<p>Syftet med denna studie är att se om den kommunala skolan närmat sig Maria Montessoris tankar när det handlar om läs- och skrivinlärning. Min frågeställning blir därmed; om och i så fall hur skiljer sig i praktiken den läs- och skrivinlärning som bedrivs i en Montessoriförskola från den som bedrivs i den kommunala förskolan?</p><p>Slutsatsen som nås baseras dels på en litteraturstudie, dels på en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som präglats av en dialog.</p><p>I den teori jag tar min utgångspunkt fastställs att stora skillnader finns, dessa återfinns i praktiken men är där inte längre så tydliga.</p><p>Det mest iögonfallande är den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den är mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem båda är dock materialets uppbyggnad och den röda tråd som det följer, samt en stark tro på barnets förmåga.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om språkkunskaperna i svenskämnet skiljer sig mellan eleverna på det studieförberedande teknikprogrammet och eleverna på det yrkesförberedande energiprogrammet. Forskningsfrågan är därmed: Varför uppfattas elevernas språkkunskaper och språkfärdigheter vara så olika på gymnasieprogrammen?</p><p>Eleverna i studien fick 30 minuter på sig att skriva en argumenterande text. Dessa texter har jag sedan jämfört med hjälp av variabler som lexikogrammatik (ordval, stavning, särskrivning, meningsbyggnad), textegenskaper (argumentation, disposition, textlängd, stil) och elevens bakgrund (föräldrars utbildningsnivå och elevens bostadsort). Jag har också intervjuat den svensklärare som undervisar i båda klasserna och delat ut enkäter bland andra svensklärare på skolan med frågor som bland annat behandlar hur de bedriver sin svenskundervisning och huruvida de anser att det finns skillnader mellan programmen i elevernas brukstexter.</p><p>Resultaten av lärarintervju och lärarenkät (där 5 av 6 lärare undervisar på både studieförberedande och yrkesförberedande program) visar att lärarna tycker att det finns en skillnad mellan elevers texter beroende på vilket program de går. De tycker att de elever som går studieförberedande program skriver fylligare texter med mer utvecklade argument och bättre ordförråd. Resultaten av elevtextanalyserna visar däremot att för lexikogrammatik är skillnaderna försumbara och även så för textegenskaper som disposition, textlängd och stil. Det som skiljer klasserna åt är deras sociala bakgrund och därmed det sätt de uttrycker sig på. Elever med medelklassbakgrund använder främst ett avancerat språk i sina texter och inventeringsstilen som argumentationsteknik. Elever med arbetarklassbakgrund använder däremot ett mindre avancerat språk i sina texter och punktstilen som argumentationsteknik. Det är sanno-likt dessa skillnader i uttryckssätt som gör att lärare tycker att det finns en skillnad mellan elevtexter, trots att innehåll och disposition är ungefär detsamma.</p>

<p>Vårt syfte var att undersöka hur lärare och blivande lärare analyserar och bedömer en elevtext från skolår 2. Vidare ville vi undersöka vilken handledning och respons dessa ville ge eleven. Undersökningen grundade sig på 24 enkäter och 4 intervjuer som tog upp stavningsförmåga, användning av skiljetecken, meningsbyggnad, textens längd och sammanhang i texten. Dessa aspekter har berörts genom att lärarna och de blivande lärarna har fått göra iakttagelser och bedömningar av elevtexten. De har också fått redovisa vilken handledning och respons de vill ge till eleven. Resultaten visade på likheter och skillnader i sättet verksamma lärare och blivande lärare analyserar och bedömer en text. Vi drog slutsatsen att den största skillnaden var att de verksamma lärarna analyserar, bedömer, handleder och ger respons mer detaljerat än de blivande lärarna.</p><p>Nyckelord</p><p>Analys, bedömning, handledning, respons, elevtext, skolår 2, lärare, blivande lärare</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur pojkar med ett svagt läsintresse upplever boksamtal samt om det främjar deras läsintresse. För att få en uppfattning om hur eleverna upplevde boksamtalen så har jag genomfört kvalitativa intervjuer med eleverna. Urvalet gick till så att samtliga elever i den klass som jag själv undervisar i fick ett erbjudande om att få vara med i ett boksamtalsprojekt under hösten 2009. Det huvudsakliga kriteriet för att delta i projektet/studien var att man väldigt sparsamt eller aldrig hade läst någon form av skönlitteratur på sin fritid under de senaste åren. Sju pojkar visade sitt intresse och under hösten 2009 genomförde vi, de sju eleverna och jag, boksamtal kring fantasyboken <em>Över näktergalens golv – Sagan om klanen Otori – </em>av Lian Hearn.¹ </p><p>     Jag har utgått ifrån Chambers modell för boksamtal. Den främsta anledningen till detta är att jag anser att modellen bygger på ett enkelt och tydligt samtalskoncept såtillvida att fördjupningsstrukturen i Chambers boksamtal går från det allmänna till det mer specifika.²</p><p>    I Skolverkets Rapport 305 framgår det att lärandet i skolan än mer borde ske i ett meningsfyllt sammanhang. Vidare så lyfts det fram i samma rapport att boksamtal i mindre grupper är ett positivt exempel på en metod som gynnar det meningsfyllda lärandet.³Litteraturöversikten kretsar därför i mångt och mycket kring de olika beståndsdelar som är centrala för att boksamtal skall upplevas som ett meningsfyllt lärande. </p><p>    Resultatet och analysen visar att eleverna är positiva till boksamtal och att de upplever att läsintresset har ökat under tiden som boksamtalsprojektet pågick. Eleverna upplever också att lärarens stöd behövs i bokvalsprocessen samt att presentationen av boken är betydelsefull för att läsintresset skall gynnas. Likaså nämner eleverna att de tyckte att boksamtalen hade en öppen samtalskaraktär genom att alla tankar och idéer beaktades.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Boksamtal, skönlitteratur, läsintresse, Chambers inriktning---------------------------------</p><p>¹Hearn Lian, <em>Över näktergalens golv. Sagan klanen Otori</em>, 2009.</p><p>²Aidan Chambers, Böcker inom oss. Om boksamtal, 1993</p><p>³Skolverket, PIRLS 2006. Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – i Sverige och i världen 2001-2006.  Rapport 305, 2007:114.</p><p> </p> / <p>The study aims to examine how the boys with a faint interest in reading experience booktalks, and if it promotes their interest in reading. To get an idea of how the students felt about booktalks, I have conducted qualitative interviews with the  students. The selection was made among the students in the class that I teach, who were all invited to participate in the project in the autumn 2009, which revolved around discussions about the content of a literary book. The main criterion for participation in the project/study was that they very sparingly or never had read any fiction in their spare time during recent years. Seven boys showed their interest and in autumn 2009 we carried out, the seven students and I, to have booktalks about the fantasy book Across the Nightingale Floor - Tales of the Otori - Lian of Hearn.¹</p><p>     I have proceeded from Chamber's model for booktalk. The main reason for this is that I think the model is based on a simple and transparent conversation concept provided that the  deeper structure of Chamber's booktalk goes from the general to the more specific.²</p><p>    The School Board Report 305 shows that learning in school should be done in a more meaningful context. Furthermore. as it is presented in the same report, the booktalk in small groups is a positive example of a method that favors a meaningful learning. Literature review therefore circuits very much around the various elements that are central to discussions around the books as to be perceived as meaningful learning.³</p><p>    The results and analysis show that students are positive about the booktalks and that they feel that their interest in reading has increased over the time that the study lasted. Students also experienced that teacher support is needed in the process during the selection of the book. In addition, the presentation of the book promotes the interest in reading. Similarly, the students mentioned that they thought that booktalks had a character of open conversation where all ideas were accepted.</p>

<p><p>Användningen av dator, internet och mobiltelefon visar på att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras på tidigare forskning kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-användning. Syftet är att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjälp av olika former av IKT samt hur användningen påverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvändning. Resultaten visar att ungdomarna använder sig av IKT,huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ändamål. Datorns användningsområde rör skolarbeten, foton samt internetanslutning. Föräldrar och ungdomar diskuterar sällan internetupplevelser. Undersökningen visade att ungdomarna i år nio brukar internet och mobiltelefon i större utsträckning än gymnasieeleverna. Mobiltelefonen föredras av bekvämlighetsskäl jämfört med internet och mejl.</p></p>

Texte remanié de : Thèse de doctorat : Linguistique contrastive : Göteborgs Universitet : 2005. / Bibliogr. p. 199-207.

The topic of the present dissertation is teachers’ everyday dilemmas and the use of language to deal with these dilemmas. The concept of dilemma is compared to the concept of risk and the concept of paradox. The theoretical background consists of sociological systems theory and linguistic pragmatic theory. The empirical data consist of observations of teachers in everyday situations. The theoretical and empirical approaches are used to illuminate each other. Teachers’ ways of dealing with dilemmas are described as use of linguistic resources. Results show that dilemmas are complex social phenomenon that include global system media, trust and language use. Teachers face dilemmas as unpredicted clashes of conflicting expectations. The conflicting expectations come into view as global system media and local trust. The resources required in the constructing of trust and rationality shows how teachers are dealing with dilemmas. Teachers’ ways of dealing with dilemmas come into view as use of linguistic resources for logic and modality.

The thesis consists of the following papers: (1) Tre ortnamn på Spöl-. (Tre Kulturer. 2. Medlemsbokför Johan Nordlander-sällskapet tillägnad minnet av Roland Otterbjörk 1925-1984. Umeå 1985. ISSN 0281-9546.) (2) Ortnamnen i Västerbottens län. Del 14, Vännäs kommun, A Bebyggelsenamn. Umeå 1986. ISBN 91-86372-10-6. (Övre Norrlands ortnamn. ISSN 0348-7237.) (3) Studier över yngre nybyggesnamn i Västerbottens län, särskilt i Vännäs socken. Umeå 1986. ISBN 91-7174-237-9. (Nordsvenska. 2. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Umeå uni­versitet. ISSN 0282-7182.) The chief aim of the thesis is to describe and etymologize the habitative names in the parish of Vännäs in the county of Västerbotten, northern Sweden. The material used consists of place-name forms recorded in the local dialects. The material forms the basis of the author's hypotheses concerning sound changes and morphological changes and the original significance of the various place-names. The hypotheses have been tested by confronting them with historical data concerning the settlement of the area, with linguistic material, with parallel place-names and with topographical data. The purpose of the third paper is to draw further conclusions about the naming of the younger settlements (i.e. settlements from the 18th and the 19th centuries) in the county of Västerbotten as a whole. To shed light on this problem a large number of similar younger habitative names in the area have been examined. The main result of this study is that a number of the second elements of these names can be considered topographically non-motivated and suffixlike. Another result is that the interference from the authorities concerning the direct naming of the young settlements is pro­bably insignificant. / digitalisering@umu

This study of Swedish advertising, and the language in its advertisements in particular, has two main purposes. One is to investigate the language and structure of ads, and seek to explain why ads have these exist. A second purpose is to investigate the continuity and change in the language and structure of ads. An ad consists of a number of elements. The main verbal element is called copy. The term headline is used for the main headline of an ad. Ads almost invariably also have a logotype, and more often than not a slogan placed near this logotype. This slogan is here called a payoff. The term used in this study for something final, e. g., a whole ad, is utterance, a Bakhtinian term. Starting with 1975 and ending with 2007, the material holds considerable variation. Swedish ads from the late 70´s and early 80´s display both long copy and documentary photography. Proportions between ad elements change during the investigated period of time. Accepting the presupposition that ads have the purpose of persuading their readers, it´s likely that most or possibly all of their features are meant to play a part in that persuasion. This will include the ways in which ads speak to their readers. Part of the investigation deals with this by looking at how pronouns, questions, and urges are used. Also, humour is an internalized part of contemporary advertising. This was established before 1975 and is a common feature of the Golden Egg Awards ads. Discourses meet in ads, in order to make ads more trustworthy. This explains borrowing from discourses like science and journalism. There is one further main reason for ads to use traits from other discourses: intimacy. Private life has had more impact on advertising and advertising language than any other discourse.

Thesis (doctoral)--Uppsala universitet, 1985. / Abstract and summary in English. Errata sheet laid in. Includes bibliographical references (p. 185-196) and index.