sidan påvisar tydligt att tankar mot detta funnit men brister i implementeringeni modellen. För att vidare sammanfoga modellen och dessa tankar anser författaren att tydligare direktiv, styrningar och förklaringar behövs. Författaren påtalar även behovet av vidare forskning på området och specifikt hur processen ser ut efter att den nya organisationsmodellen till fullo implementerats i organisationen. / The study aims to analyse the Swedish Armed Forces process for lessons learned, as it was in Kosovobetween 2007 and present date and examine whether this process is based on organizational theory or not. These were the initial values for the interviews that followed. In answers from the interviews, two organizational models can be found within the given time span, one beginning in 2007 and the later one is as of now being implemented. These models have shown a varying degree of connection to the model developed by FOI in 1998. The model itself is based on the organizational theories of Sarv and Garvin and its ideas can therefore be seen as translucent. The theoretical material gives us four starting points for analysis, dialogue, goal orientation, flexibility and dynamics and finally participation. Under the headings dialogue and goal orientation there are few connecting factors to the FOI model, under the headings flexibility and dynamics and participation on the other hand there are clearly formed thoughts surrounding these issues but the writer found shortcomings in the implementations of these. In order to further merge the model and these bulletpoints the author believes that clearer directives, guidance and explanations are needed. The author also highlights the need for further research within this field to show the outcome of the implementation of the new organizational model.

Försvarsmakten beskriver i Arméns utvecklingsplan 2010-2020 att tre dygns uthållighet på taktisknivå inte är tillräckligt utan bör vara mer flexibelt så att den även passar mindre enheter som skall kunna verka över stora avstånd utan möjlighet till egen logistik. Syftet med uppsatsen är att utreda vad trovärdig uthållighet är. Att utreda om tre dygns uthållighet på taktisk nivå är tillräckligt eller om denna bör utökas till mer än tre dygn. I uppsatsen beskrivs vad som står skrivet i olika dokument från Försvarsmakten vilka styr uthålligheten. Det beskrivs även hur Försvarsmakten avser att uthålligheten skall se ut i framtiden. Detta kopplas sedan mot erfarenhetsvärden från slutrapporter från Afghanistan, rapporter från Försvarets forskningsanstalt och US Marine Corps samt en enkätundersökning genomförd med chefer från FS15, FS16 samt FS17. Uppsatsen visar på att det som står skrivet från Försvarsmakten inte alltid stämmer överens med hurdet ser ut i verkligheten. De flesta chefer som svarat på enkätundersökningen uppger att de tagit med mer förnödenheter avseende mat, vatten och ammunition till personligt eldhandvapen än de inriktningar som Försvarsmakten gett. Detta resultat tyder på att uthålligheten inte är trovärdig utan bör utökas för att i framtiden kunna skapa ytterligare möjligheter för soldatens överlevnad. / The Swedish Armed Forces describes in the document Arméns utvecklingsplan 2010-2020 that three days endurance regarding food, water and ammunition on a tactical level is not enough. It should bemore flexible so that it fits even smaller units which operate over great distances without the possibility of own logistics. The purpose of this paper is to examine what credible endurance is. To investigate whether three days endurance of tactical level is sufficient or whether this should be extended to more than three days. The paper describes what is written in various documents from the Swedish Armed Forces which govern endurance. It also describes how the Swedish Armed Forces relate to endurance in the future. This is then connected to experience values from the final reports from Afghanistan, reports from the Swedish Defence Research Institute and the U.S. Marine Corps and implement a survey of executives from FS15, FS16 and FS17. This paper shows that what is written from the Swedish Armed Forces are not always consistent withhow it looks in reality. Most officers who responded to the survey report that they have included more commodities for food, water and ammunition for personal weapon than the directions given bythe Swedish Armed Forces. These results suggest that endurance is not credible and should be expanded in order to create additional opportunities for the soldier's survival.

Kumulativ stress kan påverka soldater vid en utlandsmission. Denna stress orsakas av små vardagliga händelser och tjänstgöringsrelaterade händelser under en mission. Syftet med denna uppsats är att fåen fördjupad förståelse av hur en stressad gruppchef påverkar sin grupp i en komplex miljö som i den typ av missioner som för närvarande genomförs i Afghanistan. Uppsatsen undersöker hur kumulativ stress har påverkat gruppchefer och deras förmåga att leda gruppen samt hur stressen som gruppchefen utsatts för har påverkat gruppen. Undersökningen baseras på intervjuer av informanter som varit på utlandsmission i Afghanistan och de beskriver sin gruppchef och händelser som skedde under deras tid på mission. Alla informanter var män mellan 20-25 år när de genomförde sin utlandsmission. Informanterna hade olika befattningar för att ge undersökningen en bredare bild. För att kunna koppla till teorier om ledarskap och kumulativ stress har även dessa beskrivits i en teoretisk genomgång. Resultatet visar att gruppcheferna har på något sett påverkats av stress och att detta har påverkat deras handlande och påverkat gruppen. Hur de har agerat i de stressade situationerna tycks vara relaterat till hur de har fördelat ansvar och byggt upp gemenskapen i sin grupp. De grupper som hade en stark sammanhållning och öppet förhållande till varandra både i arbetet och privat påverkades mindre av att gruppchefen var stressad. / Cumulative stress may affect the troops on a foreign mission. This kind of stress is caused by small daily events and service-related events during a mission. The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding of how stress affects group team leaders in a complex environment in the type of missions that are currently implemented in Afghanistan. The essay examines how group leaders have reacted to cumulative stress during their time in the mission and their ability to lead the group. The study is based on interviews with informants who had been on foreign missions in Afghanistan. All respondents were male between 20-25 years when they carried out their mission abroad. The informants had different positions in order to obtain a broader picture. The informants were interviewed about their squad leader and events that occurred during the mission. To be able to connect to theories of leadership and cumulative stress summaries of these have also been described in the theoretical analysis. The result shows that group leaders are affected by stress and that has affected their behaviour and impact on the group. How they have behaved in the stressful situations appears to be related to how they have allocated responsibilities and contributed to the cohesion in their group. The groups that had a strong cohesion and open relationship with each other, both at work and in private, appeared to be less affected by the commander when he/she was under stress.

Background: Officers in the Swedish Armed Forces educates their soldiers in various skills and arenas. The Officers get their educational training in officer training courses conducted by the Swedish Armed Forces or the Swedish national defence college. The aim of this study was to find out how the cadets, belive that they are formed into educators, their views on the literature being used in the Swedish armed Forsces, and their views on leadership and educational science. Methods: The data for analysis were collected in spring 2010, by use of a questionnaire among cadets studying the tactical/operational program Ta/Op 07/10 at the Swedish national defence college. The respons rate was 69, 6 %. Results: The majority of the cadets thought that experience was the most important factor in becoming a good educator. Most of the cadets also thought that the literature being used by the Swedish armed forces was good, however, few cadets stated that they will use the material for reflection on their own teaching when working as officers. Conclusions: The Cadets had a positive attitude towards the educational philosphy and literature being used, but few will use the literature in reflecting on themselves as teachers. Cadets belive that they mainly will become good educators through experience, and that it is important that leaders and managers in Swedish armed forces have knowledge about educational science.

Försvarsmakten har sedan sekelskiftet gått ifrån att vara ett invasionsförsvar till att bli ett insatsförsvar. Under denna omvandling har Försvarsmakten blivit allt mindre och fått en mer internationell inriktning. Förband har lagts ned, personal sagts upp och materiel skrotats. Författaren är intresserad av att se hur detta har påverkat Försvarsmakten som en samhällsresurs. Problemet som ställs i uppsatsen är huruvida regeringen har anpassat Försvarsmaktens uppgift att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred, mot bakgrund av den omvandling som skett. Syftet med denna uppsats är sålunda att undersöka och jämföra om uppgiften att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred har förändrats, utvecklats eller anpassats till det nya insatsförsvaret som Sverige har idag. Som metod används en komparativ och kvalitativ textanalys av utvalda propositioner, departementsserier och regleringsbrev. De fakta i dokumenten som berör uppsatsämnet analyseras och jämförs, för att sedan sammanfattas och diskuteras.  Resultatet i uppsatsen påvisar att regeringen inte har ändrat uppgiften att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred, som ställs till Försvarsmakten. Men det påvisar även att en kontinuerlig anpassning av uppgiften sker i form av ett samarbete med andra myndigheter, denna utveckling kan följas på olika sätt i de utvalda källorna. Författaren har dragit slutsatser kring det presenterade resultatet och kommit fram till att regeringen inte behövt ändra uppgiften. Men för att kunna effektivisera utnyttjandet av de resurser som Försvarsmakten kan tillföra vid svåra påfrestningar bör regeringen utveckla och precisera hur Försvarsmakten skall utnyttjas med störst effektivitet. / The Swedish Armed Forces has, since the turn of the century, transformed from an invasion defence to a type of mission oriented defence. This means that the Swedish armed forces have become smaller in volume, material has been terminated, a lot of personnel have been terminated and the amount of conscripts heavily reduced. The author is interested in how this has affected the Swedish armed force as recourse to the Swedish society. Before and under the transformation, one of the Swedish armed forces duties has been to strengthen the Swedish society when hard tensions have emerged in peacetime. This duty has been presented in the regulations that the Swedish government give to the Swedish Armed Forces every year.  The duty is also one of the duties presented in the regulation that controls the Swedish Armed Forces activities. The problem that is presented in the essay is how the Swedish government has adjusted this duty to the Swedish Armed Forces with this transformation in mind. The purpose of this essay is therefore to investigate and compare if the duties have been changed, developed and/or adjusted to the new Swedish armed forces as it is today. The result of this paper shows that the government has not changed the duty to strengthen the society when hard tensions come. However, it also shows that there is a continuing adjustment to the duty in form of cooperation with other authorities. This development can be seen in different ways in the varying sources that have been presented in the essay. The author has drawn some conclusions concerning the presented results and reached a conclusion that the government does not have to change the duty. It can be preserved as it is today. In order to use the resources that the Swedish armed forces contribute more efficiently, the government has to develop and specify how the Swedish armed forces can be used with the greatest efficiency.

Uppsatsen är en komparativ studie om försvarsbeslut 1925 och försvarsbeslut 2004. Jag testar två teorier mot dessa två försvarsbeslut, det är realismen och liberalismen. Det jag vill få fram genom uppsatsen är att se likheterna och skillnaderna i de båda besluten inom ett säkerhetspolitiskt perspektiv. / The essay is a comparative study of the defence decision 1925 and the defence decision 2004. I will test two theories of these two defence decisions, it is realism and liberalism. What I want to get through this essay is to identify the similarities and differences in the two decisions in a security policy perspective.