<p><strong>Bakgrund: </strong>Populärlitteratur har traditionellt inte haft någon stark ställning i svenskundervisningen. Detta har på senare tid ändrats till att populärlitterära romaner mycket väl kan förekomma som läsmaterial. Populärlitteratur är emellertid ett svårdefinierat begrepp, och studiens utgångspunkt är att även livsstilsmagasin ska räknas till populärlitteraturens sfär. För att kunna använda dessa texter i en undervisningssituation krävs att läraren vet vad dessa tidningar innehåller. Fokus i studien ligger dels på populärkulturens roll i samhället, dels på livsstilsmagasinens roll i populärkulturen.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att undersöka innehållet i ett antal livsstilsmagasin samt den bild av samhället de ger uttryck för. Vidare utforskar vi det språk som används i livsstilsmagasinen och vilket värde livsstilsmagasin skulle kunna ha i svenskundervisningen.</p><p><strong>Metod:</strong> Metoden som använts är Foucaultinspirerad diskursanalys som tillämpats på ett antal livsstilsmagasin. Vi stöder oss främst på teorier om populärkultur och genusteori. De livsstilsmagasin som valdes ut till studien är de som läses mest av ungdomar i 13-19 års ålder enligt SIFOs undersökning 2009.</p><p><strong>Resultat: </strong>Livsstilsmagasin beskylls ofta för att vara ytliga. Vi hävdar att de har ett budskap som ofta förbises och att livsstilsmagasinen både avslöjar och upprätthåller de rådande normerna i samhället. Bland annat syns i livsstilsmagasinen att det finns strikta regler för vad som kan skrivas i dem. Dessutom bidrar magasinen till att förstärka stereotyper och uppmuntrar till konsumtion. Livsstilsmagasinens syn på relationen mellan kvinnor och män är traditionell med kvinnan underordnad mannen. Detta gör livsstilsmagasin till värdefulla och intressanta texter att använda i svenskundervisningen som underlag för analys och diskussion.</p>

<p><strong>Sammandrag </strong></p><p>Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur pedagogerna på en förskola i Värmland upplever att införandet av TAKK har påverkat barnens språkutveckling. Jag ville också undersöka hur de språkutvecklande aktiviteterna på en småbarnsavdelning har förändrats sedan 2005 och vilken roll TAKK har i detta. Dessutom ville jag se om personalen använde tecken på alla avdelningar på förskolan.</p><p> </p><p>Jag kom fram till att den största skillnaden när det gäller språkutvecklande aktiviteter är att de har infört TAKK på småbarnsavdelningen som stöd till alla barn. Med hjälp av observationer och intervjuer på den aktuella förskolan kunde jag konstatera att pedagogerna på förskolan upplever att tecken är bra för alla små barns språkutveckling eftersom de har upptäckt att barnen fått ett mer utvecklat språk sedan metoden infördes.</p><p> </p><p>Litteraturstudierna bekräftade att TAKK kan användas till alla barn, även små barn, eftersom det blir ett redskap för barnet i sin kommunikation. Pedagogerna på förskolan upplever mindre frustration i barngruppen då barn och pedagoger förstår varandra mycket bättre idag. Barnen har blivit ovanligt bra på färger anser pedagogerna.</p><p> </p><p>En av de andra avdelningarna på förskolan använder TAKK, men inte till alla barn utan där använder man tecken främst till ett speciellt barn som behöver det som stöd i sin kommunikation. Den tredje avdelningen använder inte TAKK.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>The purpose of this investigation was to examine how the pedagogues of a preschool in Värmland experience that the introduction of TAKK has affected the children’s language development. I also wanted to examine how the language development activities in a small children’s department have been changed since 2005 and what part TAKK has in this. Furthermore I wanted to see if the personnel used signs in every department on the preschool.</p><p> </p><p>My conclusion was that the biggest difference when it comes to the activities for the language development is that they have introduced TAKK in the small children’s department as a support to all children. With the aid of observations and interviews made in the current preschool, I could establish that the pedagogues of the preschool experience that signs is a good help for every small child’s language development since they discovered that the children have a more developed language after the method was introduced.</p><p> </p><p>The literature studies confirmed that TAKK can be used on all children, even small children, since it becomes a tool for the child in its communication. The pedagogues of the preschool experience less frustration in the group of children as children and pedagogues understand each other much better today. The pedagogues consider that the children have become exceptionally good in defining colours.</p><p> </p><p>One of the other departments of the preschool uses TAKK but not to all children. They use signs mainly to a particular child who needs signs as a support for her communication. The third department doesn’t use TAKK.</p>

<p>Föreliggande arbete handlar om ett försök att använda ett varierat arbetssätt i grammatikundervisningen för att främja inlärningen genom att stimulera flera sinnen och stärka den kognitiva utvecklingen i interaktion med andra. Syftet är att undersöka om det är möjligt att använda charader som en pedagogisk metod i fråga om inlärning av grammatik med avseende på satsdelarna subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, innehållsadverbial och attribut.</p><p>Undersökningen grundar sig på sju genomförda lektioner fördelade på en gång per vecka i en niondeklass med dramatisering av satsdelar. Eleverna har skrivit loggbok, en intervju med fyra elever har utförts och därtill har jag gjort observationer. Av olika anledningar anser jag inte att urvalsgruppen går att använda som norm för en genomsnittsklass för årskurs nio.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att charader som metod inte gick att använda under de premisser som gällde för den utvalda klassen. Dessutom visar resultatet att metoden måste kompletteras med läromedel som stöd för eleverna.</p><p>Slutsatsen är dock att undervisningsmetoden i sig kan fungera då jag tidigare använt den i en annan klass. Därför anser jag att det är möjligt att använda charader som pedagogisk metod för att bredda och variera den traditionella grammatikundervisningen och därmed bättre nå ut till alla elever och därigenom stimulera och främja lärandeprocessen.</p> / <p>The following work deals with a different approach in teaching grammar which is designed to facilitate learning by stimulating several senses and by strengthening cognitive development through interaction with others. The purpose is to investigate if it is possible to use charades as a pedagogical method when it comes to learning elements of grammar such as: subject, predicate, object predicative, predicative, adverbial modifier and attribute.</p><p>The essay is based upon seven different lessons once a week with a class of ninth graders where the dramatisation of clauses took place. Not only have the students kept a log for the sake of the study, but there were also four interviews with different students as well as observations of them. For different reasons it is my belief that the study’s target group is not a representative class of ninth graders.</p><p>The result of this investigation shows that charades as a method for learning grammar, within the confines of the study, was not a successful method for the chosen group. Moreover it is also clear that the method has to be complemented with teaching material other than only charades in order to give students extra support.</p><p>However, based on a successful previous experience with another class where charades were used to teach grammar, I can make the conclusion that it is possible to use charades for the purpose of teaching grammar; especially as a way to compliment and vary traditional grammar teaching. This method helps reach students and thus stimulate their learning process.</p>

No description available.

<p>Syftet med det här arbetet var att undersöka om och i sådana fall hur tre pedagoger använde sig av högläsning i sina barngrupper. Jag ville även titta lite närmre på om högläsning kan hjälpa barnen att få bättre språkförståelse samt om miljön spelar in på något sätt för att läsro ska uppnås.</p><p>Mitt resultat visade att alla tre pedagogerna arbetar ganska mycket med högläsning i verksamheten men att de jobbar på olika sätt med det. Samtliga anser dock att högläsning är oerhört viktigt för barnens språkliga utveckling, eftersom man i samband med att man läser pratar om ord samt händelser i boken. En annan sak som framkom i undersökningen var att pedagogerna ansåg att det var viktigt att det skulle finnas en speciell plats i rummet som barnen kunde förknippa med berättande och läsning. Det här var tyvärr något som inte uppfylldes riktigt i allas dagliga verksamhet, men det visar ändå på hur betydelsefullt de ansåg att det var. Beträffande miljön så ansågs den spela en ganska stor roll men det som framförallt framhölls var vikten av att den som läser högt för barnen verkligen ger sig hän sitt uppdrag så att barnen blir intresserade av att lyssna på det som läses.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Högläsning, språkutveckling, läsmiljö</p> / <p>The purpose with this work was to investigate if and in that case how three pedagogs use reading aloud in their work with the children. I also wanted to look a little closer if reading aloud can help children to improve their language proficiency and I also wanted to see if the environment plays a role in any way to achieve reading peace.</p><p>My results showed that all three teachers are working quite a lot with reading aloud in their activities but they work in different ways with it. All of them, however, believe that reading aloud is extremely important for children's linguistic development, since when reading aloud they talk with the children about words and events in the book. Another thing that emerged from the survey was that the teachers felt it was important that there would be a special place in the room that the children could associate with storytelling and reading. This, unfortunately, was something that was not met really in everyone's daily activities, but nevertheless it shows how important they felt it was. Regarding the environment, so it was considered to play a fairly important role but what was especially emphasized was the importance of that when reading aloud to children you really need to devote yourself to the mission so that the children will be interested to listen to what is read.</p><p><strong>Keywords: </strong>Reading aloud, language, environment</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka gymnasieelevers attityder till skrivande i skolan. Det görs i studien sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever vid ett mellansvenskt IT-gymnasium. Huvudresultaten i studien är att attityderna till skrivande i sig är ganska positiva. Men när det gäller skrivande i skolan är eleverna inte lika positiva. Eleverna känner press och stress inför skrivuppgifter och att de ibland är kritiska till de ämnen de får skriva om och till skrivuppgifternas utformning. Eleverna får också otillräcklig hjälp för att utveckla skrivandet. Vidare visar studien att eleverna behöver tycka att det är intressant och meningsfullt att skriva för att känna det engagemang och den motivation som krävs för att de ska kunna utveckla sitt skrivande. Studien åskådliggör också att det råder en avsaknad av undervisning i skrivande vilket gör det svårt för eleverna att utvecklas. De behöver exempelvis grundlig undervisning i skrivstrategier, det vill säga exempelvis lära sig hur man disponerar och bearbetar en text. Eleverna gör i stor utsträckning skrivuppgifterna individuellt och lägger dem i lärarens mapp. Därmed uteblir till exempel viktiga diskussioner både i grupp och i helklass. Det kollektiva lärandet saknas.</p> / <p>The purpose of this examination paper is to examine high school student’s attitudes to writing in school. The study contains six qualitative interviews with students at a Swedish IT-high school. The head results of the study are that the attitudes to writing are rather positive, but when it comes to writing in school the students are not that positive. The students get distressed and feel like they are under pressure when they are about to deal with a writing task. Sometimes they are critical to the subjects they are to write about. They are also sometimes critical to the way the tasks are designed. The students do not get enough help to develop their abilities to write. The study also shows that it is important that the students find writing interesting and meaningful; otherwise they do not get motivated and engaged. This will prevent them to develop as writers. The study illustrates that it exists a lack of teaching when it comes to writing. This makes it even harder for the students to develop. They need to be taught how to for instance arrange their texts. It also seems like the students does everything individual. It is important that the class works together as a group and that they discuss the texts they write.</p>

<p>The aim of this paper is to examine which attitudes and experiences teachers have around <em>the wide text concept</em>, which is found in the course plan for the Swedish subject, and to find out which function films have in their teaching. The starting point of the paper’s theoretical part is the Swedish subject’s course plans and current research concerning the wide text concept and film in teaching. In order to achieve the formulated aim, qualitative interviews have been performed with three Swedish teachers active in the later years of compulsory-school.</p><p>The result shows that there are divided opinions of the actual meaning of the concept. However the three teachers agree that film has something to enrich the teaching of the Swedish language and they are for most part positive to using film in their teaching. There are certain differences as to how film is practically used in teaching by the three interviewed teachers, but film is used largely in three ways as also the researcher Christina Olin-Scheller has concluded: <em>as illustration, as complement </em>and <em>as comparison. </em>The three interviewed teachers also mean that the students, for most parts, are positive to using film as a teaching method and that lessons using film function satisfactory.</p>

<p>I denna etnografiskt baserade fallstudie av skriftbruk undersöks skrivhändelser som äger rum och texter som produceras i ett tvåspråkigt, svensk-kurdiskt hem. Forskningsfältet New Literacy Studies och teoribildningen kring genrer som socialt konstruerade konventioner utgör teoretiska utgångspunkter för undersökningen.</p><p>Materialet består av 169 texter som bedöms höra till 34 genrer / delgenrer. Texterna har adressater inom åtta olika domäner och den största gruppen av texter är adresserade till en person inom familjen. De allra flesta texterna är skrivna på svenska. Engelska används i genrer med anknytning till studier, undervisning eller i social kommunikation med familjen. Kurdiska förekommer endast i texter adresserade till familj eller släkt och vänner.</p><p>Familjemedlemmarna har endast ett fåtal syften med sina texter och genrer gemensamma. Vera som är tio år skriver variationsrikt vad gäller genre och hennes texter är ofta kopplade till lek eller avkoppling. Kamals skrivhändelser uppvisar relativt liten variation och han skriver tämligen få och korta texter. Faktorerna kön, ett icke-akademiskt yrke och det faktum att han har svenska som andraspråk kan ligga bakom detta. Annika skriver betydligt fler texter än Kamal och Vera och de flesta av dem har en koppling till hennes arbete som lärare eller till hennes universitetsstudier. Hon skriver främst texter med ett kognitivt syfte.</p><p>De flesta av texterna har en kulturellt etablerad genrebenämning. Endast en genre, den s.k. toalettkommunikationen, antas vara specifik för hemdomänen.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att kartlägga struktur och generella drag hos kundsamtal i en lanthandel samt att studera improvisation, dvs. hur språket varierar beroende på samtalspartner, i dessa samtal.</p><p>Femtiotre samtal har spelats in i kassan i en uppländsk lanthandel. Inspelningarna är det huvudsakliga materialet och ligger till grund för analysen, men de har kompletterats med kortare intervjuer.</p><p>Samtalens organisation följer i stora drag transaktionsprocessen. Samtalen är uppdelade i fem faser. Endast en av dessa, betalfasen, är obligatorisk och längden på faserna varierar mellan olika samtal. Samtalen är längre, mer varierade och innehåller mer relationellt tal än kassasamtal som tidigare studerats. Liksom i andra studerade servicesamtal är dock rollerna som kund och kassör tydligt åtskilda och maktrelationen dem emellan asymmetrisk.</p><p>Improvisation är en självklar del av samtalen som används för att förhandla fram vad som ska ske härnäst och upprätthålla goda relationer. Ett improviserat beteende hjälper kassören att handskas med dilemmat att bevara en god relation till kunden samtidigt som man ska leva upp till butikens krav på lönsamhet.</p>

This thesis concerns how identity among young people (aged 16-19) living in a multicultural area in Stockholm is made relevant. The aim is to analyse the identities that arise in situated interaction between young people and their peer group and with other people in their everyday life. The material consists of arranged four-party conversations, interviews and audio tapes made by the young people themselves of everyday activities at school and during their leisure time. In the study, identity is perceived as being made relevant thorough dialogue. Identity is also seen as a strategic and flexible tool available to the individual for positioning him- or herself in a particular situation and for expressing solidarity and distance on the micro level. A topic analysis of the arranged four-party conversations shows that the young people proceed following a global structure of topics, making it possible to discern a super topic for each conversation. The types of topics chosen show similarities and can be presented as ethnicity-related, school-related and related to the setting of the recording. The preoccupation with ethnicity-related topics is partly seen as a response to the investigation itself, making double positioning necessary for the participants. An analysis of the pronoun vi 'we' is aimed at making visible the groups that the young people include themselves in and their positioning vis-à-vis each other. The situationally inclusive 'we' and the situationally in- and exclusive 'we' are used to regulate and modify conversations. The extended inclusive 'we' makes categorisations like classmate, Swede and immigrant relevant. An analysis of the ethnifications shows that ethnic identities are closely connected to the micro level and arise in contrast to or in comparison with other participants or groups outside the conversations. Ethnic identities and school-related identities are often resisted in the material. Resistance is seen as an interactional way of levelling the unequal relations that categorisation produces. It is also considered a reflection of their shared reality being just as important as the differences generated by categorisation. An intra-individual study of three young people in different everyday situations provides evidence that ethnic identities are flexible, context-sensitive and made relevant depending to a large degree on the participants at the situation at hand.