IT och logistik är två områden i ständig utveckling. IT har skapat helt nya förutsättningarför planering och effektivisering inom logistiken. I dagens samhälle är en välutveckladkommunikation avgörande för effektiv logistik. IT har även möjliggjort nyaorganisationsstrukturer i form av supply chain management och outsourcing medtredjepartslogistiker. För en tredjepartslogistiker kan det vara avgörande att kunna arbetaeffektivt med både material- och informationsflöden. Med hjälp av moderna WMS kantredjepartslogistiker effektivisera arbetet i betydande utsträckning. Denna uppsats belyserde förutsättningar som skapar effektiv tredjepartslogistik med fokus på deeffektiviseringar som kan uppnås med hjälp av WMS. Studien baseras på grundliggenomgång av teorier samt fallstudier som genomfördes med intervjuer och fokus grupphos två stora tredjepartslogistiker. I studien argumenterar jag för de förutsättningar somidentifierats för att effektiv tredjepartslogistik skall uppnås. Studien visar att effektiveffektivitetsmätning, god systemanvändning och verksamhetsinriktad systemutvecklingär viktiga förutsättningar för effektiv tredjepartslogistik.

I dagsläget är affärssystem en central del av nästan alla verksamheter. Kraven från de olika typerna av verksamheter varierar över ett brett spektrum och affärssystemleverantören ställs inför dilemmat att systemet ska levereras snabbt och till ett lågt pris. Majoriteten av IT-projekt upplevs som misslyckade. Syftet med denna rapport är att studera hur man kan undvika bristfälliga systemleveranser ur ett tredimensionellt perspektiv. De tre dimensionerna innefattar perspektiven från en leverantör, en beställare och en användare från beställarens verksamhet.Vi har till en början sammanställt en bakgrundsbeskrivning som lett oss vidare mot att identifiera relevanta teoriområden. För att avgränsa studiens omfattning har vi valt att koncentrera oss på teori kring kravspecifikationer, angreppssätt inom systemutveckling (SU) och situationsanpassning av dessa angreppssätt. Teorin har legat som grund för den empiriska undersökningen där vi arbetat enligt en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt angreppssätt har vi utvecklat en förståelsekunskap för det valda problemområdet.Det finns en mängd problem som kan uppstå i ett IT-projekt mellan en kund och en leverantör. I vår studie har vi framförallt märkt att kommunikationen mellan olika parter i ett projekt är något som är en starkt bidragande orsak till missnöje och frustration, i synnerhet hos kunden. En slutsats vi har dragit är att det är av yttersta vikt att leverantören för en öppen dialog med kunden och initialt förbereder kunden på vilken arbetsbörda projektet kommer innebära. Generellt tycker vi oss se att kunder inte tar IT-projekt på tillräckligt stort allvar. Kunden inser inte att personal som är involverade i IT-projektet måste frigöras från sina ordinarie arbetsuppgifter i en högre utsträckning.En annan slutsats är att kundens krav på att affärssystemet ska levereras snabbt och till ett lågt pris kan medföra att leverantören tvingas till situationsanpassningar av angreppssätt inom SU som får till följd att arbetet blir ostrukturerat och improviserat. Det i det närmaste metodlösa arbetet kan bla leda till en otydlig ansvarsfördelning inom projektet som skapar förvirring hos kunden. Om leverantören bestämmer sig för att situationsanpassa sitt arbete måste detta dokumenteras för att på så sätt få fram metoder som fungerar för olika typer av projekt och därmed kan återanvändas i framtida utvecklingsarbeten.

IT - systemen har blivit en del i samhället. IT -system används inom olika områden och verksamheter i och med detta så har användbarhets faktorer i IT -system blivit sådan som inte går att bortse ifrån. Det finns många användbarhetsfaktorer som alla skiljer sig mer eller mindre åt. Gemensamt för dem alla är att ett system bör innehålla visa kriterier för användbarhet för att godkännas av användaren då de använder sig av ett IT -system.Det finns en vilja att skapa användbara system för att underlätta för användaren. Visa faktorer i användbarhet i ett IT -system är genom tänkta medan andra behöver förbättras för att anpassa till beslutfattande och ta hänsyn arbetsmiljöaspekter. I studien har jag studerat befintliga teorier som redan finns om användbarhet samt har jag genomfört empirisk undersökning på två olika IT-system för att utreda faktorer som påverkar användbarhet i ett IT - system då en specifik handling genomförs.Användbarhet i ett IT -system är synnerligen ett betydelsefull och bred begrepp som innehåller många faktorer. Jag har valt att fördjupa mig mer i några dessa begrep för att relatera det till mitt ämnesområde och lyfta fram de delar som har betydelse för hur det relateras till beslutfattande.

Traditionell systemutveckling präglas av långa systemutvecklingsprocesser som inte möter de krav som kunden har. Dessa systemutvecklingsproblem yttrar sig ofta på så sätt att kraven inte möts vad gäller tidskrav, budgetkrav och kvalitetskrav.För att komma till rätta med dessa problem så tillämpas idag systemutvecklingsmetoder, och iden med dessa metoder är att strukturera arbetet på ett sådant sätt så att det möjliggör styrning och kvalitetssäkring av de systemutvecklingsprocesser som genomförs. Dessa metoder karaktäriseras ofta av att de är utvecklade för att passa ett så kallat idealfall, dvs. de är utvecklade för lösa en specifik uppgift för en specifik situation.Under senare år har uppfattningen om att dessa systemutvecklingsmetoder måste specialiseras, dvs. situationsanpassas för att passa den unika situationen slagit rot. Denna situationsanpassning handlar om att specialanpassa dessa metoder för den unika situationen för att därigenom uppnå bästa möjliga effektivitet av systemutvecklingsmetoden.Denna uppsats har tagit fasta i detta behov av att situationsanpassa systemutvecklings metoder för att passa den unika situationen. Fokuseringen uppsatsen är att utifrån förståelse om de mål, problem och framgångsfaktorer som påverkar en situationsanpassning formulera tumregel som underlättar detta anpassnings arbete. / Program: Kandidatutbildning i informatik

När det talas om test pratas det på ett sätt som om det vore ett nytt fenomen, men i själva verket kan rötterna spåras tillbaks till 1978. Det är först på senare år som test har börjat etablera sig mer och mer och nyttan med test bland systemutvecklingsorganisationer respektive testorganisationer. Människan omges ständigt av information vare sig det är av elektronisk, fysiskt eller annan form. Det är därför inte så konstigt att tidsåldern människan befinner sig i kallas för ”informationsåldern”. Successivt har människan mer och mer etablerat ett beroende av verktygen för att ge stöd för informationen människan omges av i sin vardag. En del människor använder enkla mjukvarusystem medan en del använder mer komplexa mjukvarusystem och ibland till och med kritiska system som måste fungera felfritt. Om mjukvarusystemet har ett fel som hindrar mjukvarans funktionalitet kommer det att medföra konsekvenser beroende på vad konsekvensen medför och innebär för användaren. Det kan vara allt ifrån en personlig ekonomisk förlust till en livshotande konsekvens. Orsaken till konsekvensen kan exempelvis leda till felanvändning av mjukvaran, men oftast så ligger felet inte hos användaren utan att mjukvaran har en defekt och anledningen till det är förmodligen att mjukvaran inte testats tillräckligt. Det är därför av yttersta vikt att mjukvaran testas eftersom den annars skulle förlora sitt syfte i och med att den inte längre fyller en funktion. Test sträcker sig dock längre än att bara testa för att säkerställa att mjukvaran är felfri. Genom test kan mjukvarans kvalitet säkras, det kan generera lägre kostnader i längden genom att fel hittas innan den leverats till slutanvändaren, test medför även en kontroll av uppfyllnadsgraden av kravspecifikationerna som formulerats av kund. I dagens läge genomförs därför test alltmer agilt i systemutvecklingen och är därmed en procedur i systemutvecklingen till skillnad från den traditionella vattenfallsmodellen där test genomförs i slutfaserna av systemutvecklingen. Test utförs antingen av en systemutvecklingsorganisation eller en separat test organisation. I denna studie har därför ett antal delfrågor formulerats för att sedan på en mera detaljerad nivå belysa för- respektive nackdelar med hur test bedrivs i de respektive organisationerna och ett antal har identifierats. Bland många som identifierats så utmärks en särskild fördel och nackdel när en separat testorganisation samt när en systemutvecklingsorganisation bedriver test. Nämligen att test tar tid ifall en separat testorganisation bedriver test, men fördelen med det är att det medför att en mjukvara testats grundligt medan i en systemutvecklings-organisation så bedrivs test mer utifrån premisserna huruvida det ryms inom ramen för budgeten även om enhetstester och systemtester alltid utförs. Nackdelen med test inom systemutvecklingsorganisationen är att test tar mycket tid.

Verksamheter använder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte så konstigt med tanke på att IT har en betydande roll i dagens samhälle. För att följa med i utveckling och efterfrågan är det idag nödvändigt att större verksamheter använder sig utav någon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas räcker det således inte att införa ett informationssystem då det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmålen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förändras över tid. Många av dagens verksamheter väljer då att köpa in standardsystem och verksamhetsanpassar detta istället för att utveckla ett helt nytt informationssystem.Undersökningen behandlar de relationer som uppstår i dessa IT-projekt där man verksamhetsanpassar ett standardsystem. Genom studien har vi fått fram vilka faktorer det är som påverkar relationerna mellan systemutvecklare, beställare samt slutanvändare. Vi har undersökt både stora och små IT-projekt för att slutligen identifierat ett antal riktlinjer som ska hjälpa stödja ett IT-projekt.Riktlinjernas syfte är att aktörernas relationer ska bli goda samt att aktörerna ska bibehålla dessa relationer efter avslutat IT-projekt. Studiens resultat i form av riktlinjer ska ses som ett komplement till övriga metoder och tillvägagångssätt i IT-projekt så resultatet syftar således inte på att bidra till ett lyckat IT-projekt.

Inom IT-branschen läggs det mycket resurser på att effektivisera arbetssätt, och att hitta det optimala sättet att styra och leda projekt är en ständig utmaning. Dagens IT-organisationer befinner sig även i en situation där marknaden ställer krav på minskade kostnader men samtidigt en högre nivå av support och service. Utifrån detta har det genererats en uppsjö olika arbetssätt och tillhörande verktyg som alla har som mål att strukturera eller effektivisera systemutvecklingsprocessen. Ett av dessa arbetssätt är Lean IT som hämtar sina grunder från det väl beprövade produktionssystemet Lean Manufacturing.Inom systemutvecklingsbranschen arbetas det ofta i projektform och att ha en bra projektledning är ofta en av faktorerna bakom ett lyckat projekt. För att en projektledare ska kunna leda projektet till framgång krävs det att denne har en bra uppfattning om arbetssättet inom organisationen och projektgruppen. Denna rapport fokuserar därför på om en projektledares arbetsuppgifter inom Lean IT förändras gentemot ett mer traditionellt arbetssätt, och i så fall hur projektledarens arbetsuppgifter ser ut inom Lean IT. Informationen i studien har samlats ihop genom intervjuer med ett flertal kontaktpersoner på tre olika företag som alla inkorporerar Lean IT i sina arbetssätt, samt via deltagande observation på ett mikroföretag inom systemutvecklingsbranschen i Borås.Genom att jämföra insamlad data om en projektledares arbetsuppgifter i Lean IT-projekt med den traditionella projektledarens arbetsuppgifter som dessa är beskrivna i litteratur, har ett antal skillnader påvisats. Lean IT förespråkar ett mycket närmare samarbete mellan projektgruppen och projektledaren och en mer intensiv involvering i projekt från projektledarens sida, och detta visar sig i rapporten överensstämma med hur de studerade företagen har använt Lean IT i praktiken. Dessutom konstateras det att projektledning inom Lean IT på många nivåer är starkt relaterad till traditionell projektledning. Istället för att ha resulterat i helt nya arbetsuppgifter grundar sig snarare projektledning inom Lean IT i den traditionella projektledningen och därifrån vidareutvecklat sättet att arbeta på. / Program: Systemarkitekturutbildningen

<p>Vi har i vår studie tittat på dynamisk webbprogrammering med fokus på Microsofts senaste teknik ASP.NET. Studien syftar till att ta reda på varför systemutvecklande organisationer infört ASP.NET, vilka förväntningar de har på tekniken och vilka utvecklingsverktyg som används. Vi har arbetat enligt ett hermeneutiskt synsätt för att få kvalitativ förståelse och ett helhetsperspektiv. Vi har valt semistrukturerade intervjuer för datainsamling och för analysen har vi valt en anpassad variant av Grundad teori. </p><p>Vårt resultat visar att några av anledningarna till införandet av ASP.NET hos organisationerna i studien beror dels på att de vill ligga långt fram i användandet av nya tekniker, dels upplever de att krav ställs på dem att de ska tillhandahålla och behärska de senaste utvecklingsteknologierna. Få uttalade förväntningar fanns på ASP.NET vid införandet och som utvecklingsverktyg används uteslutande Microsoft Visual Studio.NET som anses vara ett kraftfullt verktyg. Microsofts licensavtal och dominans på marknaden har också påverkat. </p><p>Några av slutsatserna blir att konkurrensfördelar kan erhållas genom en övergång till ASP.NET. Systemintegration blir enklare, vilket kan attrahera nya kundgrupper. Bättre möjligheter till struktur i programmeringen gör projekt lättare att planera och system lättare att underhålla. </p> / <p>In our research we have studied dynamical Web programming with the latest technology from Microsoft, ASP.NET. The purpose of the study is to find out why system developing organizations have introduced ASP.NET, what expectations of the technology they have and which development tools they use. We have worked according to a hermeneutical approach in order to get a qualitative understanding and a comprehensive view. We have chosen semi structured interviews for data acquisition and for analyze we have chosen an adapted variant of Grounded Theory. </p><p>Our result shows that some reasons to why the organizations in the study have introduced ASP.NET are that they will be in the frontline regarding the use of new technologies. They also feel that there is an expectation of them to use and know the latest of development technologies. There weren’t much explicit expectations of ASP.NET during the introduction. All of the organizations in the research used Microsoft Visual Studio.NET as development tool, because it is a powerful tool. The license agreement with Microsoft and its dominance on the market has also influenced them. </p><p>Some of our conclusions are that the organizations could have some competitive advantages if they introduce ASP.NET. System integration will be easier, which can attract new groups of customers. The possibilities to structure in the programming will make projects easier to plan and the maintaining of systems will be simpler.</p>

<p>Att utveckla IT-system som löser de problem det är ämnat att lösa är en förutsättning för systemutvecklingen. Trots att detta kan ses som en självklarhet samt att forskning sker inom området klarar inte verksamheterna, som utvecklingen ser ut idag, alltid av att lösa detta problem (Standish Group 1994; Standish Group 2003). Andra exempel på problem som kan finnas i ett systemutvecklingsprojekt är dålig kommunikation i projektgruppen, otydliga mål inom den, dålig grund att stå på och att en helhetsbild av verksamheten saknas (Goldkuhl & Röstlinger 1988). Vi har tagit fram en alternativ lösning för att tillgodose dessa behov, vilket erbjuder ett alternativt arbetssätt med avsikt att minska risken för att dessa problem uppstår. Vi presenterar ett arbetssätt som utgår från metoden Dialogseminarium, en metod för kunskaps- och erfarenhetsutveckling, vilken har som huvudsyfte att:</p><p>• Etablera ett gemensamt språk</p><p>• Skapa en yrkespraxis</p><p>• Utveckla ett reflektivt och analogiskt tänkande</p><p>• Bygga kunskap</p><p>• Utveckla erfarenhetsbaserade kunskaper</p><p>I det presenterade arbetssättet används Dialogseminariet i början och slutet av systemutvecklingsprojekt samt som ett moment inför och mellan dess olika systemutvecklingsfaser där de bäst lämpar sig att användas. Genom att arbeta på detta sätt hoppas vi bland annat att arbetssättet ska kunna generera i en bättre kommunikation inom projektgruppen och att en gemensam förståelse för projektet skapas med Dialogseminariet. Under projektets gång ska kontinuerlig reflektion och bearbetning bland annat bidra till att problem förs upp till ytan och att till exempel grunden inför nästa systemutvecklingsfas läggs. Vi vill även att kunskap och erfarenhet om hur projektet genomförts ska skapas, vilka ska kunna komma att användas vid framtida systemutvecklingsprojekt.</p><p>Då arbetssättet förutsätter att det finns ett längre investeringsperspektiv krävs ett engagemang från verksamheten. Om verksamheterna får den information som krävs för ett sådan införande tror vi att detta kan bli ett naturligt sätt att arbeta efter.</p> / <p>Developing IT-systems which solve the intended problem is a necessity for systems development. Although this can be seen as obvious and that research is performed within the subject, organisations are not able to handle these problems (Standish Group 1994; Standish Group 2003). Other problems that can occur in a systems development project is bad communication within the project group, ambiguous goals, weak foundation to stand on and that an overall picture of the project is missing (Goldkuhl & Röstlinger 1988). We have developed a possible solution to manage these needs, which should be able to offer an alternative work procedure so that the possibilities of problems occurring will decrease. We will present a work procedure that is based on the Dialogue seminar method, a method for knowledge- and experience extraction, which has the main purposes to:</p><p>• Establish a common language</p><p>• Create a work practice</p><p>• Develop reflective and analogical thinking</p><p>• Build knowledge</p><p>• Develop experience based knowledge</p><p>In our presented work procedure the Dialogue seminar is used in the beginning and at the end of the systems development project and as an element before and in between different systems development phases where the use of it is best suited. By working this way we are hoping that the work procedure will generate better communication within the project group and that a common under-standing for the project will be created. During the project a continuous reflection and refining will contribute to avoid problems and for example build a foundation prior to future system developing phases. We also want to create knowledge and experience about how projects are carried out, which will be used in future system development projects.</p><p>When the work procedure requires that there is a longer investment perspective, a commitment from the organisation is needed. If the organisation receives the information needed for establishing this work procedure, we believe that this can be a natural way of working.</p>

<p>Projektarbeten har med tiden blivit allt vanligare både i arbetsliv och i utbildningar. Under de senaste åren har ett flertal av de utbildningsprogram som ges vid Linköpings Universitet omarbetats för att från start göra studenter vana vid denna arbetsform. I dessa lärobaserade projekt följer man en projektmodell som kallas LIPS, lätt interaktiv projektstyrning. I projektarbeten krävs en bra samordning av all den information som arbetet genererar. Detta har vi försökt att underlätta genom att utveckla en webbportal för studiebaserade projektarbeten som samlar informationen centralt, åtkomlig för både studenter och lärare.</p><p>I detta examensarbete beskrivs hur en användarcentrerad systemutvecklingsprocess har bedrivits för att framställa webbportalen. Utvecklingen har bedrivits enligt en egendefinierad modell som bygger på iterativ och inkrementell utveckling. Systemet har testats tillsammans med användare med hjälp av olika utvärderingsmetoder.</p><p>I rapporten beskrivs hur vi har lärt känna användare och deras krav på det system vi har utvecklat. Vi berättar hur vi har löst tekniska delar av systemet samt hur användbarheten i systemet har maximerats.</p><p>Resultatet av examensarbetet har blivit ett användarvänligt webbaserat system som kan användas för att underlätta informationshanteringen i lärobaserade projektarbeten.</p> / <p>Project-based work has become more and more common in both work-life and education. During the last couple of years several programs at Linköping University has been reworked so that students will get used to this work form early. These education-based projects runs according to a project model called LIPS, this abbreviation can be translated as: easy interactive project guide. In these project-works it is necessary to coordinate the flows of information in an organized way. We have tried to simplify this feature by developing a web portal for education based project works. This portal gathers information centrally, reachable by both students and teachers.</p><p>In this degree project we describe how a user-centered system-development-process has been practised to produce the web portal. The development has been persued according to a, by us, definied model built on iterative and incremental development. The system has been tested with users according to several evaluation methods.</p><p>In this report we describe how we have got to know the users of the system and what demands they have on it. We describe how we have managed to solve technical issues in the system and how usabillity has been maximized.</p><p>The result of this degree project has become a user friendly web based system that can be used to simplify information management in education based project works.</p>