As humans we constantly develop theories and methods in order to change and improve our way of working or to find better ways of conducting design work. This thesis is about this strive.The design process of particular interest in this thesis is system design, in the sense of design of computer applications. One major line of reasoning is that the rationality of design work underlying today's system design methods does not reflect the rationality in practice. If a design method is to be accepted by practitioners, it has to reflect a rationality related to the rationality familiar to the practitioners.A comparison is made between different kinds of design processes: the research process, the engineering process and the artistic process, in order to discuss the possibility of a generic design process. One conclusion is that there is no such thing as the "natural" or "given" design process.An outline of an ideal-oriented design theory is presented. The purpose is to make design practice understandable and to reveal the hidden rationale of design work. A rationale must be seen as the sum of at least three different forms of knowledge: reason, aesthetics and ethics, where aesthetics is the ability to judge (the aesthetical-practical form of knowledge). Today "reason" (in the sense of pure empirical-theoretical knowledge) is the dominant form of knowledge in system design methods, This leads to a view of design as problem solving and as "fixing a malfunctioning reality". The design process should instead be viewed as a creative way to design a new reality. In order to discuss this ideal-oriented theory, the concepts of vision, operative image, thought figure, design situation, and intuition are introduced.Some aspects of the design process emerge as particularly important. There is a shift of attention from problem oriented design to ideal oriented, from functionally oriented to aesthetically oriented, from depictive to creative. There is also a shift in the way we view designed artifacts. The artifact is to be seen as a social actor. The design process is a way to invent and establish the space of possible actions. To design is to create a social environment.As a result, the meaning of the concept "method" also changes. The purpose of a design method should be to develop the designers' design ability and to create readiness to act, not to guide the designers in a specific design situation. There is an elaborate discussion of what may constitute the design ability and of how a designer should a a and think in order to improve his design ability.The results of an interview study with twenty system designers are presented. The study shows that if we want to understand the hidden rationale of design practice, it is both meaningful and useful to view the system design practice as ideal-oriented design.The results of the interviews are formulated as a question: How would and could the methodology and practice of system design change if it were based on an ideal-oriented design theory? Some areas where further work and development ought to be done are presented. / digitalisering@umu

Syftet med studien är att undersöka prototyper i samband med systemutveckling, och då särskilt om agila utvecklingsmetoder har påverkat hur prototypning används.En genomgång av begreppet prototyp och närliggande begrepp görs för att klargöra vad som kan avses med prototyper inom systemutveckling. En översikt över olika synsätt på prototyper och deras användning presenteras, och leder vidare till en teoretisk modell för prototyper i systemutveckling.Systemutvecklare och experter intervjuas för att bringa klarhet i begreppen och ta reda på hur prototyper används i systemutvecklingsprojekt i praktiken. Utifrån detta material presenteras en vidareutveckling av den första teoretiska modellen. Problemrymd och lösningsrymd hör till modellens centrala begrepp.Studien visar att agila utvecklingsmetoder påverkar arbetet med prototyper i riktning mot att utföra prototypning i det ordinarie utvecklingsspåret samt att hämta in regelbunden återkoppling på prototyper från användare och andra intressenter under hela systemutvecklingsprojektets gång. Sådana arbetssätt visade sig också förekomma inom den praktiska systemutvecklingen.

Att utveckla IT-system som löser de problem det är ämnat att lösa är en förutsättning för systemutvecklingen. Trots att detta kan ses som en självklarhet samt att forskning sker inom området klarar inte verksamheterna, som utvecklingen ser ut idag, alltid av att lösa detta problem (Standish Group 1994; Standish Group 2003). Andra exempel på problem som kan finnas i ett systemutvecklingsprojekt är dålig kommunikation i projektgruppen, otydliga mål inom den, dålig grund att stå på och att en helhetsbild av verksamheten saknas (Goldkuhl & Röstlinger 1988). Vi har tagit fram en alternativ lösning för att tillgodose dessa behov, vilket erbjuder ett alternativt arbetssätt med avsikt att minska risken för att dessa problem uppstår. Vi presenterar ett arbetssätt som utgår från metoden Dialogseminarium, en metod för kunskaps- och erfarenhetsutveckling, vilken har som huvudsyfte att: • Etablera ett gemensamt språk • Skapa en yrkespraxis • Utveckla ett reflektivt och analogiskt tänkande • Bygga kunskap • Utveckla erfarenhetsbaserade kunskaper I det presenterade arbetssättet används Dialogseminariet i början och slutet av systemutvecklingsprojekt samt som ett moment inför och mellan dess olika systemutvecklingsfaser där de bäst lämpar sig att användas. Genom att arbeta på detta sätt hoppas vi bland annat att arbetssättet ska kunna generera i en bättre kommunikation inom projektgruppen och att en gemensam förståelse för projektet skapas med Dialogseminariet. Under projektets gång ska kontinuerlig reflektion och bearbetning bland annat bidra till att problem förs upp till ytan och att till exempel grunden inför nästa systemutvecklingsfas läggs. Vi vill även att kunskap och erfarenhet om hur projektet genomförts ska skapas, vilka ska kunna komma att användas vid framtida systemutvecklingsprojekt. Då arbetssättet förutsätter att det finns ett längre investeringsperspektiv krävs ett engagemang från verksamheten. Om verksamheterna får den information som krävs för ett sådan införande tror vi att detta kan bli ett naturligt sätt att arbeta efter. / Developing IT-systems which solve the intended problem is a necessity for systems development. Although this can be seen as obvious and that research is performed within the subject, organisations are not able to handle these problems (Standish Group 1994; Standish Group 2003). Other problems that can occur in a systems development project is bad communication within the project group, ambiguous goals, weak foundation to stand on and that an overall picture of the project is missing (Goldkuhl & Röstlinger 1988). We have developed a possible solution to manage these needs, which should be able to offer an alternative work procedure so that the possibilities of problems occurring will decrease. We will present a work procedure that is based on the Dialogue seminar method, a method for knowledge- and experience extraction, which has the main purposes to: • Establish a common language • Create a work practice • Develop reflective and analogical thinking • Build knowledge • Develop experience based knowledge In our presented work procedure the Dialogue seminar is used in the beginning and at the end of the systems development project and as an element before and in between different systems development phases where the use of it is best suited. By working this way we are hoping that the work procedure will generate better communication within the project group and that a common under-standing for the project will be created. During the project a continuous reflection and refining will contribute to avoid problems and for example build a foundation prior to future system developing phases. We also want to create knowledge and experience about how projects are carried out, which will be used in future system development projects. When the work procedure requires that there is a longer investment perspective, a commitment from the organisation is needed. If the organisation receives the information needed for establishing this work procedure, we believe that this can be a natural way of working.

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsätter stora summor varje år. Tyvärr brister de ofta vad gäller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan även medborgarnas, att dessa projekt faller väl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gäller införande av en projektmodell. Den försöker bl.a. fastställa om en av orsakerna till dessa misslyckanden har att göra med avsaknad av en lämplig projektmodell, alternativt om den modell och de metoder man använder sig av används på fel sätt.Fokus ligger på vikten av att använda en projektmodell som stöd för IT-projekt i kommunal verksamhet. Den pekar också på vanliga fallgropar och bygger i huvudsak på två studier. En statistisk undersökning som omfattar landets kommunala IT-enheter och deras användning av projektmodeller, metoder och verktyg anpassade för projektarbete i allmänhet och IT-projekt i synnerhet. Den andra är en förstudie hos IT-enheten på Ludvika kommun. De använder ingen projektmodell och ville bla få en nulägesanalys som underlag för framtida beslutsfattning om att införa en lämplig projektmodell. Resultaten har validerats med befintliga teorier om projektarbete och systemutvecklingsmodeller och visar att en projektmodell är bidragande för att kunna genomföra lyckade projekt. Användandet i sig, räcker inte för att projekten skall bli framgångsrika. Kunskap om projektarbete, förankring i organisationen, god dokumenthantering och rätt rollfördelningar inom projekten är exempel på sådant som är högst relevant.

<p>Detta arbete behandlar vad man som organisation bör tänka på när man inför ett intranät i sin verksamhet. Jag anser att det generellt saknas riktlinjer för hur en intranätimplementering i en organisation bör gå till. De aspekter som arbetet tar upp är främst vilken information som är lämplig att distribueras via ett intranät, hur ett intranät bör administreras, underhållas och förvaltas, samt vilken implementationsplattform man skall bygga sitt intranät på. När det gäller intranätplattformar har jag begränsat min undersökning till en jämförelse mellan webbaserade intranät och intranät baserade på gruppvaruprogrammet Lotus Notes. Arbetet har utförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med representanter från fem olika organisationer som nyligen har, eller är på väg att införa ett intranät i sin verksamhet.</p><p>Slutsatserna visar på att nästan all information kan distribueras via ett intranät och att en organisation bör införa klara och strikta regler och rutiner för hur administration, underhåll och förvaltning av ett intranät skall gå till. Plattformsvalet beror främst på vilken typ av organisation det är frågan om, användarnas kompetens och datorvana, vad organisationen har tänkt att använda intranätet till, samt vilka investeringsmöjligheter organisationen har. Rapporten avslutas med en diskussion och förslag till fortsatt arbete.</p>

<p>Det uppkommer ideligen innovativa tekniker för att utveckla möjligheterna att erhålla större förtjänst utifrån sitt agerande för företag och organisationer. En av teknikerna är webb-baserade informationssystem. Syftet med detta projekt är att undersöka huruvida traditionella systemutvecklingsmetoder stödjer utvecklingen av webb-baserade informationssystem och om dessa metoder används i arbetet med att utveckla webb-baserade informationssystem.</p><p>För att erhålla en bättre överblick av problemet och för att kunna definiera en problemställning inleddes undersökningen med att studera tillgänglig litteratur. Problemställningen besvarades genom svar som inhämtades från ett antal intervjuer, vilka genomfördes med företag som arbetar med utveckling av webb-baserade informationssystem, samt den information som erhölls från litteraturstudien.</p><p>Arbetet har förts på en strategisk nivå där de tekniska lösningarna inte har diskuterats i detalj, dock finns det vissa tekniska beskrivningar för att göra rapporten tydligare. Ett resultat som undersökningen givit är att traditionella systemutvecklingsmetoder används, men då förädlade i nya former för att tillse utvecklingen av webb-baserade informationssystem. Ytterligare ett resultat gav ett tydligt anspråk av ett iterativt arbetssätt vid utveckling av webb-baserade informationssystem.</p>

<p>Enligt Clegg m fl (1997) når 80-90% av systemutvecklingsuppdrag inte upp till de mål som är satta för projektet. Teknologiska aspekter anses inte ensamt vara orsaken till att projekten "misslyckas", utan misslyckanden anses även bero på att mänskliga och organisatoriska aspekter inte uppmärksammas vid systemutveckling. Detta arbetet fokuserar på att utreda om organisatoriska och mänskliga aspekter uppmärksammas vid systemutveckling och vilka aspekter som specifikt beaktas. Metoden för att undersöka de centrala frågeställningarna har varit att genomföra en survey (undersökning) med sex djupintervjuer. Som målgrupp valdes projektledare på IT-företag av varierande storlek. Resultatet tyder på att det i praktiken inte har skett några större förändringar i sättet att arbeta på. De teknologiska aspekterna står fortfarande i centrum och upptar enligt undersökningen ca 60% av resurserna. Bland organisatoriska och mänskliga aspekter som uppmärksammas av företagen kan följande nämnas: att skapa en strategi för informationssystemet och användardeltagande.</p>

<p>Arbete i systemutvecklingsbranschen sker vanligtvis i projektform. För att projektet skall lyckas och utföras på ett bra sätt inom givna tidsramar krävs en väl fungerande projektgrupp. Detta arbete undersöker hur urvalet av projektmedlemmar bör göras, med fokus på sociala och personliga egenskaper, för att uppnå en effektiv projektgrupp vid systemutveckling. Dessutom berör arbetet sambandet mellan konflikter och sociala och personliga egenskaper. Undersökningen har utförts som en survey med sex intervjuer med personer som arbetar, eller har arbetat, som projektledare på företag av varierande storlek i branschen. Resultatet visar att sociala och personliga egenskaper anses viktiga för att uppnå en effektiv projektgrupp. Exempel på viktiga egenskaper är: öppen, lyhörd, initiativrik, ärlig och att man ser till helheten i projektet. Konflikter anses påverka möjligheten att uppnå en effektiv projektgrupp i hög grad och konflikterna anses ofta bero på sociala eller personliga egenskaper. De intervjuade var något oense om huruvida konflikter bör undvikas eller ej</p>

<p>De problem som följer den traditionella systemutvecklingen är att det är många informationssystem som inte blir implementerade eller använda på grund av att användarna inte accepterat det nya informationssystemet, likaså är ofta projekten överbudgeterade och tidsöverskridande. En av orsakerna till detta är att användarna inte deltar aktivt under utvecklingsprocessen, vilket gör att systemutvecklarna inte får all den information de behöver för att utveckla ett informationssystem som motsvarar förväntningarna.</p><p>I detta examensarbete undersöks om tillvägagångssättet participatory design (PD), som innebär att användaren aktivt deltar i hela utvecklingsprocessen, går att integrera med den traditionella systemutvecklingsansatsen, där utvecklingen sker med användarna som stöd till systemutvecklarna.</p><p>Integrationen har gjorts genom att dels byta ut tekniker i systemutvecklingsmetoden SSADM och dels genom att kombinera SSADMs tekniker med PD-tekniker. Detta resultat har används tillsammans med intervjuer för att avgöra om PD-tekniker kan användas i alla traditionella systemutvecklingsmetoder. Resultatet av integrationen visar att det är möjligt att integrera PD-tekniker med den traditionella systemutvecklingsansatsen.</p>

<p>Requirements Engineering processen, RE-processen, är den tidiga fasen i ett systemutvecklingsprojekt, där RE-processens syfte är att identifiera, verifiera, validera samt dokumentera en mängd krav som ett nytt eller utvidgat system skall konstrueras efter. RE-processen skall mynna ut i en kravspecifikation där de dokumenterade kraven finns samlade.</p><p>Detta examensarbete behandlar ämnet systemutveckling och fokuserar på konsultföretags metodanvändande under RE-processen. Att fokus ligger på RE-processen beror på att denna fas är den mest kritiska delen i ett systemutvecklingsprojekt.</p><p>För att få svar på vilka metoder som konsultföretag använder under RE-processen har en intervjundersökning gjorts.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att konsultföretag använder olika metoder under RE-processen. Sättet att använda dem fungerar på ungefär samma sätt med ett aktivt deltagande från kundernas sida. Systemutvecklingsmetoderna är också uppbyggda på liknande sätt med samma synsätt att arbeta efter.</p>